Mikroorganismer – bakterier och svampar – är den överlägset viktigaste faktorn när det handlar om hur mycket kol som lagras i marken. De har betydelse både för att mildra klimatförändringar och för att förbättra jordens kvalitet för jordbruk och livsmedelsproduktion. Det visar en ny studie i tidskriften Nature. Studien har genomförts av forskare från bland annat Stockholms universitet.
Små skogar i jordbruksmark har fler fördelar för människor per ytenhet jämfört med stora skogar enligt en ny studie. De små skogarna, ibland mindre än en fotbollsplan, kan lätt gå obemärkt förbi i jordbrukslandskapet. Ändå kan dessa små skogsrester lagra mer kol i marken, passa bättre för jakt och innehåller färre fästingar än stora.
Under det senaste decenniet har permafrosten blivit 0,3°C varmare. Det visar en studie i Nature Communications, som sammanfattar mätresultaten från mer än 150 borrhål runtom i Arktis, på Antarktis och i bergsområden med permafrost.
För att beskriva hur mycket mänsklig aktivitet jorden kan klara av har konceptet ”planetära gränser” introducerats. Mänsklig konsumtion av sötvatten är den använda kontrollvariabeln för den planetära gränsen för sötvatten. Nu visar beräkningar av forskare vid Stockholms universitet att den globala mänskliga konsumtionen av sötvatten har överskridit den planetära gränsen. Publiceras nu i Science.
Ett nytt klimatarkiv visar att ett varmt klimat i norra Europa kan drabbas av en plötslig avkylning till följd av störningar i den Nordatlantiska havscirkulationen och Golfströmmen. Detta visas i en ny studie publicerad i Quaternary Science Reviews, som undersöker klimatutvecklingen i norra Europa för omkring 120 000 år sedan.
För första gången har elefanters rörelsemönster studerats med GPS-märkning i ett tidigare outforskat område i västra Tanzania. En avhandling från Stockholms universitet visar att elefanterna rör sig i närheten av de vägar parkvakterna använder och undviker de områden där risken för tjuvskytte är stor.
Per Holmlund, professor i glaciologi med inriktning mot klimat vid Stockholms universitet, får 2015 års Kunskapspris av ÅForsk för framgångsrik kunskapsspridning.
Förändringarna i våra landskap är mer dramatiska än vad man tidigare har trott. En ny storskalig studie visar att den biologiska mångfalden är hotad. Hela 96 procent av gräsmarksarealen har försvunnit från det sörmländska landskapet under de senaste 100 åren. Resultaten publiceras nu i tidskriften Ambio.
Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.
Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.
Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.
Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.
Svante Arrhenius väg 26
106 91 Stockholm
Sweden