Gå direkt till innehåll

Ämnen: Nya publikationer

Schematiskt diagram för hur parasitens sexuella utvecklingen går till i människan, fram till dess att den är redo att tas upp av myggan. Grafiken skapades med hjälp av Biorender.com

Kartläggning av malariaparasiters sexliv avslöjar genetiken bakom spridningen av malaria

För att kunna överföras från människan till myggan måste malariaparasiten gå igenom ett stadium där den bildar hanar och honor. Inuti myggan förenas de som en spermie och ett ägg och skapar en så kallad zygot som genomgår sexuell korsning. En forskargrupp vid Stockholms universitet har, med hjälp av avancerad teknologi, lyckats kartlägga de gener som gör detta möjligt.

Malariaparasiter överförs genom bett av en infekterad Anopheles-mygghona. Väl inne i kroppen tar den sig in i cirkulationen och når levern, som är avgörande för att den ska kunna utvecklas och infektera de röda blodkropparna. Bild: biorender.com

Kartläggning av malaria i levern öppnar för effektivare malariabehandling

När malariaparasiten kommer in i kroppen efter ett bett av en infekterad Anopheles-mygga, måste den infektera och föröka sig i levern för att kunna sprida sig till blodet. Med hjälp av den senaste genforskningsteknologin har forskare vid Stockholms universitet för första gången kartlagt genuttrycket vid malariainfektion i levern vilket öppnar för effektivare läkemedel och vacciner i framtiden.

Forsaringen är en järnring från Hälsingland, daterad till 800- eller 900-talet. Runinskriften på ringen beskriver böter för en specifik överträdelse, där betalningen skulle ske i form av oxar och silver. Foto: Ulrika Eriksson/Svenska

Ny tolkning av runinskrift avslöjar prisnivån på vikingatiden

En nytolkning av runinskriften i den så kallade Forsaringen ger nya insikter i vikingatidens penningsystem och är den äldsta dokumenterade värdeuppgiften i Norden. Inskriften beskriver hur vikingarna hanterade böter på ett flexibelt och praktiskt sätt. Det visar forskning i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, nyligen publicerad i Scandinavian Economic History Review.

Svartvit flugsnappare har genetiska anlag för att lära sig sångdialekter. Foto: Samyuktha Rajan

Genetik påverkar hur vilda fåglar lär sig fågelsång

Vilda fåglar har genetiska anlag som styr hur de lär sig sångdialekter, visar ny forskning från Stockholms universitet. Genom att studera vuxna svartvita flugsnappare som flyttades som ägg från Nederländerna till Sverige, fann forskarna att deras sånger liknade både de från deras nya miljö i Sverige och från ursprungspopulationen i Nederländerna.

Artwork Credit: NASA, ESA, CSA, Dani Player (STScI)

Rymdteleskop hittar tecken på atmosfär runt jordlik exoplanet

Exoplaneten 55 Cancri e har troligen en atmosfär som domineras av koldioxid eller kolmonoxid, visar en ny studie som är publicerad i Nature. Tidigare har man spekulerat i att planeten saknar atmosfär, men med hjälp av nya observationer från rymdteleskopet James Webb har forskare från bland annat Stockholms universitetet kunnat studera atmosfären runt den jordlika stenplaneten.

En konstnärlig tolkning av supernova SN 2022jli som inträffade när en massiv stjärna exploderade och lämnade efter sig ett kompakt objekt – en neutronstjärna eller ett svart hål. Credit: ESO/L. Calçada

Exploderande stjärna blir svart hål och äter sin kompanjon

En supernovaexplosion som drivs av ett svart hål som konsumerar sin binära följeslagarstjärna. Detta är en tolkning som lanseras i det senaste numret av tidskriften Nature, där astronomer från Stockholms universitet deltar i en studie av en kosmisk explosion.

Bild som visar det flimrande svarta hålet AT2022tsd. Illustration av Robert Hurt, Caltech/IPAC

Astronomer upptäcker unikt flimrande svart hål-fenomen

Astronomer från Stockholms universitet har spelat en viktig roll i en banbrytande studie publicerad i tidskriften Nature. Forskningen avslöjar en fängslande upptäckt av en avlägsen explosion som flimrar i optiskt ljus, ett fenomen som tros ha samband med ett litet svart hål i en fjärran galax.

Illustration av Ved Mehta.

Forskare avslöjar hemlighet bakom spermiers rörlighet

Forskare vid Stockholms universitet har avslöjat dolda finesser om hur spermier aktiveras från passiva åskådare till dynamiska simmare. Denna förändring är en avgörande pusselbit under resan mot befruktning och den beror på aktiveringen av en unik jontransportör.

I studien analyserar forskarna 87 älgar från 1840-talet till 2019 från hela Sverige. Foto: Flora M.C/Mostphotos

Älgens genetiska mångfald består – trots jakt och utrotningshot

Intensiv jakt utplånade nästan älgstammen i Skandinavien på 1800-talet. Den första storskaliga studien av hela arvsmassan hos älgar i Skandinavien avslöjar effekten av att arten nästan utrotades. Studien visar att inaveln inte verkar ha ökat och älgarna verkar ha behållit det mesta av sin genetiska mångfald.

Strukturen för proteinradikalen bestämdes genom att mikrokristaller av radikalproteinet exponerades för extremt korta och intensiva pulser från en röntgenlaser. Bild: Martin Högbom/Stockholms universitet

Radikalt verktyg i naturens kemilåda avbildat

Forskare vid Stockholms universitet har lyckats beskriva strukturen av ett av naturens vassaste kemiska verktyg, en proteinradikal. Resultaten hjälper oss förstå hur naturen kan utföra mycket svåra kemiska reaktioner och kan i förlängningen användas inom såväl medicin som i miljövänliga kemiska processer. Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Science.

ALPHA-experimentet, Foto: Cern

Antimateria faller nedåt

För första gången har gravitationens påverkan på antimateria observerats i ett experiment. Det har skett vid ALPHA-experimentet på CERN, där Fysikum på Stockholms universitet är representerat genom Svante Jonsell.

Det exemplar av tasmansk tiger (pungvarg) som använts i studien och konserverats genom uttorkning i rumstemperatur på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.  Foto: Emilio Mármol Sánchez (foto) och Panagiotis Kalogeropoulos (redigering).

RNA från utdöd art återskapat för första gången

Forskare har för första gången isolerat och sekvenserat RNA-molekyler från en utdöd art. Analyserna gjordes på ett mer än hundra år gammalt exemplar av en tasmansk tiger som bevarats torkat i rumstemperatur i en museisamling. Resultaten har betydelse för försöken att återuppliva utdöda arter, som tasmanska tigern och den ullhåriga mammuten, men även för att studera pandemiska RNA-virus.

IceCube-anläggningen på Sydpolen med Vintergatan i bakgrunden. Foto: Martin Wolf

Den första neutrinobilden av Vintergatan

För första gången har forskare tagit fram en bild av Vintergatan med hjälp av neutriner, som observerades med teleskopet IceCube i den antarktiska isen. Bilden antyder att den kosmiska strålningen oftare krockar med gas och stoft i Vintergatans centrala delar än vad man tidigare trott. Resultaten publiceras i en artikel i tidskriften Science.

Under extraordinära omständigheter fungerar stora astronomiska kroppar som kosmiska förstoringsglas. Dessa förstoringsglas skapar också flera ljusbanor som är synliga på olika ställen på himlen. Illustration: Nikki Arendse

Nyupptäckt kosmiskt förstoringsglas genombrott i utforskande av galaxer

Forskare har upptäckt en ovanlig typ av gravitationslins hos en supernova, döpt till SN Zwicky. Linsen kan dela upp ljuset från en supernova i fyra bilder och innebär ett genombrott i förmågan att utforska hur galaxer förvränger den omgivande rymden. Bakom upptäckten står en internationell forskargrupp ledd från Oskar Klein Centre vid Stockholms universitet.

Adam Makarenko/W. M. Keck Observatory

Radiosignaler avslöjar supernovas ursprung

I det senaste numret av tidskriften Nature avslöjar astronomer från Stockholms universitet ursprunget till en termonukleär supernovaexplosion. Starka spektrallinjer från helium och den första iakttagelsen från en sådan supernova i radiovågor visar att en exploderande vit dvärgstjärna hade en heliumrik kompanjonstjärna .

Mammutbete upptäckt i nordöstra Sibirien. Foto: Love Dalén

Nu avslöjas generna som skiljer ullhåriga mammutar från elefanter

Forskare vid Centrum för paleogenetik har lyckats kartlägga mycket mer DNA än vad någon tidigare gjort för en utdöd istida djurart. I en ny studie identifieras mutationer som var unika för den ullhåriga mammuten – som troligen legat bakom mammutens hårtillväxt, fettlagring och de små öronen.

James Webbteleskopet har tagit den här bilden av ett galaxhopar (SMACS0723). De förstorade galaxerna ligger så långt borta att vi ser dem som de såg ut när universum var mellan en och fem miljarder år gammalt. Bild: NASA, ESA, CSA, STScI.

James Webbteleskopets första bilder av galaxhopar analyserade

Tack vare James Webbteleskopets första bilder på galaxhopar har en grupp forskare från Stockholms universitet för första gången kunnat undersöka mycket kompakta strukturer av stjärnhopar inuti galaxer, så kallade klumpar, och studera den första fasen i stjärnbildning i avlägsna galaxer.

Visa mer

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.