Gå direkt till innehåll

Ämnen: Naturresurser

Foto: Valerie Trouet

Extremer i europeiskt sommarväder kartlagda tillbaka till medeltiden

Jetströmmar är vindband i den övre atmosfären och de påverkar våra väderförhållanden. Ett team av internationella forskare har med hjälp av årsringar i träd rekonstruerat jetströmmens variationer i Europa under de senaste 700 åren – och studerat dess inverkan på jordbruket – något som också kan förbättra möjligheten att förutsäga framtida klimat. Resultaten publiceras nu i tidskriften Nature.

Regn avdunstar från Amazonas molnskogar i Peru. Molnskogar eller dimskog är en typ av biotop i bergsregnskogar i tropiskt- eller subtropiskt klimat. Foto: Álvaro Bueno/Mostphotos

Risken för global vattenbrist är större än man tidigare trott visar ny forskning

Att trygga vattenförsörjningen i världen är en av vår tids största utmaningar. Forskning vid Stockholms universitet presenterar nu en ny metod för att beräkna risken för vattenbrist globalt. Studien visar att risken kan vara större än man tidigare trott, eftersom förutsättningarna i de områden där vatten avdunstar och blir regn är avgörande för hur vattnets naturliga cykel fungerar.

Svartvit flugsnappare har genetiska anlag för att lära sig sångdialekter. Foto: Samyuktha Rajan

Genetik påverkar hur vilda fåglar lär sig fågelsång

Vilda fåglar har genetiska anlag som styr hur de lär sig sångdialekter, visar ny forskning från Stockholms universitet. Genom att studera vuxna svartvita flugsnappare som flyttades som ägg från Nederländerna till Sverige, fann forskarna att deras sånger liknade både de från deras nya miljö i Sverige och från ursprungspopulationen i Nederländerna.

Forskarna upptäckte att fågelungarnas tydliga respons på den egna sångdialekten hjälpte dem att undvika att lära sig sånger från andra arter i omgivningen. Foto: Tom Wallis

Fågelungar känner igen sin egen sångdialekt

Hur går det till när fågelungar lär sig sjunga? Hur vet fågelungar vilken sång de borde lära sig? Enligt en ny studie i Current Biology kan fågelungar som bara är 12 dagar gamla känna igen även små skillnader i sång.

Avverkningsmogna hybridpopplar 26 år efter planteringen i södra Sverige nära Vombsjön. Foto: Almir Karacic

Snabbväxande poppel kan frigöra mark för livsmedelsproduktion

Svenska forskare har utvecklat en ny modell för produktion av textil och biobränsle från snabbväxande poppel. Genom att tillämpa hållbara katalysmetoder på poppel som odlas i nordiskt klimat kan efterfrågan på bomull minska. Därmed blir det möjligt att omvandla stora arealer av jordbruksmark från att producera bomull till att odla livsmedel.

Foto: Henrik Trygg/mediabank.visitstockholm.com

Konferens lyfter akademins roll i övergången till ett hållbart samhälle

Den 1 juni, i samband med 50-årsjubiléet av FN:s första miljökonferens, arrangerar Karolinska Institutet, KTH, Stockholm Environment Institute och Stockholms universitet en endagskonferens. Huvudfokus är hur akademin genom forskning och högre utbildning bidrar till omställningen för en mer hållbar utveckling.

Hur påverkar extrem torka våra skogar? Växtekologerna Kristoffer Hylander och Irena Koelmeijer forskar om hur extrem väderlek påverkar skogens biologiska mångfald. Foto: Stockholms universitet

Hitta experten: Skogsforskning vid Stockholms universitet

Skogen är ständigt aktuell och ett viktigt område inom forskningen, bland annat för att hitta framtidens lösningar för material, mat och bränsle, men också när det gäller frågor om äganderätt och ekonomiska strukturer, nu och historiskt. Är du journalist och letar efter någon som kan kommentera eller förklara frågor som rör skogen? Välkommen att kontakta någon av Stockholms universitets experter.

Kollapsande torvmark när permafrost tinar, Tavvavuoma i norra Sverige. Foto: Britta Sannel

Bevarande av torvmarker – viktigt för klimatet

Världens torvmarker kan snart passera en brytpunkt, en så kallad ”tipping point”, i den globala kolcykeln och bli kolkällor istället för kolsänkor. För att förhindra det måste torvmarker bevaras och förvaltas på ett hållbart sätt, och inte omvandlas till exempelvis jordbruksmark.

Vy över Virunga-bergen i Uganda. Foto: Achim Prill / Mostphotos

Brist på fosfor hotar framtidens livsmedelsförsörjning

​En ny studie från Stockholms universitet, Islands universitet och Bleking Tekniska högskola visar brist på global fosfor, en central ingrediens i konstgödsel, senast 2045. Livsmedelsförsörjningen riskerar att påverkas som mest i Latinamerika, södra Asien och Afrika söder om Sahara, områden med stor befolkning och ökande efterfrågan på konstgödsel.

En storspigg (Gasterosteus aculeatus). Hane i lekdräkt. Hannen vaktar omsorgsfullt sina yngel och dör ofta när det arbetet är klart. Foto: Joakim Hansen/Azote

Spiggen tar över Östersjökusten, vik för vik

Nya forskningsresultat visar att stora mängder av den lilla fisken storspigg successivt tagit över allt större delar av Östersjökustens ekosystem. Spiggen orsakar lokala regimskiften där gäddans och abborrens yngel slås ut i enskilda vikar, och dessa skiften sprider sig successivt som en flodvåg från ytterskärgården och in mot fastlandskusten.

Bergianska trädgården Foto: Per Larsson

Expertlista biologisk mångfald

Hur ser utvecklingen av den biologiska mångfalden ut i staden? Varför dör krokodiler och delfiner uti vissa områden i världen? Varför är det viktigt med betesdjur för bevarandet av arter? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om biologisk mångfald utifrån många olika aspekter.

Forskare som kan svara på frågor om klimatet

Forskare som kan svara på frågor om klimatet

Klimatstrejker, Global Week for Future och klimatmöten. Många pratar om klimatet. Vid Stockholms universitet finns forskare som kan klimat och klimatförändringar, vi listar några av dem nedan. Våra presskontakter längst ner på sidan hjälper dig gärna att hitta fler.

Torka utvecklas långsamt och har mångfacetterade och fördröjda effekter. Det gör att det kan vara svårt att se vilka konsekvenserna blir, i motsats till extrema väderhändelser, visar forskare i en ny studie. Foto: Mostphotos

Torka slår först mot vattendragen, sedan jordbruket

Regnbrist minskar markens vattenhalt inom några dagar och flödena i vattendragen inom några veckor. Vegetation och grödor kan däremot förbli opåverkade i flera månader. Det visar en ny studie av forskare vid bland annat Stockholms universitet.

Ny studie om skatteparadisens dolda miljöpåverkan

Ny studie om skatteparadisens dolda miljöpåverkan

I en ny studie som publiceras i Nature Ecology and Evolution den 13 augusti har forskare vid Stockholm Resilience Centre / Stockholms universitet studerat hur illegalt och ohållbart fiske till havs och skogsavverkning i Amazonas kan kopplas till skatteparadis.

Forskaren Gunhild Ninis Rosqvist mäter höjden på sydtoppen av Kebnekaise som i juli år har minskat med fyra meter på grund av den rekordvarma sommaren.  Foto: Carl Lundberg

Kebnekaises sydtopp blir lägre än nordtoppen i augusti

Den årliga mätningen av forskare från Stockholms universitet visar att Kebnekaises sydtopp inom en väldigt snar framtid inte längre kommer att vara Sveriges högsta punkt. Prognosen är att sydtoppen från den 1 augusti kommer att vara lägre än Nordtoppen.

Expertlista om tillgång till dricksvatten

Expertlista om tillgång till dricksvatten

Med anledning av Världsvattendagen 22 mars, dricksvattensituationen i Kapstaden och den förväntade debatten om grundvattennivåer i Sverige under sommarhalvåret har Stockholms universitet satt samman en lista med experter som kan svara på frågor om tillgång till dricksvatten.

Foto: Karl Lundström, SLU

Sälar, fåglar och människor konkurrerar om Östersjöns fisk

I Sverige och runt om i Europa förs en stundtals laddad debatt kring frågan om ifall fåglar, sälar och människor konkurrerar om fisken i sjöar och hav. I Östersjön råder sådan konkurrens visas i en ny studie som letts av forskare från Stockholms universitet.

Visa mer

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.