Gå direkt till innehåll

Ämnen: Naturfrågor

Forskare vid Tarfala forskningsstation på den närbelägna Storglaciären. Foto: Johanna Dahlkvist

Rekordstor minskning av svenska glaciärer

De fyra svenska referensglaciärerna fortsätter att krympa. Resultaten av de årliga mätningarna av glaciärernas massbalans visar att Storglaciären, Rabots glaciär, Rivgojiehhki och Moarhmmáglaciären har minskat rejält. Det rör sig om de största minskningarna sedan de systematiska mätningarna påbörjades.

Regn avdunstar från Amazonas molnskogar i Peru. Molnskogar eller dimskog är en typ av biotop i bergsregnskogar i tropiskt- eller subtropiskt klimat. Foto: Álvaro Bueno/Mostphotos

Risken för global vattenbrist är större än man tidigare trott visar ny forskning

Att trygga vattenförsörjningen i världen är en av vår tids största utmaningar. Forskning vid Stockholms universitet presenterar nu en ny metod för att beräkna risken för vattenbrist globalt. Studien visar att risken kan vara större än man tidigare trott, eftersom förutsättningarna i de områden där vatten avdunstar och blir regn är avgörande för hur vattnets naturliga cykel fungerar.

Respiration från torra ekosystem är mindre känslig för temperatur. Foto: Stefano Manzoni (Utah, USA)

Global uppvärmning ökar koldioxidutsläpp – men bara vid tillräckligt regn

Den globala uppvärmningen kan påskynda koldioxidutsläppen från ekosystem – men bara om det är tillräckligt med nederbörd, visar en ny studie från bland annat Stockholms universitet. Forskningen belyser vattnets avgörande roll för hur mycket koldioxid som släpps ut från ekosystem.

Betande kor på havsstrandängen vid Sandemars naturreservat. Foto: Sara Cousins

Omfattande åtgärder krävs för att rädda floran på havsstrandängar

Havsstrandängar är viktiga platser för unika djur och växter samt för friluftslivet. En ny studie visar att igenväxning kan ha allvarligare effekter än tidigare förväntat då många specialiserade växtarter som bara finns på havsstrandängar är starkt trängda.

Foto: Ekaterina Krasnikova/Mostphotos

Sommar 2024 – experter vid Stockholms universitet

Är du journalist och letar efter någonting spännande att göra reportage om, eller en expert som kan kommentera det som händer under sommaren? Här finns en sammanställning över några av våra experter som forskar om allt från alkoholkonsumtion under sommaren till algblomning i Östersjön.

Svartvit flugsnappare har genetiska anlag för att lära sig sångdialekter. Foto: Samyuktha Rajan

Genetik påverkar hur vilda fåglar lär sig fågelsång

Vilda fåglar har genetiska anlag som styr hur de lär sig sångdialekter, visar ny forskning från Stockholms universitet. Genom att studera vuxna svartvita flugsnappare som flyttades som ägg från Nederländerna till Sverige, fann forskarna att deras sånger liknade både de från deras nya miljö i Sverige och från ursprungspopulationen i Nederländerna.

Forskare undersöker tinande permafrost på Kurunghakh Island, Lena Delta, Sibirien (2016). Foto: Justine Ramage.

Permafrostområden skiftar från kolsänka till kolkälla när klimatet förändras

En omfattande studie om kolbalansen i det nordliga permafrostområdet har avslöjat betydande förändringar under påverkan av klimatförändringar. Studien visar att områden som tidigare varit en nettosänka nu är en nettokälla av kol. Tillsammans med forskarkollegor beskriver Justine Ramage och Gustaf Hugelius från Stockholms universitet dynamiken i växthusgasutsläpp i detta kritiska ekosystem.

Foto: Sara Cousins

Äldre naturbetesmarker mer motståndskraftiga än restaurerade gräsmarker

Växter och djur måste kunna förflytta sig mellan olika platser för att kunna överleva. I en studie publicerad i tidskriften Journal of applied ecology presenteras resultat som visar att äldre naturbetesmarker är mer motståndskraftiga, men restaurerade gräsmarker återhämtar sig snabbt.

Azote för Stockholm Resilience Centre, baserad på Richardson et al 2023.

Alla planetära gränser kartlagda: sex av nio har passerats

För första gången har en internationell forskargrupp kunnat kartlägga samtliga nio planetära gränser som är avgörande för att trygga en säker framtid. Ny forskning, publicerad i tidskriften Science Advances, visar att sex av dessa gränser redan har överskridits samtidigt som mänsklig påverkan på planeten fortsätter att eskalera.

En rovfjäril (vänster) och en rapsfjäril (höger) möter varandra huvud mot huvud. Rapsfjärilen är ”vinterspecialist” och klarar kalla övervintringsförhållanden bättre än den närbesläktade rovfjärilen som är en "sommarspecialist. Foto: Isabelle Siemers

Fjärilar som skiljer sig i säsonganpassningar svarar olika på ett skiftande klimat

Sommar och vinter innebär vitt skilda levnadsförhållanden för djur och växter i stora delar av världen. Så hur har olika organismer anpassat sig evolutionärt för att handskas med variationerna? I en studie publicerad i Nature Communications undersöker forskare vid Stockholms universitet frågan genom att studera två närbesläktade fjärilsarter, rovfjärilen och rapsfjärilen.

Forskarna upptäckte att fågelungarnas tydliga respons på den egna sångdialekten hjälpte dem att undvika att lära sig sånger från andra arter i omgivningen. Foto: Tom Wallis

Fågelungar känner igen sin egen sångdialekt

Hur går det till när fågelungar lär sig sjunga? Hur vet fågelungar vilken sång de borde lära sig? Enligt en ny studie i Current Biology kan fågelungar som bara är 12 dagar gamla känna igen även små skillnader i sång.

Bra skydd av marina reservat borde vara prioriterat i klimatarbetet. Foto: Vitalii Sokol/Mostphotos

Marina naturreservat kan ha avgörande betydelse i klimatarbetet

Att skydda områden till havs kan avsevärt begränsa utsläppen av växthusgaser och bidra till nödvändig klimatanpassning, enligt en ny stor analys som publiceras i tidskriften One Earth. Marina naturreservat kan förbättra upptaget av koldioxid, främja kustskyddet, den biologiska mångfalden, reproduktionsförmågan hos marina organismer och öka fiskares fångst och inkomster. marina reservat

Insektspollinatör besöker den vilda linarten Linum tenue. Foto: Juanita Gutiérrez-Valencia

Supergen som styr pollination kartlagd

Att pollineringen fungerar är viktigt för hela ekosystemet. Nu har forskare löst det över hundraåriga mysteriet med en supergen som medför en effektiv korspollination hos blommor. Det visade sig att supergenen som orsakar längdvariation i hanliga och honliga reproduktionsorgan själv varierar i längd. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

Summary Map by Earth Commission/Globaïa. Caption: The location of climate tipping elements inthe cryosphere (blue), biosphere (green) and ocean/atmosphere (orange), and global warminglevels their tipping points will likely be triggered at.

Flera avgörande tippningspunkter i jordens klimat kan överskridas över 1,5°C

Ett flertal avgörande tippningspunkter i jordens klimat riskerar att överskridas om den globala medeltemperaturen ökar med mer än 1,5°C. Det visar en ny studie av forskare vid Stockholm Resilicen Centre vid Stockholms universitet, publicerad i Science. Den nya analysen visar att Parisavtalets mål att begränsa uppvärmningen till under 2°C inte räcker för att undvika farliga klimatförändringar.

I sommar kan allmänheten hjälpa forskarna genom att gå på strandpromenad när det är fullmåne, och samla in grenar av blåstång. Foto: Nicklas Wijkmark/Azote

Strandpromenad under fullmåne i årets Algforskarsommar

Medborgarforskningsprojektet Algforskarsommar, som startade 2021, ger allmänheten möjlighet att bidra med ny kunskap om vad som händer under ytan i våra svenska kustvatten, hur havet påverkas av klimatförändringarna och om kustens biologiska mångfald. I årets upplaga av Algforskarsommar finns en ny uppgift: att gå ut på blåstångspromenad under fullmåne!

Pauline Snoeijs Leijonmalm, Stockholms universitet, och Anders Svenson, SLU, fångar oväntat Atlanttorsk under expeditionen till Arktis. Foto: UFA Show & Factual

Första fisken fångad i Centralarktis

Atlanttorsk och bläckfisk förekommer mycket längre norrut än man tidigare trott. Som första forskare i världen har Pauline Snoeijs Leijonmalm vid Stockholms universitet tillsammans med sitt forskarteam kartlagt fiskbeståndet i centrala Norra Ishavet. Upptäckten som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances visar att det finns ett fungerande men känsligt ekosystem runt Nordpolen.

Provtagningsstationen Andøya, Norge, på vintern. Foto: NILU

De PFAS-ämnen vi dumpat i havet dyker upp igen och utsätter oss för en risk

Många högfluorerande PFAS-ämnen som hamnar i havet slungas tillbaka till land när de frigörs i luften från vågornas havsspray, visar en ny studie av forskare vid Stockholms universitetet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Environmental Science & Technology. Resultaten tyder på att denna skadliga bumerang bidrar till PFAS-föroreningar i kustområden.

För att skilja på mikroorganismer från frö och omgivning använde forskarteamet en ny teknik för att odla ekplantor i ett mikrobfritt tillstånd, där bladen hålls åtskilda från rötterna. Foto: Ahmed Abdelfattah

Frön överför sin livsmiljö till nästa generation

Beror växternas livsmiljö, det så kallade mikrobiomet, på arv eller miljö? Det är en fråga forskare brottats med länge. Forskning vid Stockholms universitet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Environmental Microbiology, visar att ekollon själva innehåller mängder av mikroorganismer, som de sedan överför till ekplantan.

En storspigg (Gasterosteus aculeatus). Hane i lekdräkt. Hannen vaktar omsorgsfullt sina yngel och dör ofta när det arbetet är klart. Foto: Joakim Hansen/Azote

Spiggen tar över Östersjökusten, vik för vik

Nya forskningsresultat visar att stora mängder av den lilla fisken storspigg successivt tagit över allt större delar av Östersjökustens ekosystem. Spiggen orsakar lokala regimskiften där gäddans och abborrens yngel slås ut i enskilda vikar, och dessa skiften sprider sig successivt som en flodvåg från ytterskärgården och in mot fastlandskusten.

Visa mer

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.