Växter och djur måste kunna förflytta sig mellan olika platser för att kunna överleva. I en studie publicerad i tidskriften Journal of applied ecology presenteras resultat som visar att äldre naturbetesmarker är mer motståndskraftiga, men restaurerade gräsmarker återhämtar sig snabbt.
Forskare vid Stockholms universitet har för första gången kunnat studera ytan på järn- och ruteniumkatalysatorer när ammoniak produceras från kväve och vätgas, resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature.
Arbetet för att bevara skogstäcket i sydvästra Etiopien är viktigt för den globala biologiska mångfalden, men det finns negativa bieffekter. Hållbarhetsarbetet görs i stor utsträckning genom småskaliga kaffeproducenter som ofta är beroende av barn som arbetskraft. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Stockholms universitet, publicerad i International Journal of Educational Development.
En ny studie från Stockholms universitet, Islands universitet och Bleking Tekniska högskola visar brist på global fosfor, en central ingrediens i konstgödsel, senast 2045. Livsmedelsförsörjningen riskerar att påverkas som mest i Latinamerika, södra Asien och Afrika söder om Sahara, områden med stor befolkning och ökande efterfrågan på konstgödsel.
Små skogar i jordbruksmark har fler fördelar för människor per ytenhet jämfört med stora skogar enligt en ny studie. De små skogarna, ibland mindre än en fotbollsplan, kan lätt gå obemärkt förbi i jordbrukslandskapet. Ändå kan dessa små skogsrester lagra mer kol i marken, passa bättre för jakt och innehåller färre fästingar än stora.
Farfäders tillgång på mat under uppväxten har samband med dödligheten hos de manliga barnbarnen. Det visar en stor svensk studie som spänner över tre generationer. Förklaringen tros vara epigenetisk – att miljöfaktorer påverkar våra geners uttryck.
Vill äppelodlare ha större äppelskörd bör de satsa på att öka mängden blommor runt äppelodlingarna. En ny studie gjord av forskare från bland annat Stockholms universitet visar att fler pollinatörer, såsom bin och blomflugor, dras till odlingen då – och chansen till pollinering ökar. Studien visar även att det inte verkar finnas någon motsättning mellan hög produktion och hög biologisk mångfald.
I en ny studie som publiceras i Nature Ecology and Evolution den 13 augusti har forskare vid Stockholm Resilience Centre / Stockholms universitet studerat hur illegalt och ohållbart fiske till havs och skogsavverkning i Amazonas kan kopplas till skatteparadis.
En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare från Stockholms universitet. Och det går fort – på en timme är arseniknivån så låg att vattnet inte längre är skadligt för människor att dricka. Studien är publicerad i tidskriften Environmental Pollution.
Skogsbruk och bete har mycket större påverkan på klimatet än vad forskarna tidigare antagit. Det är främst skogarnas förmåga att lagra koldioxid som minskar när människor brukar dem eller låter djur beta i dem, och detta gäller normalt skogsbruk och inte bara avskogning. Det visas i en studie som publiceras i Nature.
Markens förmåga att binda koldioxid kan vara mycket större än man tidigare trott, säger ny forskning från bland annat Stockholms universitet och Stanford University. Forskarna menar att upptag i jordbruksmark, betesmark och skogsmark kan kompensera för ökade globala utsläpp från exempelvis tinande permafrost.
Stresshormoner hos insekter kan vara ett steg mot miljövänliga bekämpningsmedel. Forskare vid Stockholms universitet har upptäckt att ett hormon koordinerar hur bananflugor reagerar på stress. Resultatet har nyligen publicerats i Royal Societys tidskrift Open Biology.
Efter den förödande torkan i Sahel-regionen söder om Saharaöknen har nu växtligheten återhämtat sig. Det som förvånar forskarna är att trots att det nu regnar mer och har blivit grönare så är det framförallt de mer torrtåliga arterna som frodas. Slutsatsen är att inte bara nederbörd utan även jordbruk påverkar hur växter återhämtar sig.
För att klara sig i Stockholms skärgård ska man vara storväxt, kraftig och långlivad, och det hjälper att finnas nära fastlandet. I alla fall om man är en blomma, visar en ny studie från forskare på Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Functional Ecology.
Bönder som köpte herrgårdar och ståndspersoner som hittade på egna titlar. En nyutkommen avhandling i historia från Stockholms universitet ger en ny och annorlunda bild av ståndssamhällets upplösning under 1800-talet.
I flera tusen år har snokar lagt sina ägg i gödselstackar och komposter. De gör så för att hålla äggen varma. Genom att utnyttja dessa platser har snoken kunnat bre ut sig längre norrut än någon annan äggläggande orm i världen. Nu gör förändringar i gödselhantering och nedläggning av bondgårdar att snokarnas äggläggningsplatser minskar.
Efter att ha disputerat i material- och miljökemi vid Stockholms universitet startade Petr Vasiliev företaget NeoZeo vars affärsidé är att rena biogas så att det kan användas som klimatvänligt fordonsbränsle. Nu har Petr Vasiliev utsetts till en av Sveriges 10 mest innovativa entreprenörer och fick nyligen ta emot ÅForsks entreprenörsstipendium på 200 000 kronor.
Vattenförvaltningen i Sibou, Kenya och Engaruka, Tanzania är ett privilegium nästan enbart förbehållet män. Strikta patriarkala normer reglerar kontrollen av vattnet och utesluter i praktiken kvinnor från förvaltningen av bevattningssystemen, visar en avhandling i Kulturgeografi vid Stockholms universitet.
För att beskriva hur mycket mänsklig aktivitet jorden kan klara av har konceptet ”planetära gränser” introducerats. Mänsklig konsumtion av sötvatten är den använda kontrollvariabeln för den planetära gränsen för sötvatten. Nu visar beräkningar av forskare vid Stockholms universitet att den globala mänskliga konsumtionen av sötvatten har överskridit den planetära gränsen. Publiceras nu i Science.
Förändringarna i våra landskap är mer dramatiska än vad man tidigare har trott. En ny storskalig studie visar att den biologiska mångfalden är hotad. Hela 96 procent av gräsmarksarealen har försvunnit från det sörmländska landskapet under de senaste 100 åren. Resultaten publiceras nu i tidskriften Ambio.
Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.
Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.
Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.
Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.
Svante Arrhenius väg 26
106 91 Stockholm
Sweden