Betyg sätts på ojämlika grunder
Både högpresterande elever i engelsktalande skolor och nyanlända elever bedöms och betygsätts på orättvisa grunder. Det visar en omfattande studie av lärares syn på hur de gör när de bedömer sina elever.
Både högpresterande elever i engelsktalande skolor och nyanlända elever bedöms och betygsätts på orättvisa grunder. Det visar en omfattande studie av lärares syn på hur de gör när de bedömer sina elever.
En ny avhandling i pedagogik ifrågasätter skolvalet och rådande utbildningssystem med betyg som urvalsgrund till gymnasieskolan. – Man ger eleverna en tro på något som är svårt att leva upp till, säger forskaren Eric Larsson.
Om förskolan ska klara av det dubbla uppdraget att undervisa både gruppen och individen behövs en mångfald av teorier om kunskap och lärande. Neuropedagogik fyller en viktig funktion för att bredda perspektiven, visar en ny avhandling.
”Hur borde det vara?”. Gymnasieelever som ställs inför den frågan utvecklar en större förståelse för priset på varor och tjänster som bidrar till negativ miljöpåverkan.
I dag besöker OECD:s utbildningsdirektör Sverige för att redovisa en analys av den svenska skolans jämlikhetsutmaningar utifrån Pisa 2015. Forskare vid Stockholms universitet har stor erfarenhet av såväl kunskapsmätningar som undervisnings- och bedömningsfrågor.
Stockholms universitet får uppdraget att samordna det vetenskapliga stödet till landets skolhuvudmän i arbetet med att skapa en likvärdig skola för alla elever.
Den 6 december redovisas resultaten av PISA, världens största elevundersökning. Den undersöker 15-åriga elevers förmågor inom naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Flera forskare vid Stockholms universitet har medverkat till att ta fram studien och har stor erfarenhet av såväl kunskapsmätningar som bedömningsfrågor i de ämnen som ingår.
Montessorilärares möjligheter i arbetet beror på hur de ser på den utövade pedagogiken. Det visar den fjärde svenska avhandlingen om montessoripedagogik.
Tidigare forskning om individers lärande har kritiserats för att bygga på antagandet att individer är likgiltiga inför det ämne som behandlas i undervisningen. En ny avhandling i pedagogik av Jonas von Reybekiel Trostek vid Stockholms universitet visar däremot hur olika normer kommer till uttryck i gymnasieelevers och högskolestudenters lärprocesser.
Följande studier är nyligen publicerade i avhandlingar vid Stockholms universitet.
Forskardagarna erbjuder även i år ett brett utbud av populärvetenskapliga föreläsningar. Varför gör inte slaven uppror och hur använder vi dator- och tv-spel tillsammans? Det är några av de frågor som diskuteras vid Stockholms universitet 2-3 oktober då nydisputerade forskare presenterar sin forskning. Totalt ges 40 korta föredrag under 2 dagar.
Den forskningsbaserade kunskapen inom läs- och skrivområdet förefaller inte göra några egentliga avtryck i skolpraktiken. Elevers skolresultat fortsätter enligt internationella undersökningar att sjunka. Forskningsresultaten upplevs som mer tillgängliga och angelägna för lärarna när forskarnas intresse vänds mot den pedagogiska praktiken. Det visar en ny avhandling vid Stockholms universitet.
Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.
Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.
Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.
Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.
Svante Arrhenius väg 26
106 91 Stockholm
Sweden