Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

Tusentals ljussvaga galaxer tagna med den längsta exponeringen som någonsin använts med rymdteleskopet Hubble. Den infällda bilden visar en av dessa avlägsna galaxer, där ljus kopplat till ett svart hål är markerat. Bild: NASA, ESA, Matthew Hayes

Fler svarta hål än väntat i det tidiga universum

Med hjälp av Hubbleteleskopet har ett internationellt forskarlag, lett av astronomer vid Stockholms universitet, upptäckt fler svarta hål i det tidiga universum än vad som tidigare har rapporterats. Den nya upptäckten kan hjälpa oss att förstå hur supermassiva svarta hål skapades genom kollapsen av massiva stjärnor. Det visar en studie publicerad i tidskriften Astrophysical Journal Letters.

Artwork Credit: NASA, ESA, CSA, Dani Player (STScI)

Rymdteleskop hittar tecken på atmosfär runt jordlik exoplanet

Exoplaneten 55 Cancri e har troligen en atmosfär som domineras av koldioxid eller kolmonoxid, visar en ny studie som är publicerad i Nature. Tidigare har man spekulerat i att planeten saknar atmosfär, men med hjälp av nya observationer från rymdteleskopet James Webb har forskare från bland annat Stockholms universitetet kunnat studera atmosfären runt den jordlika stenplaneten.

Grafik: DLR

Astronomi, kosmologi och astrofysik – vem kan svara på vad?

Vad är mörk materia och hur uppstod universum? Hur formas galaxer och är vi ensamma i universum? Varför bildas svarta hål och hur beter sig supernovor, neutronstjärnor och svarta hål? Vid Stockholms universitet finns många forskare som kan svara på frågor om universum och vi listan här några av dem.

En konstnärlig tolkning av supernova SN 2022jli som inträffade när en massiv stjärna exploderade och lämnade efter sig ett kompakt objekt – en neutronstjärna eller ett svart hål. Credit: ESO/L. Calçada

Exploderande stjärna blir svart hål och äter sin kompanjon

En supernovaexplosion som drivs av ett svart hål som konsumerar sin binära följeslagarstjärna. Detta är en tolkning som lanseras i det senaste numret av tidskriften Nature, där astronomer från Stockholms universitet deltar i en studie av en kosmisk explosion.

Bild som visar det flimrande svarta hålet AT2022tsd. Illustration av Robert Hurt, Caltech/IPAC

Astronomer upptäcker unikt flimrande svart hål-fenomen

Astronomer från Stockholms universitet har spelat en viktig roll i en banbrytande studie publicerad i tidskriften Nature. Forskningen avslöjar en fängslande upptäckt av en avlägsen explosion som flimrar i optiskt ljus, ett fenomen som tros ha samband med ett litet svart hål i en fjärran galax.

IceCube-anläggningen på Sydpolen med Vintergatan i bakgrunden. Foto: Martin Wolf

Den första neutrinobilden av Vintergatan

För första gången har forskare tagit fram en bild av Vintergatan med hjälp av neutriner, som observerades med teleskopet IceCube i den antarktiska isen. Bilden antyder att den kosmiska strålningen oftare krockar med gas och stoft i Vintergatans centrala delar än vad man tidigare trott. Resultaten publiceras i en artikel i tidskriften Science.

Under extraordinära omständigheter fungerar stora astronomiska kroppar som kosmiska förstoringsglas. Dessa förstoringsglas skapar också flera ljusbanor som är synliga på olika ställen på himlen. Illustration: Nikki Arendse

Nyupptäckt kosmiskt förstoringsglas genombrott i utforskande av galaxer

Forskare har upptäckt en ovanlig typ av gravitationslins hos en supernova, döpt till SN Zwicky. Linsen kan dela upp ljuset från en supernova i fyra bilder och innebär ett genombrott i förmågan att utforska hur galaxer förvränger den omgivande rymden. Bakom upptäckten står en internationell forskargrupp ledd från Oskar Klein Centre vid Stockholms universitet.

Adam Makarenko/W. M. Keck Observatory

Radiosignaler avslöjar supernovas ursprung

I det senaste numret av tidskriften Nature avslöjar astronomer från Stockholms universitet ursprunget till en termonukleär supernovaexplosion. Starka spektrallinjer från helium och den första iakttagelsen från en sådan supernova i radiovågor visar att en exploderande vit dvärgstjärna hade en heliumrik kompanjonstjärna .

Illustration av dvärgplaneten Quaoar och dess ring, med Quaoars måne Weywot till vänster. Bild: ESA, CC BY-SA 3.0 IGO, gjord av ATG på uppdrag av ESA

Unik ring upptäckt kring dvärgplaneten Quaoar

En stor ring har upptäckts kring dvärgplaneten Quaoar med hjälp av rymdteleskopet CHEOPS. Ringen är oväntad stor i förhållande till dvärgplanetens storlek, vilket utmanar idéer om varför en del himlakroppar uppvisar ringar men inte andra.

James Webbteleskopet har tagit den här bilden av ett galaxhopar (SMACS0723). De förstorade galaxerna ligger så långt borta att vi ser dem som de såg ut när universum var mellan en och fem miljarder år gammalt. Bild: NASA, ESA, CSA, STScI.

James Webbteleskopets första bilder av galaxhopar analyserade

Tack vare James Webbteleskopets första bilder på galaxhopar har en grupp forskare från Stockholms universitet för första gången kunnat undersöka mycket kompakta strukturer av stjärnhopar inuti galaxer, så kallade klumpar, och studera den första fasen i stjärnbildning i avlägsna galaxer.

En konstnärlig illustration av hur det kan se ut när en stjärna kommer för nära ett svart hål. Stjärnan trycks ihop av det svarta hålets intensiva gravitationskraft.  Illustration: ESO/M.Kornmesser

Ljuset synligt från avlägsen stjärna som slukats av supermassivt svart hål

För över 8 miljarder år sedan slets en stjärna sönder då den kom för nära ett supermassivt svart hål. Jetstrålar av gas riktade mot jorden gjorde nyligen stjärnans öde synligt för ett teleskop som letar nya ljuskällor på stjärnhimlen. Två forskarlag med forskare vid Stockholms universitet publicerar nu oberoende observationer av det ovanliga fenomenet i tidskrifterna Nature och Nature Astronomy.

Visa mer

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.