Gå direkt till innehåll
Forskning på släktnätverk kräver mycket stora datamaterial – något som finns i Sverige. Den aktuella studien inkluderar alla svenskfödda personer som bodde i Sverige 2018. Foto: Doug Olson/Mostphotos
Forskning på släktnätverk kräver mycket stora datamaterial – något som finns i Sverige. Den aktuella studien inkluderar alla svenskfödda personer som bodde i Sverige 2018. Foto: Doug Olson/Mostphotos

Pressmeddelande -

Stor variation i hur många släktingar svenskar har

Hur många släktingar har svenskar? Och i vilken ålder är släkten som störst? Det har forskare i demografi tagit reda på i en ny studie.

Släktingar spelar ofta en viktig roll i människors liv. Familjemedlemmar som kusiner, mormödrar och farbröder utgör en del av individens sociala nätverk och bidrar ofta med betydande stöd, med allt från barnomsorg till socialt umgänge och finansiell hjälp.

I en ny studie i tidskriften Demography har Martin Kolk och en grupp forskare vid Stockholms universitet för första gången dokumenterat hur många släktingar svenskar har.

– Det har saknats kunskap om hur många släktingar personer har i moderna samhällen, och den informationen har aldrig tidigare samlats in för en hel befolkning. Det har inte funnits tydliga svar på frågor som hur många kusiner man har i Sverige eller andra länder, säger Martin Kolk, docent i demografi vid Stockholms universitets demografiska avdelning och huvudförfattare till studien.

I Sverige finns stora datamaterial
Forskning på släktnätverk kräver mycket stora datamaterial som håller hög kvalitet också långt tillbaka i historien, och Sverige är unikt i världen att ha en digitaliserad folkbokföring med kopplingar mellan barn och föräldrar som sträcker sig tillbaka till 1930-talet. Det möjliggör registerstudier där man kan koppla individer till deras levande släktingar.

Vilka släktingar man har i livet påverkas av vilken del av livscykeln man befinner sig i. Äldre personer har många släktingar i nedåtstigande led, som barnbarn, och yngre personer har släktingar i uppåtstigande led, som föräldrar, medan personer i mitten av livet också har många släktingar i samma generation, som syskon och kusiner. Svenskar mitt i livet har i genomsnitt 8 kusiner, och nästan 30 procent har 11 eller fler kusiner.

Av de typer av släktingar som undersökts i studien (från barnbarn till far- och morföräldrar) har svenskar i genomsnitt 20 släktingar i mitten av 30-års åldern, medan unga barn har ungefär 15 släktingar, och 70-åringar ungefär 10.

– Hur många släktingar man har påverkas av många olika saker, som skillnader i barnafödande över tid, när i livet man har barn, skillnader i levnadslängd, och åldersskillnader mellan partners. Alla dessa saker kan skilja sig mycket mellan olika familjer, och har även förändrats mycket över tid.

Ovanligt att inte ha släktingar
Att inte ha några släktingar alls i livet är mycket ovanligt, och förekommer bara i undantagsfall bland mycket gamla personer. Släktnätverken mellan män och kvinnor är mycket lika varandra. Över tid ser man en högre andel släktingar som är resultatet av separationer, som till exempel halvsyskon.

– Hur många släktingar man har skiljer väldigt mycket mellan olika individer och åldrar. Flest levande släktingar har man i medelåldern mellan 30 och 40 års ålder. Vi ser en stor variation i hur många släktingar man har. Tjugondelen med minst familj har bara 3–4 släktingar, medan tjugondelen med flest släktingar har över 45, säger Martin Kolk.

– Forskning om släktskap innebär att vi vet mer om en tidigare outforskad del av svenskt familjeliv som är en viktig del av många människors liv. Samhällsvetenskaplig forskning har också visat att släktingar är viktigare för livschanser i moderna samhällen än man tidigare trott, och då är det viktigt att dokumentera vilka släktingar man faktiskt har.

Fakta: Så gjordes studien
Studien är baserad på svenskt registerdata, och inkluderar alla svenskfödda personer som bodde i Sverige 2018. Med hjälp av register över barnafödande har forskarna skapat släktnätverk och räknat ut antalet släktingar som barnbarn, barn, syskonbarn, syskon, kusiner, föräldrar, föräldrars syskon, och far- eller morföräldrar i Sverige. Med hjälp av registret har forskarna sedan räknat ut genomsnitt och fördelningar av olika kategorier släkt i Sverige. Eftersom det bara finns demografiska data inom Sveriges gränser i svenskt registerdata är studien fokuserad på svenskfödda individer. För individer med utlandsfödda föräldrar saknas ofta far- och morföräldrar. I studien finns ett stort antal diagram som visar genomsnittliga antalet släktingar för släkttyperna ovan.

Artikeln ”The Swedish Kinship Universe: A Demographic Account of the Number of Children, Parents, Siblings, Grandchildren, Grandparents, Aunts/Uncles, Nieces/Nephews, and Cousins Using National Population Registers” är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Demography. Medverkande författare: Martin Kolk (SU), Linus Andersson (SU), Emma Pettersson (KI) och Sven Drefahl (SU).

Kontakt
Martin Kolk, docent i demografi, Stockholms universitets demografiska avdelning, Sociologiska institutionen
E-post: martin.kolk@sociology.su.se
Telefon: 076-239 79 46

Ämnen

Kategorier


Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.

Kontakter

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt Stockholms universitet, centralt 08-16 40 90

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.