Statsvetare manifesterar sina visioner

Statsvetenskap ska studera och utmana makt, den ska vara intellektuellt disciplinerad men socialt anarkistisk och illojal. Statsvetenskaplig forskning är myllrande, levande, och njutbar vetenskap om politik. Det nya numret av Statsvetenskaplig tidskrift som Cecilia Åse och Maria Wendt är gästredaktörer för, vill visa att det är möjligt att föra ett vetenskapligt visionärt samtal bortom publiceringskrav och meriteringshets. 

– I temanumret har vi låtit ett antal spännande yngre forskare formulera sina egna vetenskapliga manifest. Vi vill inleda ett samtal om vad som egentligen är poängen med vetenskap istället för att fastna i gnäll och polemik, säger Cecilia Åse docent vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.

– Forskare hukar under allt större arbetsbörda. Den ständigt hårdnande konkurrensen hotar att döda kreativiteten och strömlinjeforma vetenskapen.  Den viktigaste frågan riskerar att tappas bort: Vad ska vi ha vetenskapen till? Och vad vill forskarna att vetenskapen ska vara? säger Maria Wendt universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.

Temanumret Manifest för den goda statsvetenskapen vill vara en offensiv motvikt till passivt vardagsklagande över orimliga forskarvillkor. I numret formuleras nio manifest för den goda statsvetenskapen, dessutom ingår en idéhistorisk och en statsvetenskaplig analys av manifesten. I Manifest för den glada statsvetenskapen påpekas vikten av att forskare tar sig an de stora svåra frågorna.

"Nej, du kommer förmodligen inte att lösa dem (i alla fall inte på egen hand), men att misslyckas på ett spännande sätt med något stort är roligare än att lyckas med något obetydligt på ett tråkigt och förutsägbart sätt. Ha medlidande med dem som sysslar med de små, enkla frågorna, ty det går inte att ha roligt jämt".

I andra manifest påpekas att god statsvetenskap är sin egen målsättning, att den är
"intellektuellt disciplinerad, men socialt anarkistisk och illojal. Den säljer aldrig sin själ".

Vidare menas att vetenskapens syfte är att "undersöka det som alla vet, det som är förgivettaget, det som synes vara självklart och normalt".

Det understryks också att statsvetare både ska studera och utmana makt. Man ska inte ställa de frågor som makten redan ställer, men inte heller osynliggöra hur även vetenskapen skapar hierarkier och normalitet i termer av till exempel kön, klass och ras/etnicitet.

Den goda statsvetenskapen kan inte slutgiltigt definieras. Den har inget slutmål eftersom
"politiken och det politiska inte bara går att tolka på nytt utan också måste tolkas på nytt igen och igen".

För mer information kontakta:
Maria Wendt, tfn 08-16 12 78, e-post maria.wendt@statsvet.su.se
Cecilia Åse, tfn 08-16 26 30, e-post cecilia.ase@statsvet.su.se