Språkverktyg kan hantera otydligheter i journaler

En god hälsovård förutsätter snabb tillgång av korrekt information. Ju bättre underlag läkare har för sina diagnoser och beslut om åtgärder desto bättre kan vården bli. En nyligen framlagd avhandling av Sumithra Velupillai vid Institutionen för data- och systemvetenskap, ska bidra till att ge sjukvården bättre verktyg när det gäller informationsåtkomst och beslut av vårdinsatser. Avhandlingen är utarbetad inom ramen för ett forskningsprojekt i samarbete mellan Stockholms universitet och Karolinska Universitetssjukhuset.

Tillgång till information är grundläggande i vården, och numera är informationen självklart elektronisk. Men det finns stora möjligheter att förbättra informationsutvinningen ur journalmaterial, och på så vis ge bättre vård.

En ny avhandling presenterar forskning om svenska medicinska journaler med det långsiktiga målet att skapa smarta IT-verktyg som kan hjälpa vårdpersonal, forskare och andra yrken i deras dagliga arbete, och i slutänden ge bättre vård i allmänhet. Sumithra Velupillais forskningsområde är språkteknologi och hennes fokus är därför på språket i de medicinska journalerna och hur det ska tolkas.

En patientjournal kan vara mycket omfattande och det krävs därför mycket tid om en läkare ska läsa in sig på en patients sjukdomshistoria. Genom analyser av den stora mängd information som redan finns i befintliga journaler kan läkare, sjuksköterskor och andra vårdgivare få vägledning i sina beslut. En stor del av journalerna består av fritext, och det är idag problematiskt att orientera i den texten för att hitta det man för tillfället söker.

- Mycket av det som skrivs är internt för läkare, men ibland ska journaler läsas även av administratörer, forskare och andra yrkesgrupper. Det behövs en förståelse för vad som faktiskt står, förklarar Sumithra Velupillai.

Det handlar alltså om att göra informationen i journalerna snabbt och enkelt tillgänglig samtidigt som informationen är korrekt tolkad. Det man behöver är verktyg som kan hämta ut information effektivt och säkert för att till exempel sammanställa innehållet i journaler eller för att få stöd för vårdrelaterade beslut.

- Jag har dock inte utarbetat ett färdigt sådant verktyg, understryker Sumithra. Men genom den här avhandlingen har vi kommit en bra bit på väg. Jag hoppas att resultaten kommer att användas i framtida verktyg.

Osäkerhet och tolkningar
Tyngdpunkten i avhandlingen har varit på informationen i fritexten och hur man snabbt ska kunna sammanställa den på ett korrekt och automatiserat sätt. Sumithra har fokuserat på den osäkra och negerande informationen i journalerna. Det gäller att kunna skilja mellan säkra och osäkra uttryck om man ska bygga automatiska verktyg som ger tillförlitliga resultat. Exempel är osäkerheten med ord som ”misstänkt”, ”troligtvis”, ”sannolikt”, liksom motstridiga anteckningar som ”ingen säker urinvägsinfektion”.

- Det finns skillnader mellan yrkesgrupper och hur de uppfattar informationen, liksom skillnader i skrivsätt mellan olika kliniker, konstaterar Sumithra. Den här avhandlingen kan ge ökad förståelse för det språk som används – både av läkare och av lekmän.  Det visar hur osäkerheten uttrycks inom olika kliniska discipliner och för olika diagnostyper, och hur detta kan byggas in i automatiserade verktyg.

Avhandlingens titel: Shades of Certainty – Annotation and Classification of Swedish Medical Records

Ytterligare information
Sumithra Velupillai vid Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet, tfn 08-16 11 74, e-post sumithra@dsv.su.se