Sex nya hedersdoktorer vid Stockholms universitet

Stockholms universitet har utsett 2025 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Årets sex hedersdoktorer är: Philippe Aghion, Patrizia Calefato, Thomas von Heijne, Mats Melin, Gita Mishra och Åsa Simma.

Juridik
Mats Melin har haft en lång och betydelsefull karriär som jurist och domare. Han tillträdde en tjänst vid EU-domstolen år 1995 och har därefter bland annat varit chefsjustitieombudsman, justitieråd och ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen. Han har därutöver varit ordförande i ett flertal offentliga utredningar, liksom för Coronakommissionen. Mats Melin har även publicerat inflytelserika artiklar och böcker i konstitutionella frågor. Under åren 2020–2024 var han ordförande för universitetsstyrelsen vid Stockholms universitet.
– Mats Melins långa karriär som domare och ämbetsman var en stor tillgång för Stockholms universitet under de händelserika år han var ordförande för styrelsen vid Stockholms universitet, inte minst under covid 19-pandemin, säger Karin Åhman, professor i statsrätt vid Juridiska institutionen.
För ytterligare information kontakta: Karin Åhman, professor i statsrätt vid Juridiska institutionen, karin.ahman@juridicum.su.se, 08-16 37 89

Humaniora
Patrizia Calefato är professor i kultursociologi och kommunikation vid universitetet i Bari Aldo Moro, Italien. Hennes breda forskningsfält täcker bland annat filosofi, kulturstudier och lingvistik, men sedan det tidiga 2000-talet har hon framförallt varit ledande inom det internationella modeforskningsfältet. Genom semiotiken kom hon redan på 1980-talet att intressera sig för modeteori med fokus på kroppens relation till mode och kläder, och för mode som ett eget språksystem. Böcker som Luxury: Fashion, Lifestyle and Excess (2014) och The Clothed Body (2004) är ständiga referenser inom modeforskningen, och därefter har hon fortsatt att publicera sig i hög takt.
– Patrizia Calefato har sedan modevetenskapens inrättande vid Stockholms universitet varit en inspirerande och ständigt återkommande kollega och kraft: hon har undervisat på alla nivåer, givit forskarseminarier, deltagit i symposier, bidragit till publikationer och även verkat som extern läsare av masteruppsatser och som betygsnämndsledamot. Hennes många publikationer om modets olika betydelser har varit absolut tongivande inom den internationella modevetenskapliga forskningen och den har kommit att inspirera och till stor del också forma utvecklingen av modevetenskapen på Stockholms universitet, säger Louise Wallenberg, professor i modevetenskap vid Institutionen för mediestudier.
För ytterligare information kontakta: Louise Wallenberg, professor i modevetenskap vid Institutionen för mediestudier, louise.wallenberg@ims.su.se, 08-16 11 56

Åsa Simma är scenkonstnär, regissör, dramaturg och aktivist och har under flera decennier varit en ledande röst inom både den samiska och den internationella scenkonsten. Med förankring i den samiska kulturen och språket har Åsa Simma skapat utrymme för dekoloniala och urfolkscentrerade perspektiv. Hennes teaterverk, regiarbeten och föreläsningar har gett röst åt frågor om identitet, kulturarv och språklig rättvisa. Simma fick sin scenkonstnärliga utbildning vid Tuukkaq Teater i Danmark som är världens äldsta teaterskola för urfolkskonstnärer. Där hämtade hon inspiration från såväl västerländskt avantgarde som urfolksformer som jojk, ritual, schamanism och mytologi. Sedan 2015 är Åsa Simma vd och konstnärlig ledare för Giron Sámi Teáhter.
– Åsa Simma har återkommande undervisat studenter i teatervetenskap vid Stockholms universitet, en gest som bidrar till att begripliggöra samisk kultur på konkreta sätt för unga människor. Hennes flerspråkiga hållning och praktik knyter an till såväl pågående forskning inom ämnet som till kursutveckling inom exempelvis dramaturgi. Hon är ett levande exempel på teatervetenskapens strävan att tillsammans med scenkonstnärer föra en ömsesidig dialog om scenkonstens kulturella och sociala betydelse, säger Dirk Gindt, professor i teatervetenskap vid Institutionen för kultur och estetik.
För ytterligare information kontakta: Dirk Gindt, professor i teatervetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, dirk.gindt@teater.su.se, 08-674 70 98

Samhällsvetenskap
Philippe Aghion är professor i nationalekonomi vid bland annat Collège de France och London School of Economics. Hans forskning handlar om att förstå teknisk utveckling och innovation. I en uppsats med nationalekonomen Peter Howitt från 1992 lanserade han en modern version av Joseph Schumpeters idéer om kreativ förstörelse från 1940-talet. Med kreativ förstörelse menade Schumpeter att etablerade företag får ge vika på grund av nya tekniska framsteg. Uppsatsen har haft enormt inflytande inom fältet. Joseph Schumpeters analys ledde till en oro för stagnation, medan Philippe Aghions slutsatser är positiva: det går att förena långsiktig tillväxt med en jämn fördelning av samhällets resurser och hög välfärd.
– Philippe Aghion har betytt mycket för Stockholms universitet. Han har som gästforskare 2009–2015 helhjärtat och osjälviskt engagerat sig i den forskning vi själva bedriver här och har, framför allt, alltid varit oerhört hjälpsam gentemot våra doktorander. Han är en förebild, säger Per Krusell, professor och föreståndare för Institutet för internationell ekonomi.
För ytterligare information kontakta: Per Krusell, professor och föreståndare för Institutet för internationell ekonomi, per.krusell@iies.su.se, 08-16 30 73

Gita Mishra är professor vid University of Queensland, Australien, och en världsledande forskare inom livsloppsepidemiologi och kvinnors hälsa. Inom livsloppsepidemiologi studeras bland annat långtidseffekter av olika fysiska och sociala exponeringar under barndom, tonår och vuxen ålder och hur det påverkar hälsan senare i livet.
Mishras expertarbete för FN:s kvinnokommission har varit mycket betydelsefullt för kvinnors och flickors hälsa och rättigheter runtom i världen. Hon har tidigare varit verksam vid University College London, Storbritannien. Sedan 2012 leder hon en stor kohortstudie i Australien samt forskningsnätverket InterLACE som kombinerar data från mer än 1,2 miljoner kvinnor i 19 länder – en ledande global resurs för reproduktiv hälsa.
– Gita Mishra har samarbetat med Stockholms universitet sedan 2008 och har bidragit stort till att skapa och sprida intresset för livsloppsepidemiologi. Hon har också utbildat flera av våra masterstudenter, doktorander och forskare när det gäller moderna metoder i forskningen, säger Ilona Grünberger, professor i forskning om ojämlikhet i hälsa med folkhälsovetenskaplig/medicinsk inriktning vid Institutionen för folkhälsovetenskap.
För ytterligare information kontakta: Ilona Grünberger, professor i forskning om ojämlikhet i hälsa med folkhälsovetenskaplig/medicinsk inriktning vid Institutionen för folkhälsovetenskap, ilona.koupil@su.se

Naturvetenskap
Thomas von Heijne är en före detta svensk vetenskapsjournalist. Under 1980-talet studerade han vid Journalisthögskolan och Stockholms universitet, där han läste kurser i japanska, nordiska språk och nationalekonomi. Efter en kontraktsanställning vid Japans radio NHK, anställdes han 1990 vid SVT. Där var han verksam till pensioneringen, som centralgestalt i en mängd nyhetsinslag och program om teknik och vetenskap, inte minst astronomi och rymdfart.
– Thomas har en förmåga att väva samman en spännande historia utan att ta genvägar, det vill säga han är noggrann med att även detaljer skall återges korrekt, säger Magnus Näslund, universitetslektor vid Institutionen för astronomi.
För ytterligare information kontakta: Magnus Näslund, universitetslektor vid Institutionen för astronomi, magnus@astro.su.se, 08-553 785 27

Vad innebär ett hedersdoktorat?
Ett hedersdoktorat är ett uttryck för universitetets uppskattning av framstående insatser inom något av universitetets verksamhetsområden. Den utsedde hedersdoktorn ska ha anknytning till Stockholms universitet eller i något avseende ha bidragit till universitetets verksamhet. Mer information om vem som kan utses som hedersdoktor vid Stockholms universitet samt tidigare års hedersdoktorer.

Installations- och promotionshögtid i Stockholms stadshus den 26 september 2025
De nya hedersdoktorerna promoveras vid universitetets installations- och promotionshögtid i Stockholms stadshus fredagen den 26 september kl 17.00. För frågor om högtiden, kontakta Ingrid Harris, ceremonimästare vid Stockholms universitet: doktorspromotion@su.se, 08-16 49 08
Mer information om installations- och promotionshögtiden vid Stockholms universitet.

Foto
Fotografer till bilder på hedersdoktorerna 2025 ovan: Marika von Heijne, Anette Nantell, Giuseppe Corcelli, Jenny Cuerel, Annika Ström Melin, Harvard University