Gå direkt till innehåll
Forsaringen är en järnring från Hälsingland, daterad till 800- eller 900-talet. Runinskriften på ringen beskriver böter för en specifik överträdelse, där betalningen skulle ske i form av oxar och silver. Foto: Ulrika Karlsson/Svenska
Forsaringen är en järnring från Hälsingland, daterad till 800- eller 900-talet. Runinskriften på ringen beskriver böter för en specifik överträdelse, där betalningen skulle ske i form av oxar och silver. Foto: Ulrika Karlsson/Svenska

Pressmeddelande -

Ny tolkning av runinskrift avslöjar prisnivån på vikingatiden

En nytolkning av runinskriften i den så kallade Forsaringen ger nya insikter i vikingatidens penningsystem och är den äldsta dokumenterade värdeuppgiften i Norden. Inskriften beskriver hur vikingarna hanterade böter på ett flexibelt och praktiskt sätt. Det visar forskning i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, nyligen publicerad i Scandinavian Economic History Review.

– Forsaringens inskrift "uksa … auk aura tua" har tidigare tolkats som att böter skulle betalas med både en oxe och två öre silver. Det skulle innebära att den skyldige måste betala med två olika typer av betalningsmedel, vilket skulle ha varit både opraktiskt och tidskrävande, säger Rodney Edvinsson, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, som ligger bakom studien.

Nordens äldsta lagtext

Forsaringen är en järnring från Hälsingland, daterad till 800- eller 900-talet. Runinskriften på ringen beskriver böter för en specifik överträdelse, där betalningen skulle ske i form av oxar och silver. Ringen tros ha använts som ett dörrhandtag och är idag den äldsta kända bevarade lagtexten i Norden. Genom att ändra översättningen av ordet "auk" från den tidigare tolkningen "och" till den nya tolkningen "också" ändras betydelsen så att böterna kunde betalas antingen med en oxe eller två öre silver. Ett öre motsvarade cirka 25 gram silver.

– Det visar på ett mycket mer flexibelt system, där både oxar och silver kunde användas som enheter för betalning. Om en person hade lättare tillgång till oxar än till silver, kunde personen betala sina böter med en oxe. Om någon istället hade silver men inga oxar, kunde personen betala med två öre silver, säger Rodney Edvinsson.

Stämmer med landskapslagarna

Den nya tolkning visar därmed att vikingarna hade ett system där både oxar och silver fungerade som enheter för betalning. Detta system gjorde det möjligt att använda flera olika typer av betalningsmedel parallellt, vilket minskade komplexiteten i transaktionerna och underlättade för människor att hantera sina ekonomiska skyldigheter. Nytolkningen stämmer även bättre överens med hur systemet fungerade senare enligt landskapslagarna och har enligt Rodney Edvinsson stor betydelse för hur vi förstår både skandinavisk och europeisk monetär historia.

– Som ekonomhistoriker tittar jag särskilt efter att en historisk uppgift ska vara ekonomiskt logisk, det vill säga passa in i andra samtida eller historiska ekonomiska system. Värderingen av en oxe till två öre, eller 50 gram silver, i 900-talets Sverige liknar samtida värderingar i andra delar av Europa, vilket visar på en hög grad av integration och utbyte mellan olika ekonomier, säger Rodney Edvinsson.

Del av historisk prisjämförelse

Han har tidigare varit med och tagit fram ett historiskt konsumentprisindex som sträcker sig ända tillbaka till 1200-talet, men denna nytolkning ger insikter om prisnivåer ännu tidigare i historien.

– Prisnivån under vikingatiden i silver var mycket lägre än i början av 1300-talet och slutet av 1500-talet, men ungefär på samma nivå som i slutet av 1400-talet och på 1100-talet, då det rådde silverbrist, säger Rodney Edvinssons.

Studien visar på vikten av att använda moderna ekonomiska teorier för att tolka historiska källor. Genom att kombinera ekonomisk teori med arkeologiska och historiska fynd öppnas nya möjligheter för tvärvetenskaplig forskning och en djupare förståelse av tidiga ekonomiska system.

Fakta: Vad kostade saker på vikingatiden?

Enligt nytolkningen skulle en oxe kosta 2 öre silver, runt 50 gram silver, på vikingatiden. Det motsvarar runt 100 000 svenska kronor idag, om jämförelsen görs med värdet på en timmes arbete. Forsa-ringens bötesbelopp var därför ganska högt. Ett öre räknades antagligen till runt nio arabiska dirhemer, en valuta som cirkulerade i stora mängder bland vikingarna. Ett vanligt pris på en träl var 12 öre silver, eller motsvarande 600 000 svenska kronor idag. Mansbot för en fri man, det vill säga bötesbeloppet till släkten för den som blev dödad från dräparens släkt för att undvika blodshämnd, var däremot mycket högre, runt 5 kilo silver, vilket motsvarande omkring 10 miljoner svenska kronor idag. Den stora skillnaden i värdet på en träl och en fri man avspeglar maktrelationen mellan fria och trälar i ett slavsamhälle.

Hitta publikationen ”Applying a transaction cost perspective to decode viking Scandinavia's earliest recorded value relation: insights from the forsa ring’s runic inscription” i Scandinavian Economic History Reviw här: https://www.tandfonline.com/do...

Forsaringens inskrift tolkad till nusvenska

En oxe och (också/eller) två öre (i böter) till "stav" för att återställa vi i gillt skick första gången; två oxar och (också/eller) fyra öre för andra gången; men för tredje gången fyra oxar och (också/eller) åtta öre; och all egendom i kvarstad, om han icke gör rätt för sig. Det som folket äger att kräva enligt landets lag, det blev förr stadgat och stadsfäst. Men de gjorde sig detta, Anund i Tåsta och Ofeg i Hjorsta. Men Vibjörn ristade.

Kontakt:

Rodney Edvinsson, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet
E-post: rodney.edvinsson@ekohist.su.se , Tel: 070-569 64 91

Läs mer om Rodney Edvinssons forskning: https://www.su.se/profiles/red...

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier


Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.

Kontakter

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt Stockholms universitet, centralt 08-16 40 90

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.