Ny bok berättar om stormaktstidens kulturella prakt

Den svenska stormakten hade inte bara segerrika arméer. Den ville också likna hoven i Versailles och Wien när det gällde glans och härlighet. När Karl XI blev myndig hölls en fest som saknar motstycke i svensk historia. Denna kan nu beskådas då ett av stormaktstidens främsta planschverk återutges i faksimil. I bokverket Certamen equestre: Karl XI:s karusell inför samtid och eftervärld, som utkommer i dagarna, berättar historikern Jonas Nordin vid Stockholms universitet om en hittills inte alltför uppmärksammad sida av den svenska stormaktstiden. – Vid Karl XI:s trontillträde i december 1672 stod den svenska stormakten på sin höjdpunkt, men hade varit utan myndig kung i tolv långa år. När den unge monarken blev myndig måste detta markeras på ståtligast möjliga vis för undersåtar och omvärld, berättar Jonas Nordin. Under tre dagar underhölls hovet och huvudstadens befolkning med ceremonier, offentliga utspisningar och fyrverkerier. Stockholm dekorerades med triumfbågar och pyramider. De vintermörka gatorna lystes upp av tusentals lyktor med kungens monogram. Höjdpunkten ägde rum den andra dagen då det ordnades en ryttartävling – en så kallad karusell – med mer än 500 deltagare och nära 200 hästar. Evenemanget gick av stapeln på den kungliga rännarbanan vid Hötorget. De praktfullt skrudade deltagarna kunde ses av stadens befolkning då de drog i lång procession genom stadens gator. – Karl XI:s karusell är enastående i både svenska och internationella sammanhang eftersom mängden källmaterial gör det möjligt att rekonstruera hela evenemanget in i minsta detalj. Hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl* lät avbilda de tre dagarnas festligheter i en omfattande planschpublikation, och genom den kan vi ta del av hela händelseförloppet, säger Jonas Nordin. Planschverket saknar motstycke i äldre svensk bokproduktion och det kan mäta sig med de främsta kontinentala förlagorna. I 62 gravyrer återges den långa ryttarkavalkaden, alla offentliga utsmyckningar samt ceremonierna och banketten på den gamla kungaborgen Tre kronor. Många av de dräkter som användes finns än idag bevarade på Livrustkammaren. Program och ögonvittnesskildringar berättar för oss om vad som hände under de tre dagarna. – Tack vare lyckliga omständigheter har också Ehrenstrahls beskrivningar och skisser till kopparsticken blivit bevarade på Rysslands nationalbibliotek i S:t Petersburg, säger Jonas Nordin. I samarbete med Byggförlaget återutges nu hela planschverket i nytryck tillsammans med ett nyskrivet kommentarband. Med hjälp av den omfattande dokumentationen placerar Jonas Nordin in evenemanget i dess politiska och kulturella sammanhang. Kommentardelen är rikt illustrerad med många unika bilder och har både svensk och engelsk text. För bild och ytterligare information: Jonas Nordin, fil dr, Historiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 17 49 E-post jonas.nordin@historia.su.se Maria Erlandsson, pressekreterare, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53 mobil 070-230 88 91 E-post maria.erlandsson@eks.su.se Fakta om David Klöcker Ehrenstrahl: David Klöcker Ehrenstrahl (1628–1698) tyskfödd konstnär, porträtt- och genremålare, svensk hovkonterfejare. Bland hans många kända målningar kan vid sidan av porträtten nämnas den imponerande plafonden i Riddarhusets samlingssal, där han framställde moder Svea omgiven av dygderna. På Drottningholm målade Ehrenstrahl också flera plafonder och allegoriska dukar. I Storkyrkan i Stockholm finns de två väldiga målningarna "Korsfästelsen" och "Yttersta domen".