Miljö och geografi spelar roll vid kartläggning av arter i Östersjön

- Min avhandling i systemekologi visar att förhållandet mellan arter och miljöfaktorer varierar både mellan arter och beroende av geografisk omfattning. Till exempel ökar betydelsen av salthalt när skalan ökar från ett begränsat skärgårdsområde till att inkludera hela Östersjön, medan betydelsen av djup minskar i samma jämförelse. Dessa mönster skiljer sig också mellan olika arter. För till exempel blåstången är djupet viktigast oavsett skala, medan för blåmusslan är salthalten absolut viktigast för utbredningen i hela Östersjön, säger Antonia Nyström Sandman vid systemekologiska institutionen vid Stockholms universitet.  

Eftersom det är både dyrt och tidskrävande att kartlägga havsmiljön är rumslig modellering av arters utbredning en viktig aspekt för förvaltning och bevarande av skyddsvärda miljöer. Förekomst eller mängd av arter kan relateras till olika miljöfaktorer, och på så sätt kan man uppskatta artens utbredning även i områden där data saknas.

– Det är viktigt att komma ihåg att man behöver olika typer av bakgrundsinformation beroende på både vilken art det är man vill uttala sig om och var i Östersjön man befinner sig, säger Antonia Nyström Sandman vid Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet.

Arters utbredning kan också förändras över tiden, både av naturliga orsaker och som följd av mänsklig påverkan. Förändringen kan vara olika stor och ha olika riktning på olika platser.

– En förändring, vare sig den är till det bättre eller till det sämre, kanske bara syns i vissa delar av skärgården, säger Antonia Nyström Sandman.

Avhandlingens namn: Modelling spatial and temporal species distribution in the Baltic Sea phytobenthic zone

Modellering av arters utbredning i tid och rum på Östersjöns grunda vegetationsklädda bottnar.

För ytterligare information: Antonia Nyström Sandman, mobil: 070-6330366 epost: antonia@ecology.su.se