Mer natur vid bostaden minskar risken för antidepressiva läkemedelsuttag

Att vara omgiven av grönska precis runt hemmet tycks påverka den psykiska hälsan positivt och är förenat med mindre uttag av antidepressiva läkemedel, som till exempel SSRI-preparat. Detta enligt en ny befolkningsbaserad forskningsstudie från Stockholms universitet, ledd av docent Cecilia Stenfors, som är publicerad i tidskriften Landscape and Urban Planning.

– Hur mycket natur i form av grönyta som finns i vår omedelbara bostadsmiljö och den plats vi vistas i dagligen har betydelse för vår psykiska hälsa, säger Cecilia Stenfors, docent vid Psykologiska institutionen och studiens forskningsledare.

Forskarna har i studien undersökt hur mycket grönyta det finns i den omedelbara omgivningen kring personers bostäder och undersökt årsvisa uttag av antidepressiva läkemedel för dessa personer.

– Vi såg att risken för antidepressiva läkemedelsuttag minskar med upp till cirka 20 % ju mer grönska man har precis runt hemmet, över studieperioden. Det här ligger också i linje med några av våra andra studier som bland annat visar att mer grönyta precis runt bostaden är kopplat till mindre sömnbesvär, säger Cecilia Stenfors.

Underlag för hållbar samhälls- och stadsplanering

Kunskapen från den nya studien kan användas för en folkhälsofrämjande och hållbar samhälls- och stadsplanering och studien understryker vikten av grönstruktur i den omedelbara bostadsmiljön där människor vistas dagligen. Grönområden på större avstånd är också viktiga, men ersätter inte grönskans skyddande effekter i den omedelbara bostadsmiljön.

Minskad stress, bättre sömn, ökat välbefinnande samt bättre mental återhämtning och hälsofrämjande beteenden har kopplats till att vistas i och omges av natur och grönska.

– Grönska kan även skydda mot andra stressfaktorer i miljön som också kan påverka individers hälsa, som trafikbuller, luftföroreningar och extrem hetta. Vegetation kan också motverka och buffra klimatförändringar och dess effekter, till exempel genom att binda koldioxid, samt genom att motverka extrem hetta och översvämningar, säger Cecilia Stenfors.

Grönytan är således viktig för att främja befolkningens psykiska hälsa och välbefinnande, samtidigt som det är en viktig pusselbit i klimatarbetet och att rusta våra städer för mer extremväder, i linje med FN:s hållbarhetsmål om god hälsa, hållbara städer, miljön på land och vatten samt att motverka klimatförändringar.

Om studien

Ett representativt urval av drygt 100 000 personer av den svenska vuxna befolkningen ingick i studien.

Med hjälp av geografiska informationssystem har detaljerade mätningar gjorts av miljön kring personernas bostäder och hur mycket av markytan som är täckt av grönyta i form av träd och annan vegetation. Samtidigt undersöktes förekomsten av läkemedelsuttag av antidepressiv medicin årsvis för dessa personer. Forskarna kontrollerade också för andra viktiga faktorer om personernas situation och bostadsmiljö, som till exempel inkomst på individ- och områdesnivå.

Studien ”More green, less depressed: Residential greenspace is associated with lower antidepressant redemtions in a nationswide population-based study” är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Landscape and Urban Planning. https://doi.org/10.1016/j.land...

Studien ”Green sleep: Immediate residential greenspace and access to larger green areas are associated with better sleep quality, in a longitudinal population-based cohort” är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Environmental Research. https://doi.org/10.1016/j.envr...

Kontakt

För ytterligare information, vänligen kontakta Cecilia Stenfors, Docent vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet
E-post: cecilia.stenfors@psychology.su.se
Tel: 08-16 38 92