Gå direkt till innehåll
Korpar hämtar hamstrad mat i Hälsinglands skogar. Foto: ©Johan Lind/N
Korpar hämtar hamstrad mat i Hälsinglands skogar. Foto: ©Johan Lind/N

Pressmeddelande -

​Människoapor och korpar planerar utan att tänka

Planering och självkontroll hos djur kräver inte mänskliga förmågor, visar en studie från Stockholms universitet. Nyutvecklade inlärningsmodeller, snarlika de modeller som används inom forskning på artificiell intelligens, visar hur korpars och människoapors planeringsbeteenden utvecklas genom tidigare erfarenheter och inte genom tänkande.

Inom tidigare forskning om djurs beteende har ibland hävdats att korpar kan planera bättre än fyra år gamla barn. Den nya studien ”What can associative learning do for planning?” förkastar dock idén att korpar och människoapor planerar likt människor.

- Djur kan fatta beslut i nuet som ger önskvärda resultat i framtiden. Andra forskare har hävdat att människoapors och korpars planerande uppstår genom tänkande, att de mentalt simulerar olika framtida scenarier och väljer utifrån det. Min studie visar att beteenden som planering och självkontroll hos djur inte kräver mänskliga förmågor för att uppstå, utan är snarare ett resultat av djurs goda inlärningsförmåga, säger Johan Lind, docent i etologi, vid Centrum för evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet och författare till studien.

Studien bygger på datorsimuleringar av tidigare utförda experiment på människoapor och korpar. Vid Centrum för evolutionär kulturforskning har en ny matematisk inlärningsmodell för djur skapats, snarlik de modeller som används inom forskning på artificiell intelligens. Den nya inlärningsmodellen utsattes för liknande scenarier som korparna och människoaporna, för att undersöka vad som krävs för att planera så som dessa djur gör. Datorsimuleringarna visade att inlärningsmodellen, som varken kan tänka eller simulera framtida scenarier, kunde lära sig att planera lika bra som dessa djur. Modellen kan även lära sig självbehärskning. Den kan alltså lära sig att ignorera små matbelöningar i nuet för att i stället välja till exempel ett verktyg som bara får användas långt senare i framtiden, men då för att få en stor matbelöning.

- Vi vet idag att program med liknande inlärningsmodeller från artificiell intelligensforskning kan lära sig spela brädspel och vinna över mänskliga spelare. Men inlärningsmodeller ignoreras ofta inom forskning på djurs kognition. Djur är oerhört effektiva på att använda tidigare erfarenheter för att överleva i sin omvärld, säger Johan Lind, författare till den nya studien.

Om studien

Studien har publicerats i tidskriften Royal Society Open Science ”What can associative learning do for planning?”.

För ytterligare information

Johan Lind, docent i etologi vid Centrum för evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet

E-post: johan.lind@zoologi.su.se

Tfn: 08-16 27 47

Ämnen

Kategorier


Stockholms universitet präglas av en öppen, nyskapande och gränsöverskridande verksamhet, i huvudstaden och internationellt.

Kontakter

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt Stockholms universitet, centralt 08-16 40 90

Relaterat innehåll

Makaker, och andra djur, har mycket svårt att hantera information som kommer i en viss ordning. Det kan vara just det som skiljer människor från andra djur. Foto: Johan Lind/N

Förmåga till ordning skiljer människan från djur

Matematik, språk, fia med knuff… Varje dag utför människor aktiviteter som andra djur aldrig gör. Men hittills har det varit en utmaning att identifiera hur det är möjligt. Nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt att människan har mer utvecklad förmåga att känna igen och komma ihåg sekvenser av information än andra djur.

En nötskrika. En av flera arter som man tidigare trott löser problem genom att förstå vattens och sands fysiska egenskaper. Ny forskning visar att kråkfåglar lär sig lär sig lösa problem genom trial-and-error. Foto: Johan Lind/N.

Kråkor varken tänker eller resonerar

En ny studie omkullkastar ett decennium av forskning om vad som gör kråkfåglar intelligenta. Nya analyser visar att kråkor löser problem genom trial-and-error och inte genom att de tänker eller resonerar.

En orangutang bygger ett paraply mot regnet. Ett effektivt och intelligent beteende som kan förklaras med hjälp av ny forskning från Stockholms universitet och Brooklyn College. Foto: Johan Lind/N.

Inlärning gör djur intelligenta

Att djur kan använda verktyg, ha självkontroll och förväntningar på tillvaron kan förklaras med hjälp av en ny inlärningsmodell för djurs beteende. Forskare vid Stockholms universitet och Brooklyn College har kombinerat kunskap från artificiell intelligens, etologi och inlärningspsykologi och löst flera problem kring djurs beteende och intelligens.

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.