Japanska kejsarparet på besök i Bergianska trädgården

Under tisdagen inledde det japanska kejsarparet, Kejsar Akihito och Kejsarinnan Michiko, sitt besöksprogram i Sverige med en promenad i Bergianska trädgården, Stockholms universitet, tillsammans med det svenska kungaparet. Bakgrunden till kejsarens besök är det pågående Linnéjubileet. Vid besöket fick kejsarparet tillsammans med det svenska kungaparet en guidad tur genom trädgården av Professor Bergianus Birgitta Bremer. Man stannade upp vid Italienska terrassen, Japandammen, samt vid växthusen. Längs vägen tittade man på såväl vilda svenska växter som mandelblom, förgätmigej, smörblommor och ängsbräsma som på några av trädgårdens odlade växter bland annat löjtnandhjärta, sibirisk nunneört, rabarber och Ginkgo. Bergianska trädgården har anor från Linnés tid och grundades av bröderna Bergius, båda ledamöter av Kungl. Vetenskapsakademien. PJ Bergius hade studerat för Linné och kom senare att bli en kollega och konkurrent. I Bergianskas samlingar (Bergiusherbariet) finns många växter från Linné och hans lärjungar däribland Thunberg.* - Det finns ett stort intresse för Linné och hans lärjunge Carl Peter Thunberg i Japan. I samband med det svenska statsbesöket nyligen invigdes en Linnéutställning i Tokyo. Det stora intresset gäller även för kejsaren som själv är en kunnig systematiker men med inriktning på fiskar och med många vetenskaplika publikationer i ämnet, säger Birgitta Bremer, föreståndare vid Bergianska botaniska trädgården vid Stockholms universitet. *Fakta om Carl Peter Thunberg (1743 – 1828) Svensk botanist och en av de mest kända lärjungarna till Carl von Linné. Genom rekommendationer av Linné fick Thunberg stipendium för studier i Amsterdam och Paris. Han följde med Holländska Ostindiska kompaniet till Japan, som skeppsläkare. Han gjorde sig så småningom känd som kunnig i medicinskt bruk av växter. Thunberg samlade in cirka 900 arter av växter som beskrevs detaljerat i Japans första flora, ”Flora Japonica”. Resorna och samlingarna av växter och andra naturföremål, gav upphov till mer än 300 skrifter inom ämnena etnografi, botanik och språkvetenskap Han har även skrivit en självbiografi och hans korrespondens har utgivits. Fakta om Bergianska trädgården: Bergianska trädgården grundades genom en donation till Kungliga Vetenskapsakademien av bröderna Peter Jonas och Bengt Bergius (den s.k. Bergianska stiftelsen, bildad 1791). År 1885 flyttade trädgården ut till sitt nuvarande område vid Brunnsviken. Bergianska stiftelsen driver i dag Edvard Andersons medelhavsväxthus samt fungerar som en forskningsinstitution vid Kungliga Vetenskapsakademien. Frilandsanläggningarna, Victoriahuset och de tropiska avdelningarna i Edvard Andersons växthus utgör numera Stockholms universitets del av den botaniska trädgården. Trädgården har som främsta syfte att tjäna undervisning och forskning i botanik och biologisk mångfald, men den ska också vara en källa till kunskap och rekreation för alla besökare. För ytterligare information: Birgitta Bremer, föreståndare Bergianska botaniska trädgården, Stockholms universitet, tfn 08-545 917 01 / 08-16 27 90, mobil 070-97 18 121, e-post Birgitta.Bremer@bergianska.se Växter som kan ses digitalt på trädgårdens hemsida www.bergianska.se – under ”samlingar”. För bilder kontakta: Maria Erlandsson, presschef, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se