Hur klarar barn en separation bäst?

Vilka barn påverkas mer än andra av föräldrars separation och vilka klarar sig bättre? En ny avhandling i sociologi från Stockholms universitet visar att barn till separerade som lever i växelvis boende mår ungefär lika bra som barn till föräldrar som inte har separerat.

Enligt siffror från SCB är idag nästan vart fjärde barn i Sverige med om att deras föräldrar separerar eller skiljer sig. Tidigare studier har visat att generellt sett, har föräldrars separation ett negativt samband med barns välbefinnande både under barndomen och i vuxen ålder. Men forskning visar också att för vissa barn kan det till och med vara positivt om föräldrarna går skilda vägar än om de fortsätter att bo ihop.

Eva-Lisa Palmtag, nybliven doktor i sociologi menar att det är viktigt att se gruppen barn till separerade föräldrar som en heterogen grupp, hur barn påverkas beror på så många olika omständigheter.

– Min studie visar att det går ungefär lika bra för barn som bor i växelvis boende jämfört med de barn som inte upplevt en separation och som bor med båda sina föräldrar om man ser till barns relation med föräldrarna. Barn i växelvis boende tenderar också att ha en bättre relation med båda föräldrarna jämfört med dem som bor mestadels eller enbart med den ena föräldern, säger Eva-Lisa Palmtag, doktor i sociologi vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet.

Avhandlingen utgår från den svenska Levnadsnivåundersökningen som görs på riksnivå. Eva-Lisa Palmtag har bland annat tittat på hur barn och vuxna vars föräldrar separerat i barndomen beskriver sin hälsa, och sin relation till och kontakt med båda föräldrarna.

Historiskt sett har barn till separerade oftast levt med mamman och pappan har ofta varit den frånlevande föräldern. Idag lever cirka vart tredje barn till separerade i växelvis boende. Parallellt med den pågående normförändringen i samhället hörs dock fortfarande en del kritiska röster mot den växelvisa boendeformen.

– Det finns ju de som menar att växelvis boende är väldigt jobbigt för barnen men så verkar inte vara fallet, i genomsnitt, vilket min och tidigare forskning visat, säger Eva-Lisa Palmtag och betonar att hennes studie är en pusselbit som bidrar till forskningen inom fältet, där många studier pekar åt samma håll.

Konflikt mellan förälder och barn påverkar mest

Studien visar att allvarliga konflikter mellan föräldrarna tycks påverka barn mer i familjer där föräldrarna fortsätter att leva ihop, jämfört med dem vars föräldrar separerar. Det finns alltså ett samband mellan föräldrarnas konflikter i barndomen i familjer där föräldrarna fortsatt leva ihop och ett lägre välbefinnande hos barnet som vuxen. Men ett liknande samband fanns inte hos gruppen vars föräldrar separerat.

– Då kan man tänka på det här som folk ofta slänger ur sig, att ”vi ska hålla ihop för barnens skull”, att det kanske inte alltid är så bra. Inom separerade familjer är det mer betydelsefullt för hälsan ifall en eller båda föräldrarna haft en konflikt med barnet, än föräldrarnas konflikt sinsemellan. Konflikt mellan barn och förälder kan i sin tur vara en så kallad ”spillover-effekt”, från föräldrarnas konflikt, säger Eva-Lisa Palmtag.

Hon betonar vikten av de nyligen lagstadgade kommunala informationssamtal som erbjuds till föräldrar som inte är överens i frågor om vårdnad, boende eller umgänge efter en separation, men menar att barnen borde inkluderas mer i dessa samtal.

– Det är viktigt att man inte glömmer bort barnens roll i det hela, att försöka hjälpa och stötta barnen att hantera konflikter och inte bara inom föräldraparet.

Fakta:

Alla tre delstudierna i avhandlingen bygger på Levnadsnivåundersökningen (LNU) som görs på ett riksrepresentativt urval, från åren 2000 och 2010 och består av enkäter och intervjuer. Två av delstudierna utgår från hur barn som upplevt en skilsmässa eller separation i barndomen svarade när de blivit vuxna, medan den tredje delstudien undersöker hur barnen upplever sin situation här och nu, avseende sin relation till föräldrarna. Det är svar från barn som bor i huvudrespondentens hushåll i åldern 10–18 år som utgör urvalet för den tredje studien.

Eva-Lisa Palmtag, ”Breaking down break-ups. Studies on the heterogeneity in (adult) children’s outcomes following a parental separation”

Kontakt:
Eva-Lisa Palmtag, doktor vid Institutet för social forskning
E-post: eva-lisa.palmtag@sofi.su.se
Tel: 08-16 25 73