Gammalt protein nyckel till kylanpassning hos däggdjur

För 120 miljoner år sedan levde föregångare till nutidens däggdjur. Tack vara dagens genforskningsteknik har det nu blivit möjligt att kartlägga hur olika proteiner var uppbyggda i denna tidiga föregångare till bland annat människan. I en ny studie har forskare vid Stockholms universitet visat hur det så-kallade frikopplingsproteinet UCP1 är nyckeln till att vissa däggdjur kan leva i kallt klimat.

– Det finns ju inga tidsmaskiner, men med hjälp av genforskningstekniken har vi genetiskt kunnat ta oss mer än 100 miljoner år tillbaka i tiden, säger Susanne Keipert, forskare vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut och en av huvudförfattarna till en nyligen publicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Science.

Forskarteamet, från Stockholms universitet har i ett samarbete med forskare vid Helmholtz München, Naturhistoriska museet i Berlin och University of East Anglia, gått igenom genstrukturen för det så-kallade frikopplingsproteinet UCP1 i ett stort antal nulevande däggdjursarter och baserat på det kunnat härleda hur genen varit uppbyggd i de tidiga föregångarna till dagens däggdjur.

– Vi har återskapat hur proteinet faktiskt bildas inne i levande celler och på så sätt kunnat undersöka om den urtida versionen av UCP1 har fungerat på samma sätt som det gör i nulevande däggdjur, till exempel människan, säger Susanne Keipert.

I nulevande däggdjur fungerar UCP1, som särskilt finns i den bruna fettvävnaden, som en värmegenerator som håller oss varma när vi är nyfödda och hjälper små däggdjur att klara sig i kyla.

– Upptäckten är ett avgörande steg för att förstå hur metabolismen i dagens däggdjur har utvecklat sig, säger Martin Jastroch, professor vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, och huvudförfattare till studien.

Frågan om brunfettvävnadens uppkomst och utvecklingen av värmeproducerande UCP1 är viktig eftersom allt tyder på att aktivitet i det bruna fettet hos människor motverkar utvecklingen av fetma och därmed även av diabetes och kardiometabola sjukdomar.

– Vi kan alltså ha nytta av att veta hur UCP1 fungerade för 100 miljoner år sedan när vi vill förbättra livsvillkoren för dagens människor säger Martin Jastroch.

Läs mer och hitta studien:

Läs mer om studien (på engelska): https://www.eurekalert.org/new...

Hitta studien “Two-stage evolution of mammalian adipose tissue thermogenesis” i Science: https://www.science.org/doi/10...

Forskarkontakt:

Martin Jastroch, professor vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut

E-post: martin.jastroch@su.se Telefon: +46-(0)72 0836997

Läs mer om Martin Jastrochs forskning:

https://www.su.se/english/rese...

Susanne Keipert, gruppledare vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut

E-post: susanne.keipert@su.se, Telefon: +46-(0)8-16 36 75

Läs mer om Susanne Keiperts forskning: https://www.su.se/english/rese...