”Föräldralön” viktig del av pappors ersättning vid föräldraledighet

Kollektivavtalad föräldralön utgör en betydande del av ersättningen, speciellt hos de med inkomst över taket i föräldrapenningen, och det är också dessa pappor som ökar sitt uttag mest.

Forskare vid Stockholms universitet och University College London har i en ny vetenskaplig studie publicerad i Journal of Social Policy tittat på skillnader mellan pappor i olika sektorer och med olika inkomst avseende uttag av föräldraledighet. Forskarna har genom registerstudier undersökt uttag av föräldrapenning i Sverige hos pappor med olika inkomst och som är anställda i olika sektorer; i Sverige regleras nämligen i kollektivavtal om och hur stor extra ersättning som utgår vid föräldraledighet, utöver föräldrapenningen som betalas ut till alla föräldrar.

Resultaten visar att papporna under 2000-talet generellt ökat uttaget av föräldrapenning. Störst ökning har skett bland pappor med inkomster över taket i föräldraförsäkringen – och detta gäller speciellt inom den privata sektorn. Här syns en polarisering där pappor med höga inkomster har störst ökning i uttag av föräldrapenning medan pappor med lägre inkomster inte kan uppvisa samma ökning av uttaget. Forskarna kan även visa att andelen pappor som inte tar ut föräldrapenning har legat på samma nivå de första två decennierna på 2000-talet.

– I vår studie pekar vi på betydelsen av kollektivavtalad ersättning, så kallad föräldralön. Denna ersättning från arbetsgivaren gör att taket i ersättning från Försäkringskassan får mindre betydelse. Föräldralönen finns för nästan hela arbetsmarknaden men för de som står utanför, eller inte känner till sina rättigheter, är ersättningarna inte lika bra, säger Ann-Zofie Duvander, professor i demografi vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.

Enligt Duvander är det viktigt att beslutsfattare har klart för sig att det numera inte bara är politiken (i detta fall utformningen av
föräldraförsäkringen) som styr hur föräldrar delar på ansvaret för sina barn. Mer och mer ges utrymme för arbetsmarknadens parter att styra  detta, genom kollektivavtalade extraersättningar som kan komma med vissa förbehåll.

– Om politiken ska behålla föräldraförsäkringen som ett sätt att styra föräldrars möjlighet att kombinera arbete och familj kan åtgärder behövas. En sådan åtgärd vore att höja taket för alla, då skulle kollektivavtalade ersättningar bli mindre viktiga, säger Ann-Zofie Duvander.

Forskargruppen planerar nu för studier på mer detaljerad nivå, till exempel för att se hur olika avtal inom privat sektor kan spela roll.

Läs studien i Journal of Social Policy.

Läs mer om Ann-Zofie Duvanders forskning.

Kontakt:
Ann-Zofie Duvander, professor i demografi vid Stockholms universitet.
E-post: ann-zofie.duvander@sociology.su.se Tfn: 08-163212