FN:s säkerhetsråd har ett ‘ansvar att skydda' den mänskliga säkerheten inom stater även med militära medel.

När stater uppenbart misslyckas att skydda sin befolkning mot folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelser har säkerhetsrådet ett externt ‘ansvar att skydda'. Om situationen bedöms utgöra ett hot mot freden medger folkrätten en rätt för rådet att besluta om militär intervention då fredliga medel är otillräckliga. Det visar Diana Amnéus i sin doktorsavhandling vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet som läggs fram inom kort.

Säkerhetsrådets praxis rörande humanitära interventioner sedan kalla krigets slut i bland annat Bosnien, Somalia och Rwanda stöder en sådan utvidgad rätt att agera vid grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna och den humanitära rätten. FN:s medlemsstater har också erkänt en ny princip om ‘ansvar att skydda' vid FN-toppmötet i New York 2005 - the ‘Responsibility to Protect'.

Varje enskild stat bär enligt folkrätten den interna primära ‘skyldigheten att skydda' sin befolkning mot grova övergrepp.
- Det är först när staten uppenbart misslyckas med att skydda som ansvaret övergår på det internationella samfundet, säger Diana Amnéus. Men en militär intervention är en sista utväg och blir aktuell först när diplomatiska, politiska och ekonomiska åtgärder inte fungerar.

Även regionala organisationer skulle i framtiden kunna få en juridisk rätt att genomföra humanitära interventioner för att stoppa folkmord och andra grova brott mot folkrätten, utan mandat från säkerhetsrådet. I sin avhandling visar Diana Amnéus att det påbörjats en sedvanerättslig utveckling i denna riktning inom folkrätten. Det behövs dock fler fall av sådana humanitära interventioner, såsom i Kosovo (1999) och Liberia (1991), samtidigt som fler stater ger sitt samtycke för att en sådan rätt ska få fäste.

- I fallet Darfur har inte bara Sudan, utan också FN:s säkerhetsråd och Afrikanska Unionen (AU) misslyckats med att skydda befolkningen mot de grova övergreppen, trots säkerhetsrådsbeslutet sommaren 2007 om skapandet av FN:s och AU:s gemensamma styrka UNAMID. Det saknas alltför ofta politisk vilja eller tillräckliga resurser hos staterna att göra verklighet av principen om ‘Responsibility to Protect'.

- Antalet framtida fall av äkta humanitära interventioner är potentiellt färre än fall som löper risk för missbruk av principen, som till exempel i fallet Georgien. Därför stödjer jag inte framväxten av en sedvanerättslig norm för regionala organisationer eller enskilda stater att skydda med militära medel, berättar Diana Amnéus. Vi behöver också värna om våldsförbudet inom folkrätten.

Disputationen äger rum den 19 december kl 10.00, Arrheniuslaboratorierna, sal G, Svante Arrhenius väg 14-18, Stockholm. Opponent är professor Mary Ellen O'Connell, University of Notre Dame, School of Law, USA. Disputationen hålls på engelska.

Avhandlingens namn
Responsibility to Protect by Military Means - Emerging Norms on Humanitarian Intervention?

För mer information
Diana Amnéus, tfn 070-441 31 03, e-post diana.amneus@juridicum.su.se
Under vecka 51 säkrast onsdag kl 13.00-15.00.

För bild
Tfn 08-16 40 90, e-post press@su.se