Fler kvinnor i Turkiet studerar när borgmästaren är islamisk

Islamisk politisk representation medför att antalet kvinnor inom ickereligiös utbildning ökar i Turkiet. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet som presenteras i morgon torsdag. Den islamiska rörelsen i Turkiet spelar en viktig roll i att öka skolgången bland de fromma och fattiga hävdar Erik Meyersson vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet.

Erik Meyersson har utnyttjat en experimentliknande situation i valen till borgmästare i turkiska kommuner för att klarlägga sambandet mellan politisk islam och utbildning respektive arbetsmarknad.

– Många borgmästarval bestäms med väldigt liten vinstmarginal och det kan ofta vara en slump ifall en kommun får islamiskt styre eller ej. Bland dessa fall ledde islamiskt styre till en ökad kvinnlig medverkan i ickereligiös utbildning, en lägre andel kvinnor som hemmafruar samt en större andel lönearbetande kvinnor på arbetsmarknaden.

I Turkiet är kvinnor systematiskt underrepresenterade inom både utbildning och arbetsmarknad.  Det gäller framförallt i de mer religiöst konservativa områden i landet, där invånarna också i hög grad röstar på religiöst konservativa politiker. Detta negativa samband har använts som ett tillhygge i debatten om huruvida demokrati kan kombineras med islamisk politisk representation. Men det har varit svårt eller omöjligt att vetenskapligt belägga påståendena.

I sin doktorsavhandling visar nu Erik Meyersson att politisk islam har en positiv effekt på utbildning, framförallt för kvinnor. Den positiva effekten är dessutom störst i de mest religiösa och fattiga områdena av Turkiet och det gäller särskilt när borgmästarvalet i huvudsak står mellan en islamisk och en vänstersekulär kandidat. Resultaten i hans studie visar att den islamiska rörelsen i Turkiet spelat en viktig roll i att öka skolgången bland de fromma och fattiga.

Valet av en islamisk borgmästare har också lett till att religiösa stiftelser investerat mer i utbildningsfaciliteter anpassade för religiöst konservativa, till exempel koranstudieplatser och studenthem. Sådana organisationer debatteras flitigt och deras privata, av staten icke övervakade, aktiviteter ses ofta som uttryck för en krypande islamifiering. Tillgång till stiftelsernas faciliteter kan dock ha motverkat effekten av de sociala normer som gör det svårare för unga kvinnor att gå i skolan.

– Flickornas utbildning i sekulära skolor blir mindre problematisk för konservativa föräldrar om de till exempel vet att döttrarna också kan gå och läsa koranen efter normal skoltid, säger Erik Meyersson.

Resultaten är specifika för Turkiet med sina sekulära och demokratiska institutioner och kan inte utan vidare överföras till andra länder. Att den islamiska rörelsen haft viktiga utvecklingseffekter på lokal nivå i Turkiet kan också tolkas på två sätt. De positiva utvecklingseffekterna av politisk islam kan antingen tolkas bokstavligt eller också som en indirekt konsekvens av sekulära inträdeshinder, t ex slöjförbud i offentliga skolor.

Erik Meyersson: "Religion, Politics, and Development – Essays in Development Economics and Political Economics.”

Erik Meyersson försvarar sin avhandling torsdagen den 23 september kl 10.00 i Wallenbergsalen, hus 3, Kräftriket.

Avhandlingen finns att ladda ner på:  http://www.iies.su.se/content/1/c6/04/52/92/68EM.pdf

Ytterligare information
Erik Meyersson, Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet
Tel 070-9987321, 08-16 30 58
Epost:  erik.meyersson@iies.su.se
www.iies.su.se