Rådjur, öring och hasselnötter hörde till dieten i Skandinavien för 10 000 år sedan. Det kan en ny studie av DNA i ett tuggummi visa. Studien visar också att en av personerna hade svåra problem med sina tänder.
Forskare vid Stockholms universitet har lyckats beskriva strukturen av ett av naturens vassaste kemiska verktyg, en proteinradikal. Resultaten hjälper oss förstå hur naturen kan utföra mycket svåra kemiska reaktioner och kan i förlängningen användas inom såväl medicin som i miljövänliga kemiska processer. Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Science.
Med mindre än 100 individer kvar tillhör Sumatranoshörningen en av världens mest utrotningshotade däggdjursarter. Men en studie ledd av forskare vid Centrum för paleogenetik i Stockholm, publicerad i Nature Communications, visar att graden av inavel bland noshörningarna är förvånansvärt låg, vilket innebär att det fortfarande finns en chans att rädda mycket av artens genetiska mångfald.
Forskare vid Centrum för paleogenetik har analyserat världens hittills äldsta kända DNA, från mammutar som levde för upp till 1,2 miljoner år sedan. Analyserna visar att den nordamerikanska Columbiamammuten var en hybrid mellan ullhårig mammut och en tidigare okänd mammutsläkting. Studien, publicerad i Nature, kastar nytt ljus över hastigheten med vilken evolutionära anpassningar sker.
Utdöendet av förhistoriska djurarter som grottlejonet, den ullhåriga mammuten och den ullhåriga noshörningen har ofta tillskrivits mänsklig påverkan. Ny forskning vid Centrum för paleogenetik, ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet, publicerad i Current Biology, visar att den ullhåriga noshörningens utdöende istället kan ha orsakats av klimatförändringar.
För mer än tretusen år sedan kom de till öarna i östra Oceanien, öster om Salomonöarna och Papua Nya Guinea, mitt i södra Stilla havet. De färdades i kanoter lastade med griskultingar, krukor med mat och färskvatten, och frön eller plantor. De var de första människorna som tog sig långa sträckor över öppet hav, utan att kunna se land någonstans. Nu berättar DNA-analyser om deras ursprung.
Den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Academy of Sciences har publicerat ett specialnummer inriktat på DNA ifrån förhistorisk vävnad. Två artiklar från Stockholms universitet är med i tema-numret. Den ena handlar om norska vikingar och hur deras genetik relaterar till dagens islänningar, och den andra artikeln handlar om hur jordbruk och djurhållning spreds över Europa.
Frågan om livets uppkomst är en av vetenskapens olösta gåtor. DNA:s betydelse som bärare av genetisk information är väl känd. Forskarna tror också att RNA* hade samma funktion för tidigare livsformer men att RNA inte bör ha klarat de förhållanden som rådde på jorden då de första livsformerna uppstod. Nu har forskare för första gången i naturen hittat en molekyl, AEG*, med de rätta egenskaperna.
Arvsmassan i våra celler utsätts ständigt för skador genom miljöpåverkan och genom naturliga cellulära processer. Den kanske allvarligaste skadan på DNA är dubbelsträngsbrott där DNA-molekylen bryts av vilket är en stor riskfaktor för uppkomsten av cancer.
Ingen skulle överleva utan ett ribonukleotidreduktasenzym. Bakom detta krångliga namn med smeknamnet RNR döljer sig ett enzym som har huvudrollen när DNA-byggstenar tillverkas. Byggstenarna används för att kopiera vår arvsmassa. En ny studie vid Stockholms och Umeå universitet har klarlagt den fascinerande regleringen bakom DNA-tillverkningen.
Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.
Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.
Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.
Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.
Svante Arrhenius väg 26
106 91 Stockholm
Sweden
