Blogginlägg -

En öppning för varierat studentbostadsbyggande

Igår kom domen från Mark- och miljööverdomstolen som gav AF Bostäder i Lund rätt att bygga 22 minibostäder i experimentsyfte. Givetvis är det roligt, kanske mest för AF Bostäder som får chansen att utveckla ett nytt studentbostadsprojekt, men det är också väldigt viktigt för hela branschen. Syftet med projektet är att vetenskapligt utvärdera om det är möjligt att bo i betydligt mindre bostäder än vad vi gör idag vilket givetvis kan få stor påverkan på branschen i framtiden.

Ett stort problem, främst när det gäller studentbostäder kanske, är för liten variation i utbudet. Det finns för få olika typer av bostäder. Anledningen är antagligen en kombination av vad som går att bygga ur ekonomiska och regelmässiga aspekter och vilken typ av boende studenterna efterfrågar. I takt med att studenterna efterfrågade egna bostäder framför exempelvis korridorboende, har det de senaste 15 åren framförallt byggts lägenheter avsedda för en person. De subventioner som fanns för byggande fram till 2008 innebar tillsammans med regelverket att en viss typ av små studentbostäder på 20-25 kvadratmeter med litet kök också gick att bygga till en rimlig kostnad.

Samtidigt som regelverket premierade en typ av bostäder har det också hindrat utvecklandet av nya bostadstyper, främst när det gäller just storleken. När bidragen tagits bort kan man se att det fåtal bostäder som byggts, i större utsträckning än tidigare, är olika varianter av kompislägenheter, det vill säga tre till fem rum och kök som några kompisar delar på. Inte helt enkelt alla gånger ur ett administrativt perspektiv med tanke på exempelvis kontrakts- och köfrågor.

I tider när det i princip enbart är i undantagsfall som det går att få ekonomi i projekt med små lägenheter för en person behövs det initiativ för att hitta nya lösningar. Vilket är precis vad AF Bostäder försöker göra. Det måste helt enkelt kunna gå att bygga bostäder som motsvarar det som efterfrågas, både vad gäller utformning och hyra. I domen skriver till och med Mark- och miljööverdomstolen att det är ett känt och prioriterat behov som projektet avser att försöka avhjälpa varför ”det angelägna syftet med projektet medför att särskilda skäl för dispens föreligger”.

Det kommer att bli mycket spännande att följa vad man kommer fram till i projektet, om Boverket nu inte får för sig att överklaga ytterligare en gång förstås.

Relaterade länkar

Ämnen

  • Boendefrågor

Kategorier

  • marknaden
  • studentbostadsföretagen
  • politik
  • studentbostäder

Kontakter

Stina Olén

Presskontakt Vd 031-780 45 72

Relaterat innehåll

Studentbostadsbranschen utreder byggregler

Idag ger regeringen officiellt Boverket uppdraget att se över byggreglerna för att skapa större frihet i utformandet av mindre bostäder. Uppdraget är en av de viktigaste åtgärderna på länge för att få igång nyproduktionen av studentbostäder.

Hur stödjer man innovativt byggande och produktutveckling?

I måndags eftermiddag hade Socialdepartementet bjudit in till en hearing kring hur man bör utforma det stöd för innovativt byggande av student och ungdomsbostäder man kommer att införa under 2013. Inbjudna var studentorganisationer, ett antal kommuner, branschorganisationer, etc. och syftet var helt enkelt att lämna input till hur stödet bör riktas.

Två utredningar - ett mål?

Boverkets utredning om byggregler för studentbostäder som ska vara klar 1 juli 2013 bör fokusera på vad studenterna faktiskt efterfrågar, samt verkliga förhållanden. Bland annat bör tillgänglighet, buller, gemensamhetsytor och bostadens funktioner få ett särskilt fokus. Parallellt med Boverkets översyn kommer Studentbostadsföretagen göra en egen utredning av vilka regler som bör ändras och hur.

290 olika byggregelverk?

Byggkravsutredningen sm presenterades häromdagen pekar på en rad viktiga och välkända faktorer som fördyrar nyproduktionen av såväl studentbostäder som andra bostäder. Att bygga bostäder med höga krav vad gäller exempelvis energiförbrukning är mer eller mindre självklart. Problemet är dock att det inte finns ett enhetligt system utan, rent teoretiskt, möjligheter för 290 olika regelverk i landet.