Vindkraften är redo att ta över men flera hinder måste undanröjas

Av Gösta Löfström

Enligt Energiöverenskommelsens mål ska Sverige 2040 ha ett hundra procent förnybart energisystem. Idag står vattenkraften för ungefär 40 procent av elproduktionen och kärnkraften för lika mycket, medan vindkraften svarar för elva procent. Till 2040 måste vindkraftens andel öka medan vattenkraftens produktion ligger kvar på ungefär samma nivå. Uppskattningen är att vindkraftens produktion kan öka från dagens 17 TWh till minst 70 TWh.

–Förutsättningarna finns, det är fullt möjligt, säger Charlotte Unger Larson, som är vd för Svensk Vindenergi. Det finns en stor potential i Sverige genom att vi har Europas bästa vindlägen. Tillsammans med vattenkraft kan vi lagra energi, det ger oss en unik möjlighet. Vi har idag 3500 vindkraftverk och de kan bli dubbelt så många till 2040.

Certifikatsystemet har gjort sitt

–Vindkraften har haft en snabb tillväxt och det hela är en kostnadsfråga som styrs av prisutvecklingen. Teknikutvecklingen har på tio år halverat kostnaden för ny landbaserad vindkraft. Att producera ny vindkraft kostar mindre än 40 öre per KWh, medan ny kärnkraft kostar en krona. Den snabba kostnadsutvecklingen har gjort att ny vindkraft på land kan byggas utan stöd från elcertifikatsystemet när systemet beräknas vara fullt 2021. Då har det politiska målet för elcertifikatsystemet om 18 TWh ny förnybar produktion till år 2030 ha uppnåtts, nio år i förtid.

Charlotte Unger Larson konstaterar att det finns ett brett politiskt och folkligt stöd för den pågående förnybara omställningen och att vindkraften tillsammans med vattenkraften kan utgöra basen för ett förnybart elsystem till år 2040.

–Men, det finns ett stort men, säger hon. Det finns några hinder som måste undanröjas med start redan under innevarande mandatperiod. Det handlar om tillståndsprocesserna, överföringskapaciteten och energiöverenskommelsen.

–Myndigheternas instruktioner måste uppdateras så att klimatfrågan alltid vägs in i de beslut som fattas. Då blir intresseavvägningarna enklare och dagens målkonflikter mindre allvarliga när det gäller till exempel frågorna om artskydd, rennäring och försvarets restriktionsområden.

Kommunernas vetorätt ett problem

–Tillståndsprocesserna för vindkraftsparker och elnät måste snabbas på, förenklas och göras mer rättssäkra, säger Charlotte Unger Larson, som pekar på hur negativt det påverkar investeringsviljan när kommuner har obegränsad möjlighet att inlägga veto mot en vindkraftpark till och med i slutet av den tio år långa tillståndsprocessen.

–Vetot innebär att så mycket som hälften av tillståndsprövningarna inte ger ett positivt resultat för vindkraftutbyggnaden!

–Vidare måste elnäten och elsystemet moderniseras och anpassas till en högre andel förnybar elproduktion genom ökad överföringskapacitet i elnäten, som ju är från 1950-talet.

Charlotte Unger Larson hävdar också att Energiöverenskommelsen måste genomföras i sin helhet. Det är den som bland annat ska säkra lönsamheten i gjorda investeringar och den framtida investeringsviljan i både land- och havsbaserad vindkraft.