Gå direkt till innehåll
I tunnlarna sätts dräneringsmattor för att bland annat ta hand om vattendropp från taket, som kan skada kontaktledningar och andra tekniska installationer. Dräneringsmattor sätts på cirka 70 procent av tunnelytan. Bild: Implenia Sverige AB
I tunnlarna sätts dräneringsmattor för att bland annat ta hand om vattendropp från taket, som kan skada kontaktledningar och andra tekniska installationer. Dräneringsmattor sätts på cirka 70 procent av tunnelytan. Bild: Implenia Sverige AB

Nyhet -

Varierat tunnelprojekt för Implenia

Bygget av Varbergstunneln är betydligt mer än att bara spränga tunnel. Totalentreprenören Implenia ansvarar för både projektering och produktion av större delen av projektet. Det innebär tunneldrivning, att bygga en nedsänkt station, betongtunnel och betongtråg. I projektet ingår även ett antal broar och en ny godsbangård. Dessutom byggs servicevägar, teknikhus och bullerskydd.

Av Lars-Olof Tandberg

– Det är jättespännande att få vara med och bygga från början till slut i stället för att som ofta bara göra delar av ett stort projekt. Från projektering via att gräva och spränga till att bygga spår och perronger. Vi gör allt klart och levererar en helhet, säger Nils Ahlfors som är projektchef på Implenia.

En milstolpe i projektet nåddes den 26 maj då genomslag gjordes i spårtunneln, cirka tre månader senare än först planerat. Förseningen berodde på att det under tunneldrivningens gång har läckt in mer vatten än planerat. Men redan från början har mycket arbete lagts på att täta och minimera inläckaget av vatten i tunnlarna.

För att täta berget har det förstärkts kontinuerligt under tunneldriften. En förinjektering har gjorts med 29 meter långa skärmar i 360 grader. Dessa gjordes i början av projektet var 24:e meter så att det skapades ett överlapp mellan skärmarna.

– Överlappet behövs för att minimera risken för inläckage. Vi vill inte ha in vatten vare sig uppifrån, nerifrån eller från sidorna, säger Nils Ahlfors.

Ökad förstärkning

När sedan berget visade sig vara mer sprucket än vad man först räknat med och inläckaget av vatten ökade fick strategin ändras. Det krävdes mer pumpning och mer förstärkning med bult och betong. Dessutom ökades förinjekteringen genom att justera antalet skärmar samt skärmlängd.

– Vi ändrade även borrmönster och vinklar för att fånga så många sprickplan som möjligt. I vissa svåra områden satte vi en fullskärm var tolfte meter i stället för var 24:e meter. Vi använde dessutom olika typer av cement för att få bästa resultat.

Den ändrade strategin innebar att tempot på tunneldrivningen drogs ner. Antalet borrmeter för varje salva minskades och den ökade förinjekteringen måste härda mellan salvorna.

– Det krävdes mer resurser och fler fronter än vi räknat med. Det gjorde att takten gick ner och vi tappade tid. Det går dock inte att få alla sprickor täta, vilket innebär att vi har mycket vatten att ta hand om ändå, konstaterar Nils Ahlfors.

– Det är jättespännande att få vara med och bygga från början till slut i stället för att som ofta bara göra delar av ett stort projekt, säger Nils Ahlfors som är projektchef på Implenia. Bild: Implenia Sverige AB

Efterinjektering

Därför görs även en efterinjektering. Den görs i utsprängd tunnel och har pågått parallellt med tunneldrivningen. Förinjektering är en bred åtgärd som ska täcka så mycket som möjligt. Vid efterinjektering handlar det om att se var vatten läcker in och åtgärda det området. För att kunna göra det måste tunnelbotten helt rensas från material.

– Det tar längre tid och försvårar transporterna i tunneln. Vi kan då bara köra med bandvagnar, som klarar att gå på det frilagda berget. Som tur är har vi kunnat använda servicetunneln och tvärtunnlarna för att dirigera om övrig trafik.

Implenia har i tunneldrivningen försökt efterlikna en fabrik och ha fasta arbetscykler. Temposänkningen och det extra injekteringsarbetet satte därför lite käppar i hjulet.

– Om vi tvingas jobba två timmar extra en dag kan vi missa att skjuta en salva på kvällen, eftersom vi inte får skjuta efter 22:00. Då kan vi inte lasta ut under natten. Vi har haft dubbla arbetslag på efterinjekteringen för att minimera tidsförlusterna.

Mark- och betongarbeten

Efter att sprängningen av spårtunnel och servicetunnel nu är klara vidtar markarbeten, grundläggningsarbeten och järnvägsarbeten. Nils Ahlfors påpekar att även om projektet heter Varbergstunneln så står tunnelsprängningen endast för en sjättedel av allt arbete. Det mesta jobbet är med mark- och betongarbeten, både i och utanför tunnlarna.

I norr byggs en 350 meter lång betongtunnel som ansluter till bergtunneln. I andra änden övergår den i ett öppet betongtråg på cirka 900 meter. I söder övergår bergtunneln i en betongtunnel och sedan ett öppet tråg som sammanlagt blir cirka 300 meter.

– I söder vid Breared är det mesta arbetet klart. Där har det varit lätt att komma till arbetsområdet. Norra tunnelpåslaget ligger mitt i centrala Varberg och det är ont om plats. Där krävs mycket arbete med logistiken för att komma åt. Vi har tolv permanenta kranar och ett antal mobilkranar på området. Det gäller att tänka till hur vi bedriver arbetet och hanterar material.

Efterinjektering görs i utsprängd tunnel. Det gäller att se var vatten läcker in och åtgärda det området. För att kunna göra det måste tunnelbotten helt rensas från material. Bild: Implenia Sverige AB

Minimera störningar

För transporter försöker projektet hitta alternativ för att minska störningarna. Till exempel körs armering in till bygget nattetid från ett upplag på annan plats.

– Vi försöker använda dygnets alla timmar, men måste tänka på att inte bullra för mycket nattetid. Generellt har dock varbergarna visat stor förståelse. De verkar längta efter sin nya station. Jag tror alla är överens om att det här är ett jättelyft för kommunen och staden, säger Nils Ahlfors.

Nu pågår grundläggningen för betongtråget till den nya stationen. I slutet av maj sattes de sista bottenstagen som ska förankra trågkonstruktionen så att den inte flyter upp. Arbetet med att säkra tunnlarna mot inläckande vatten fortsätter, med bland annat uppsättning av dräneringsmattor.

Tunnelarbeten

Sedan vidtar markarbeten i tunnlarna. Det är bland annat dagvatten, dräneringsledningar, byggande av terrass för att kunna köra i servicetunneln och bygge av banvall i spårtunneln. Därefter ska spår läggas och järnvägstekniska installationer göras.

– Dessutom ska tunneln förses med kameraövervakning, belysning med mera. I varje tvärtunnel ska teknikkiosker installeras. Det ska även byggas brandväggar mellan spårtunnel och servicetunnel.

Installations- och järnvägsarbeten startar i tunneln i höst för att intensifieras efter nyår. Alla betongarbeten ska vara klara under första kvartalet 2024.

//

Fakta:

Varbergstunneln är en totalentreprenad med tidig entreprenörsmedverkan (ECI). Implenia ansvarar för projektering och produktion av:

Ny station med nedsänkta plattformar

Betongtråg nedsänkt område 900 meter

Betongtunnel 350 meter

Bergtunnel 2,8 kilometer

Service- och räddningstunnel längs med bergtunneln

Ny godsbangård

Ny bro till Getterön

Ny järnvägsbro över Österleden

Ny järnvägsbro vid Vareborg

Fördröjningsdammar för dagvatten servicevägar, teknikhus och bullerskydd

Sluttäckning av Lassabackadeponin

//

https://issuu.com/b2bnyheter.s...

https://www.dagensinfrastruktu...

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Regioner

Kontakter

Jan Åström

Jan Åström

Presskontakt Chefredaktör/Projektledning Sverige 070-4809715 Linkedin E-tidningar

We bring projects to stories

Stordåhd Kommunikations verksamhet innefattar tidskriftsutgivning jämte digitala medier inom branscherna bygg- och fastighet, infrastruktur, energi och industri.

Stordåhd Kommunikation AB

Sveavägen 159
113 46 Stockholm