Summering av Renoveringsdagarna 2023

Företaget Realstad som arrangerar utbildningar, kurser och konferenser i samarbete med Stordåhd Kommunikation och Grönt Samhällsbyggande agerade verkligen i takt med tiden när man genomförde Renoveringsdagarna. Vi står nu inför en renoveringsvåg, eftersom många fastigheter har eftersatt underhållsbehov och dessutom behöver energieffektiviseras, för att inte minst klara kommande EU-krav och bli del av EU:s ”Renoveringsvåg”. I den rådande lågkonjunkturen passar dessutom många fastighetsägare på att renovera och då till lägre kostnader än under högkonjunktur.

AV Kjell Arne Larsson

Renoveringsdagarna 2023 på YouTube. Produktion: Thomas Gjutarnäfve

För den första presentationen svarade Helena Bjarnegård som är riksarkitekt från Boverket och ordförande i Rådet för hållbara städer. Hon berättade om Boverkets uppdrag generellt och nämnde exempel på arbetsområden som klimatproblematik, boendesegregation, digital samhällsbyggnadsprocess, återbruk med mera. Helena Bjarnegård placerade renovering i bredare perspektiv och hänvisade bland annat till miljömålen i Agenda 2030 där renovering bidrar till många av målen. Hon nämnde också bland annat EU-initiativet New European Bauhaus.

Ett av Boverkets uppdrag handlar om cirkulär ekonomi. Inom kort finns på Boverkets webbplats en omfattande vägledning. Mycket matnyttigt för renovering, återvinning och återbruk.

Avslutningsvis bad Helena Bjarnegård oss att bland hållbarhetsaspekterna inte glömma det sociala och kulturella perspektivet när vi renoverar.

(Boverkets uppdrag heter "Arkitektur och gestaltad livsmiljö" samt "Cirkulär ekonomi i byggsektorn". Inom kort kommer Boverket att publicera material på sin hemsida, bl.a. lärande exempel på renovering med hänsyn till ändamålsenlighet, estetik och hållbarhet.)

Byggvarubedömningen för återbrukade material och nya produkter

Miljöbedömningssystemet Byggvarubedömningen är utvecklat för att bedöma produkter utifrån kemiskt innehåll, påverkan under livscykeln och hållbara leveranskedjor/social hållbarhet. Systemet tillhandahåller en databas med information om fler än 300000 artiklar.

– Det är alltid bättre och lättare att använda en bedömd produkt än att göra ett annat val, säger Hannes Morger, vd för Byggvarubedömningen.

Byggvarubedömningen har ett loggboksverktyg där användaren loggar vilka produkter, hur mycket samt var i fastigheten de har byggts in.

– Användaren startar upp en loggbok avsedd för sitt aktuella projekt. Även vid renoveringar är loggbok alltid en bra start, fortsätter Hannes Morger. Hur stöder vi då renoveringsprojekt och återbruk? Återbrukade produkter saknar ju oftast information om innehåll och är i ännu mindre omfattning bedömda.

Loggboken har numera en funktion för att kunna tagga återbrukade produkter, detta för att möjliggöra spårning och beräkna statistik. Liksom fallet är med Basta har Byggvarubedömningen ett samarbete med CCBuild, som kommer göra det möjligt att välja produkter direkt i CCBuild och importera till Loggboken.

• Allt för att underlätta. En faktor för att lyckas med den omställning som byggbranschen behöver göra är att hållbarhetsarbetet blir mer datadrivet och mindre PR-drivet, menar Hannes Morger.
• Tanken är att Hållbarhetshuset ska kunna demonteras när projekttiden är över, säger Sandra Holmström.
• Vi har kraftiga tillväxtmål framåt, där vi vill dubblera beståndet på fem till sju år, berättar Nickie Excellie. På vilket sätt vi växer blir alltså viktigt, och att vi får ihop verksamheten med den omställning som krävs.
• Bland annat måste vi jobba resurseffektivt och nyttja lokaler bättre, ibland bygga om till annan användning. Resiliens är viktigt för att husen ska stå pall mot extremväder och värmeböljor. Biologisk mångfald är viktig för resiliens och för trivsel. Min käpphäst är också inkludering och trygghet. Allt detta och mycket till ska genomsyra bolaget.
• Idag är det inte tydligt hur värderare värderar hållbarhetsrisker. Hittills har det varit ganska lätt att få gröna lån. Min upplevelse är att bankerna inte ställt tillräckligt höga krav.
• Att inkludera ESG vid förvärv är således ett sätt för oss att identifiera risker och möjligheter.
• Själva är vi långt ifrån framme, men vi har tuffa krav på oss själva och måste våga tänka nytt och samarbeta mer om vi ska nå våra mål 2030 och 2035. Alectas vision är att trygghet växer när den delas, avslutar Nickie Excellie.

EU driver också på i form av inte minst EU-taxonomin. Beträffande miljöbedömningssystemen i Sverige arbetar Byggvarubedömningen tillsammans med Basta och SundaHus för att ta fram en gemensam branschanpassning.

Byggvarubedömningen utvecklar också stöd för certifieringssystemen Miljöbyggnad, BREEAM och LEED. För användaren av Byggvarubedömningen blir det lättare att se om de produktval som görs också når upp till nivåerna i respektive certifieringssystem.

Återvunnet hus i Haga Norra

Sandra Holmström som är hållbarhetsspecialist hos Fabege berättade om utvecklingen av Haga Norra i Solna, en stadsdelsomvandling tillsammans med bland andra Zengun, där lokaler certifieras med BREEAM och bostäder med Svanen. En liten men mycket intressant del av Haga Norra är Hållbarhetshuset, i sin tur en del av Vinnova-projektet ”Återhus – att bygga hus av hus” i vilket Hållbarhetshuset är det första skarpa projektet. Hållbarhetshuset fungerar som projektkontor under hela byggtiden.

Återbrukat material från gamla Bilia-anläggningen har använts, inte minst HDF-er från bjälklagen. Särskild provrutin utvecklades för att kontrollera tryck- och draghållfasthet. Det är första huset i Sverige där HDF-er återanvänds.

Man återanvände även fasader (plåt och fönster, 90 %), dörrar (100 %), textilmattor (90 %), undertaksplattor (95 %), kylaggregat (100 %) med mera.

Hon berättade vidare om Fabeges hållbarhetsarbete generellt och här kan nämnas att samtliga projekt – både nyproduktioner och ombyggnader – klimatberäknas. Allt som ska byggas om eller ska avvecklas återbruksinventeras. Företaget har startat Återbrukshubben – ett lager för byggprodukter som kan återbrukas – och ska också inrätta en återbrukspark, där träd, markplattor med mera ska sparas i väntan på ny användning.

Hur värdera ESG?

Nickie Excellie som är hållbarhetschef hos Alecta Fastigheter talade kring ämnet ”Fastigheter och hållbara investeringar”, närmare bestämt hur ESG ska hanteras i fastighetstransaktionen. ESG står för Environment Social Governance, aspekter som bör finnas med och värderas, inte minst då bolag med hållbarhetsambitioner finns med i affären. Och detta gäller i hög grad Alecta som idag äger fastigheter för 54 miljarder kronor.

Alecta Fastigheter kartlade ungefär 150 (!) hållbarhetsaspekter, vilket utmynnade i fokusering på sex hållbarhetsområden, som berör nio av områdena i Agenda 2030.

Hur ska då fastigheter som byter ägare bedömas gällande ESG? Hur ska parterna se hållbarhetsrisker och hållbarhetsmöjligheter?

ESG i transaktionen är viktig för Alecta Fastigheter därför att:

• Företaget är en långsiktig och närvarande aktör som utvecklar platser långsiktigt

• Det är omställningen som gör skillnad på riktigt och som bör premieras, därför är resan ”från brunt till grönt” den rätta.

• Hållbarhetsstrategin ska styra allt – målet är att det inte ska vara en separat strategi

Företaget har utvecklat ett eget ESG-Scorecard. Vid förvärv bör beträffande ”Environment” följande utredas:

• Energiprestanda

• Andel förnybar energi

• Beroende av fossil energi

• Klimatrisker och om dessa är utvärderade i teknisk Due Diligence

• Rapportering av CO2e

• Miljöcertifiering, typ och betyg

• Initiativ till biologisk mångfald

• Kollektivtrafik

Givetvis har företaget listat en mängd punkter även för ”Social"och ”Governance”.

Inför förvärv finns många svårigheter med ESG. Affärsprocessen går ofta snabbt och det är svårt eller omöjligt att få fram önskade data. Dessutom förbereds affärer under sekretess vilket är extra utmanande.

Alecta avser att använda sitt Scorecard både vid förvärv och för att beskriva sina fastigheter inför avyttring. Nu är läget det att köparna efterfrågar hållbara fastigheter, men samtidigt är det svårt att se hur mycket detta styr betalningsviljan. ESG måste onekligen mogna hos alla parter.

Viktigt ställa klimatkrav

”Klimatsmart upphandling för renovering och ombyggnation” var titeln på den presentation som gjordes av Åsa Thrysin, forskare och konsult på IVL. Inledningsvis fick vi se data på klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn i Sverige. Det stod klart att renovering/ombyggnad – jämfört med nyproduktion – är gynnsamt för att minska klimatavtrycket.

I det nyligen avslutade projektet ”Klimatkrav till rimlig kostnad ROT” har IVL tillsammans med Sveriges Allmännytta och Kommuninvest, låtit göra kompletta klimatberäkningar för åtta olika ROT-projekt. Nyckeltal i form av kg CO2e per kvadratmeter BTA visades för respektive projekt uppdelat på rivningsprocess, byggprocess, transport till byggplatsen och produktskede. Den sammanlagda klimatpåverkan från respektive projekt skiljde sig mycket. Ett gemensamt drag var att produktskedet utgjorde den ojämförligt största posten. Motsvarande nyckeltal redovisades även för de olika byggdelarna (stomme, fasad etc.) respektive de olika materialen (isolering, installationer etc.).

Hur ska då klimatkrav ställas i upphandling? De tre nämnda samarbetsparterna har tidigare publicerat ”Klimatkrav vid upphandling av byggprojekt”. Denna gällde enbart för nyproduktion, men har nu utkommit i en version som även inkluderar renovering/ombyggnation. Den stödjer beställare för att kunna välja, definiera och ställa klimatkrav. Vissa upphandlingstexter går att kopiera. Vägledningen innehåller också anvisningar för hur beställaren kan granska handlingarna för klimatberäkningar. Det är däremot inte en vägledning i att utföra klimatberäkningar.

Åsa Thrysin gav några övergripande råd för den som upphandlar:

• Realistiska klimatkrav. Exempelvis ställ inte högre krav än vad som gjorts i tidigare skeden.

• Tydliga beräkningsanvisningar.

• Inte exkluderande krav. Ställ funktionskrav och hänvisa inte ett särskilt klimatberäkningsverktyg.

• Uppföljning. Klimatberäkningen ska kunna upprepas när projektet är klart, för att verifiera vad byggproduktionen har levererat.

• Det blir en kärnfråga att ställa klimatkrav vid upphandling, menade Åsa Thrysin.
• Jag uppfattar att vi i Sverige pratar alldeles för lite om allt detta, menade Björn Berggren. Om vi ska öka farten måste det investeras i renoveringar och kapital måste till.
• Mitt medskick idag är att om ni renoverar nu, glöm inte att energieffektivisera. Om ni energieffektiviserar i efterhand kommer det att bli mycket dyrt, avslutar Åsa Wahlström.
• Vi kan konstatera att ett stort språng redan har skett under tio år genom att glödlamporna försvunnit. Det visar vad lagstiftning och innovation kan göra, sa Peter Bennich. Nu ska energiprestandan och hänsynen till miljön i övrigt förbättras ytterligare.
• Vid ombyggnad eller byte av armaturer bör ni överväga att installera ett kontrollsystem för att spara el och dessutom få behagligare belysning. Anlita gärna en ljuskonsult som tar fram förslag, tidplan och kalkyl, rekommenderar Peter Bennich.
• Ofta blir utfallet mycket sämre än vad som har beräknats i förväg. Det är problem att få det som har efterfrågats och nå upp till uppdaterade energikrav, säger Thomas Sundén, vd för Sustainable Innovation.
• Verifiering av energiprestanda görs genom att byggnadens energisignatur beräknas före åtgärd och mäts upp efter åtgärd. Energimyndigheten har nu via BeBo skjutit till medel för att sprida och skala upp vår affärs- och upphandlingsmodell.
• Vi gör nu en upphandling som Energimyndigheten finansierar via BeBo där vi söker beställare som har fasadrenoveringsprojekt som de vill upphandla. I upphandlingen hjälper vi till med att forma upphandlingsunderlag för deltagande projekt, avslutar Thomas Sundén.
• Vi är dessutom anslutna till Allmännyttans klimatinitiativ och siktar på att energieffektivisera beståndet med 30 procent från 2007 till 2030, berättar Martin Skoglund.
• I förstudiefasen har vi ingått i LÅGAN-projektet ”Energirenovering – ett nytt affärskoncept för mindre företag”. Sedan har samarbetet med nätverket ”Goda Hus” gett mycket för att hitta resurser och göra noggranna beräkningar.
• Vi har bland annat också följt upp inomhustemperaturen genom att ha en givare per lägenhet. Värmefördelningen var välbalanserad och vi hoppas att den blir så i alla hus, berättade Martin Skogslund och avslutade med några sammanfattande punkter.
• Trappan används för att förstå resan till ett fullt utvecklat digitalt stöd, förklarar Anders Björling. Vi strävar mot steg 3, det möjliggör koppling till molntjänster och avancerade tjänster.
• När vi beställer system för fastighetsautomation blir det ibland fel och vi tror att vi beställt steg 3, men får bara levererat steg 2 och detta genererar mycket extra arbete och frustration från alla håll.
• Till det nya styrsystemet kopplade vi på en liten algoritm som optimerar värmen i huset. Den funktionen gör mer och effektivare optimering än vad vi själva kan göra.
• Vi installerade många fler sensorsystem än normalt, kopplade till centralt övervaknings- och analyssystem. Med hjälp av AI avläses nu kurvor och trender och larmar vid förändringar. AI ser och analyserar trender mycket bättre än om det görs manuellt, exempelvis vid risk för vattenläcka.
• Vi har kalibrerat modellen och skapat en digital tvilling av den verkliga byggnadens klimatskal och energisystem. Detta har möjliggjort att vi kan bekräfta och verifiera projekterad och kalkylerad lösning med verkligheten. Alla avvikelser blir lättare att identifiera.

(Den nya publikationen heter ”Vägledning. Klimatkrav vid upphandling av byggprojekt. Version 2.1 B2386-2”)

Hur stor renoveringsvåg?

För att klara olika klimatinitiativ och energiprestandakrav från EU måste renoveringstakten öka. Björn Berggren som är energiexpert på Sveriges Allmännytta berättade vad som driver den kommande renoveringsvågen och hur stor den kan behöva bli, men inledningsvis nämnde han några framgångar hos Allmännyttan, nämligen att medlemmar inom klimatinitiativet uppnått 97 procent fossilfrihet förra året och minskat energianvändningen (kWh/kvm Atemp) med 21 procent mellan 2007 och 2022.

EU driver på genom EPBD (Energy Performance of Building Directive) som antagligen innebär krav på nollutsläppsbyggnader vid nyproduktion, att alla dessa behöver optimeras med solenergi samt stödjer hållbar mobilitet. Samtidigt införs även energikrav på befintliga byggnader och harmonisering av EPC:er (Energy Performance Certificates - Energideklarationer). EED (Energy Efficiency Directive) kommer bland annat att kräva energiledningssystem för alla verksamheter som använder minst 85 TeraJoule per år.

Hela 90 procent av flerbostadshusen måste sannolikt energirenoveras. Detta utslaget på 25 år blir 3,5 procent per år.

– Det vill säga ungefär en dubblering av takten jämfört med idag. Vi är inte redo för detta från låt säga 2025, det finns varken utförare eller material. Framgångsfaktorerna är kompetens och material, dessutom finansiering. Någon form av politiska styrmedel måste till, och detta behöver vara på plats snart, ansåg Björn Berggren.

Vad händer inom energirenovering?

Under den rubriken talade Åsa Wahlström, som är adjungerad professor vid Lunds universitet och koordinator för samverkansarenan LÅGAN. Hon berörde mestadels det som EU gör för att öka takten i energieffektiviseringen. EU:s Gröna giv består av flera delar, bland annat ”Fit for 55”, Renoveringsvågen och Taxonomin. Fit for 55 är ett delmål inom målet klimatneutralitet till 2050, delmålet innebär att nettoutsläppen av CO2e ska minska med minst 55 procent till 2030.

– Och EU-taxonomin är fantastiskt bra. Den har fått fart på medvetenheten i både bygg- och finansbranschen, säger Åsa Wahlström.

MEPS (Minimum Energy Performance Standards) innebär skärpningar av energiklassningen av byggnader, exempelvis att byggnader med dagens klass F och G ska renoveras för att uppnå minst klass E. Kraven för respektive klass kan också komma att ändras.

Energiklassning ska baseras på uppmätt energiprestanda. Många flera mätare än idag behövs för uppföljning och som beräkningsunderlag. Det duger inte att använda enbart underlag för debiterad el och fjärrvärmefakturor.

Retroaktiva krav kan bli mer frekventa. Exempelvis har vi redan fått retroaktiva krav för fastighetsautomation och IMD.

EU:s ”Renoveringsvågen” har målet att 35 miljoner byggnader inom EU ska energieffektiviseras, vilket skapar 160000 gröna jobb. Renoveringstakten bör öka från dagens 1 till 3 procent per år. För återhämtning efter Corona-pandemin finns 750 miljarder Euro (kopplat till Gröna given) varifrån Sverige förhoppningsvis får en del.

Utfasning av ljuskällor

Precis som inom andra teknikområden är det EU som ger ut bestämmelser för ljuskällor. Peter Bennich från Energimyndigheten berättade om bakgrunden till den aktuella utfasningen av lågenergilampor och lysrör.

Ekodesigndirektivet och RoHS (Restriction of Hazardeous Substances) reglerar marknaden för ljuskällor. Från i år ska följande fasas ut:

• Kompaktlysrör utan integrerade driftdon

• Cirkellysrör T4 och kvadratiska

• Lysrör T5

• Lysrör T8

• Halogenlampor: sockel G9, G4 och GY 6,35

Produkter som är i bruk får fortsätta användas och de som är i lager får säljas, men sedan blir det stopp.

Energimyndigheten informerar bland annat fastighetsägare om alternativen till det som fasas ut i form av ljuskällor, tändare och drivning. Observera att vid eventuell ombyggnad av armaturer måste elsäkerheten beaktas.

Bedömningen är att byte till LED halverar energianvändningen. Med kontrollsystem kan ytterligare 25 procent sparas. För Sveriges del innebär det besparing på cirka 2,5 TWh per år.

(Information om ljuskällor och bytet finns på hemsidor hos energimyndigheten, naturvårdsverket, elsäkerhetsverket och kemikalieinspektionen. Se även belysningsstandard enligt EN 12464-1.)

Ny affärsmodell för beställning av tilläggsisolering

Behovet av klimatskalsrenovering är mycket omfattande. Ett stort problem är dock att många projekt inte blir så bra, det vill säga ökningen i energiprestandan blir sämre än önskat.

Sustainable Innovation har därför tillsammans med Sveriges Allmännytta, BeBo, KTH och Energimyndigheten tagit fram ett nytt sätt att upphandla tilläggsisolering. Målet är kostnadseffektivisering och ökad säkerhet i leverans av energiprestanda.

Lösningen är en ny affärsmodell och mätmetod som lägger större ansvar på systemleverantör och fasadentreprenör. För att utveckla metoden genomfördes ett pilotprojekt där tre entreprenadfirmor upphandlades genom ”konkurrenspräglad dialog”, ett förfarande som definieras i LOU.

Under pilotprojektet framkom behov att vidareutveckla flera delar till en ny affärsmodell. Man kom fram till ett antal nya krav vid upphandlingen:

• Krav på funktionen – energiprestanda efter utförd entreprenad

• Utökade varugarantier (10 år) avseende fönster och fasadsystem

• Prestationsbunden betalningsplan där 5 % innehålls tills funktionen har uppnåtts

• Uppdelad slutbesiktning, där första delen utgörs av det fysiska resultatet. Och andra delen verifierar funktionen.

• Besiktningsmannen avgör därefter om entreprenaden ska godkännas och entreprenadsumman ska utbetalas i sin helhet eller reduceras med hänsyn till måluppfyllelsen.

De beställare som måste följa LOU kan använda upphandlingsformen ”Konkurrenspräglad dialog”. Då kan önskad energiprestanda utredas tillsammans med utvalda entreprenörer. Ett annat alternativ är att beställaren tillsammans med konsult utreder vad som kan vara lämplig energiprestanda. I båda fallen upprättas därefter ett förfrågningsunderlag för en ren totalentreprenad, där entreprenören ska redovisa vilket fasadsystem som kommer att användas.

Energimål i Växjö

Presentationerna under renoveringsdagarna disponerades så att första dagen utgjordes av ”prat” och den andra av ”verkstad”. Under andra dagen fick vi således flera matnyttiga case till livs. Ett av dem var Vidingehems renovering av kv Äpplet och Päronet. Projektet pågår 2021–2025. (Vid årsskiftet 2022/23 slogs Vidingehem och Växjöbostäder samman till Vidingehem.)

Martin Skoglund, som är energiansvarig på Vidingehem, nämnde inledningsvis att företagets energiarbete bland annat omfattar målen att vid nyproduktion ska energiprestanda understiga 70 procent av BBR-krav och vid renovering ska prestanda understiga BBR-krav för nyproduktion.

Projektet kv Äpplet och Päronet omfattar en djuprenovering där allt utom stommar och fasader åtgärdas. Energimålet är 75 kWh/kvm och år i specifik energianvändning (BBR 24 och tidigare versioner).

Energistatusen före renoveringen visade användning av 127,8 kWh/kvm Atemp och år i fjärrvärme, samt 8,1 kWh/kvm Atemp och år i fastighetsel. Sammanlagt 135,9 kWh/kvm Atemp och år (BBR 24).

Energirenoveringen kan delas i ett baspaket och ett finjusteringspaket.

Baspaket:

• Fönsterbyte U-värde från 2,8 till 1,1

• Ventilation F till FTX. SFP-tal 1,8. Verkningsgrad 80 %

• Tilläggsisolering 400 mm lösull på vind

• Installation av effektiva blandare

Beräkning visar att med baspaketet minskar siffran 135,9 till 77,1.

Finjusteringspaket:

1. FTX med förbättrat SFP-tal

2. Bättre fönster

3. Tilläggsisolering fönsterbröstning

4. Tilläggsisolering garage

En internränteberäkning visade att punkterna 1–3 var lönsamma, men inte punkt 4. Därför valdes 1–3 och energiprestanda minskade ytterligare, från 77,1 till 71,7 kWh/kvm Atemp och år.

Uppföljning har gjorts i första huset efter ett års drift. Energiprestandan minskade från 133 till 69 kWh/kvm Atemp och år. Energiklass flyttades upp från D till B.

• Halvvägs i projektet syns goda resultat i utförande och energiprestanda

• Med stöd från LÅGAN-projektet och Totalmetodiken kunde åtgärdspaketet finjusteras och breddas, med god lönsamhet

• Halvering av specifik energianvändning verkar möjlig

• Ta vara på alla erfarenheter, bygg vidare på befintlig kunskap och dela det vi lär oss!

AI i fastighetsautomation

Anders Björling som är teknisk chef hos Castellum berättade hur teknik kan effektiviseras med digitalt stöd. Inledningsvis presenterade han en trappa med fyra steg som visade mognadsgrad inom digital fastighetsautomation:

Steg 0. Lokal styrning utan uppkoppling.

Steg 1. Uppkopplade fältenheter till en fjärrkontrollenhet.

Steg 2. dessutom Uppkopplade fjärrkontrollenheter till ett användargränssnitt. Möjlighet att styra enheter från användargränssnittet. BIM-data är underlag för skapandet av användargränssnittet.

Steg 3. samtliga punkter från steg 1 och 2, dessutom Avancerade funktioner i användargränssnittet. Maskininlärning tillämpas och optimerar driften automatiskt. AI styr systemet och optimerar driften automatiskt.

Castellum har börjat tillämpa AI i fastighetsautomation. Utveckling görs i ett centralt AI-projekt, där funktioner testas, efter att all data för ett hus samlats till en plats. Detta görs i samverkan med olika AI-företag.

Anders Björling visade tre exempel på avancerat digitalt stöd. Kv Motorn i Norrköping genomgick en fullständig förnyelse av ventilation, värmesystem och all annan teknik.

Hornsberg 10 i Stockholm hotades av rivning på grund av dåligt skick. Istället behölls stommen och genomfördes ett återbruksprojekt då byggdelar demonterades, renoverades och sattes tillbaka.

För nybygget Korsningen i Örebro används modellfiler. Ny mjukvara har utvecklats för att samla in drift- och energidata. Modellen kopplas till realtidsdata från övervakningen och man har lagt till information från styrsekvenser och inställningsvärden.

Hittills används AI endast i ett fåtal fall för att styra. AI och Maskininlärning ser trender, hittar avvikelser och ger underlag för larm. I en snar framtid kommer nog AI-assisterade funktioner så småningom också att styra mer. AI kan hjälpa till att öka energiprestanda och på sikt även spara kostnader vid ombyggnader och renoveringar samt öka takten av vår klimatomställning.

//

I oktober startar vi upp konferensen Kulturbyggnader 2.0, Piperska muren på Kungsholmen i Stockholm. Se länk nedan för mer info,

https://www.realstad.se/kultur...