Stockholms baksida blir framsida när stadsdelen Värtahamnen står färdig 2030 - med kreativa möten och ett myller av aktiviteter i fokus

Av Niclas Svensson

En plats med busig stadsbebyggelse där kreativa möten mellan människor står i fokus. Liksom hållbarhet i ordets bästa bemärkelse. Och det kommer att finnas plats för kulturhistoriska byggnader och miljöer – för det finns faktiskt några pärlor i området.

Intervjusamtalet med Kristina Alvendal, som företräder Stadsutvecklarna i Värtahamnen AB, är öppet,fullt av skratt och sprakar till och med då och då av energi och entusiasm. Intervjun handlar förstås om den kommande stadsdelen Värtahamnen s om när den blir färdig 2030 kommer att innesluta det gamla hamnområdet i Värtahamnen och med strandkanten mot havet som naturlig gräns. Stockholms Östersjömiljö ska bli en plats att både bo i och vilja besöka. Och Värtahamnen är verkligen på gång – det planeras för 5000 boende och ungefär 20 000 människor får sina arbetsplatser här.

Det kommer således att i direktanslutning till storstadens närmaste havsmiljö och med utsikt mot Värtan, Lidingö och Värmdö att uppföras kontor, butiker, idrottsmöjligheter, skola,, caféer och restauranger. Äldre lokaler görs om för nya ändamål och en ny tid. Och delar av historiska miljöer får i den nya visionen vara kvar; såsom Värtans vackra lilla stationshus från 1882 – för att inte tala om restaurang Skeppet med sin välbekanta gula träfasad, där HasseåTage firade triumfer.

– Ja, här ska vi åstadkomma en unik atmosfär med plats för möten, kreativitet och öppenhet som är både inspirerande för olika aktiviteter - och samtidigt hållbar förstås, säger Kristina Alvendal. Sedan filosoferar hon och tänker högt: är det egentligen möjligt att skapa en kreativ atmosfär?

Det låter onekligen svårt. För drygt hundra år sedan försökte ingen mindre än August Strindberg att beskriva just atmosfären vid denna plats:

”När jag kommer ut ur porten åt Karlavägen,

ligger Gärdet lätt beslöjat, och ögat löper bort till den

vackra tavlan i fjärran, Värtan sommarblå och Lidingön

skärgårdsgrå med svarta grankonturer.”

Strindberg i DN, julafton 1905

Men i stället för att spekulera så har Stadsutvecklarna i Värtahamnen låtit Novus undersöka vad stockholmare i nio olika stadsdelar egentligen tycker. Vad är viktigt för att trivas i ett område? Hur skapas en mysig atmosfär? Och svaren har blivit en del av planerings- och utvecklingsarbetet i nya Värtahamnen, berättar Kristina Alvendal.

Hamnmagasin och Stetsonhatt

Men vi tar det från början. Historien kring Värtan är i korthet att hamnen kom till åren 1879–1886 efter att Stockholms stad införskaffat mark med avsikt att skapa en hamn för kol och annat skrymmande gods. Gods- och persontrafik drogs fram genom Värtabanan och i början av 1900-talet utvidgades och fördjupades hamnen och 1903 invigdes det närbelägna koleldade Värtaverket. Det här var förstås långt tidigare än när HasseåTage hade sina absoluta glansdagar med ”88-öresrevyn” på restaurang Skeppet i Värtahamnen 1970 med sådana klassiker som ”Stetsonhatt” och ”På jobbet” – och som enligt många bedömare tillhör det bästa som komikerparet gjorde.

Men än i dag känns fortfarande som en ”bakgård”, med stora oljecisterner, industrier och en ganska ogästvänlig plats, eller hur?

– Ja, platsen idag är delvis brokig och ogästvänlig. Men det ska vi förstås ändra på – radikalt, säger Kristina Alvendal. Faktum är att området från fartyg och färjor har ungefär 4,5 miljoner besök per år. Många far vidare direkt med taxi eller kollektivtrafik. I framtidens stadsdel ska det finnas anledning att stanna kvar.

Busigt och inbjudande

Kajerna i Värtahamnen ska bli vackra och inbjudande promenadstråk med verksamheter och restauranger. Stadskvarteren i området ska ha utgångspunkten i en ”tät stadsstruktur med slutna gårdar”. Intill hamnpirarna ska uppföras högre hus som skärmar av den emellanåt bullriga och livfulla hamnverksamheten. I bottenvåningarna i stadskvarteren kommer det att finnas butiker och lokaler för olika verksamheter med en kreativ och aktiv stadsmiljö. Puls och mångfald i arkitekturen eftersträvas.

– Vi vill ha det lite ”busigt”, och undvika stadsmiljöer som är alltför tillrättalagda. Inte stereotypt, utan det ska vara en miljö där citypuls blandas med trygga bostadskvarter, kulturaktiviteter, kreativa möten, idrottsutövande och mycket annat. Det ska helst vara liv och rörelse dygnet runt, säger Kristina Alvendal.

Nio minuter från Stureplan

Och förbindelserna är en nöt att knäcka. Värtahamnen är en del av Stockholms innerstad, och området ligger egentligen mindre än 10 minuter från Stureplan. Frågan är hur boende och besökare tar sig dit. I dag finns bussförbindelse, båtlinjer och tunnelbanan till Gärdet, Spårväg City är ”på gång” och utgör förstås en del av planerna i den nya stadsdelen.

Möjligheterna till en Östlig förbindelse finns i åtanke och är förstås med i den ”stora bilden”, vilket skulle kunna ge möjligheter till spårväg till Sickla. Och om det råder en viss tvekan om framtida förbindelser, så är förstås tillkomsten av Norra Länken 2014 redan en ”modern dörröppnare” för boende och arbetande i hela området, och som omfattar inte bara Norra Djurgårdsstaden utan även Lidingö.

– Att området delvis redan har, och kommer att få ännu bättre kommunikationer så småningom råder det väl ingen tvekan om, säger Kristina Alvendal.

Att Kristina Alvendal leder ”Stadsutvecklarna i Värtahamnen AB” är väl kanske ingen överraskning. De ganska tröga beslutsprocesserna i Stockholms stad är bra att ha god kunskap om. Och med sin bakgrund som borgarråd (M) och ordförande i bl.a Stockholmshem och Svenska Bostäder, har hon förstås en gedigen bakgrund och vet ”hur en slipsten ska dras”. Företaget har bildats av Stockholms hamnar, Vasakronan, Bonnier Fastigheter, Wallfast, Kungsleden, Niam och Capman. Även Stockholms stad är en del i samarbetet. Och det nya bolaget kan betraktas som ett nytt grepp inom stadsutveckling i Stockholm.

– Ja det är nog faktiskt ganska unikt att vi bildat ett särskilt bolag för att samordna och driva på i framväxten av Värtahamnen och på det sätt vi arbetar, säger Kristina Alvendal.

//

https://www.byggastockholm.se/