Nyhet -
SGBC samlar och utmanar samhällsbyggnadsbranschen i omställningen till ett hållbart Sverige
Klimatneutralt samhällsbyggande är målet
Den byggda miljön i Sverige och globalt svarar för en betydande del av klimatproblematiken, men är märkligt nog mindre omdebatterad än exempelvis bil- och flygtrafiken. Nu, 2021 och framåt, måste klimat- och hållbarhetsfrågorna placeras i händelsernas mitt. Alla kommuner i Sverige ska uppnå klimatneutralitet i sin verksamhet senast år 2045. Som ett led i detta ska alla byggprojekt klimatdeklareras från 1 januari 2022. Det pågår ett ständigt förbättringsarbete avseende klimat- och miljöpåverkan. I detta sammanhang är miljöcertifiering ett nyckelbegrepp. Och floran av dessa certifieringar blir allt fler, och dessutom sker kontinuerliga förbättringar. I vilken utsträckning används de och är de lätta att förstå och smidiga att tillämpa?
Alla byggprojekt måste framöver ingå i en kontinuerlig process, där varje enskilt projekt bygger vidare på det föregående. Varje enskilt projekt prövas och utvärderas utifrån samhällets mål om klimatneutralitet samt hållbarhetens tre fundament; ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Varje projekt ska bidra till att successivt minska klimatpåverkan; det vill säga skapa lite bättre livsmiljöer och bli lite snålare med jordens resurser. När Rachel Carson i början av 1960-talet skrev sin uppmärksammade bok ”Tyst vår” om miljöproblematiken växte det långsamt fram en slags väckelserörelse som tilltog i styrka. Men först ett stycke in på 2000-talet har klimat- och miljöfrågorna hamnat på alla politiska beslutsfattares bord. Med Parisavtalet 2015 konstaterades att alla länder och alla politiska beslut på alla nivåer måste leda till att vi gemensamt och radikalt reducerar koldioxidutsläppen de kommande decennierna. Hur vi använder naturresurser, byggmaterial, byggmetoder och energisystem är en central del av det hållbara samhällsbygget. Och miljöcertifieringar är ett av flera verktyg som kan användas.
Vi kommer nu att försöka i en kommande publikation kartlägga, tydliggöra och presentera de certifieringssystem och bedömningssystem som används i Sverige i dag och framöver. Vår förhoppning är att du som läsare ska få en del råd, tips och vägledning. Denna artikel nedan är en av flera intressanta artiklar vi kommer att lyfta i denna specialbilaga som kommer att distribueras under vecka 36.
Håll utkik efter denna bilaga och en god kommande läsning vad det lider, Jan Åström, Kjell Arne Larsson, Niclas Svensson.
//
Av Kjell-Arne Larsson
– Certifiering innebär att det byggda får en kvalitetsstämpel. Fastighetsägaren visar att man på riktigt är intresserad av hållbarhet och att fastigheterna klarar högt ställda krav, säger Lotta Werner Flyborg, vd för SGBC — Sweden Green Building Council.
Numera ställer hyresgäster, brukare och andra intressenter ofta krav på hållbarhet. En certifierad fastighet är ett bevis på detta. Certifieringssystemen har slagit rot hos stora ägare med kommersiella fastigheter som måste uppvisa hållbarhet. Trenden kommer allt mer inom andra sektorer, inte minst bostäder.
– Certifiering kan också förbättra lånevillkoren för byggherrarna, fortsätter Lotta Werner Flyborg. Att använda exempelvis systemet Miljöbyggnad visar inte bara att fastigheten är certifierad på ritning, utan även att systemets krav på beräknade värden följs upp genom certifiering av verifierade uppgifter efter att fastigheten tagits i bruk.
Ett certifieringssystem täcker en större eller mindre bredd av alla hållbarhetsparametrar (miljöområden/indikatorkategorier). Vilken betydelse får då systemen för själva miljön och i synnerhet för att motverka klimatförändringen?
– Certifieringar har stor betydelse eftersom de svenska systemen är strängare än lagkraven. Och ganska nyligen har vi lanserat NollCO2, som inriktas på att få ner klimatpåverkan till netto noll, inte bara då huset byggs, utan under hela dess livslängd. NollCO2 är ett add-on system där det finns en annan bredare certifiering som Miljöbyggnad, BREEAM, LEED eller Svanen i botten.
Att uppföra nya byggnader är vi bra på idag, men nybyggnaderna utgör bara en ringa del av beståndet. För miljöns och klimatets skull måste också miljöbelastningen från det befintliga beståndet minskas. Därför har SGBC tagit fram Miljöbyggnad iDrift som kompletterar Miljöbyggnad.
En styrka med de svenska system som SGBC:s administrerar är att SGBC ställer högre krav än lagkraven, vilka i ett internationellt perspektiv redan är stränga. Sedan uppdateras certifieringssystemen återkommande och kraven skärps successivt. SGBC bevakar också den så kallade Taxonomin inom EU:s Gröna Giv som troligen får stort fokus på bland annat klimat och vattenresurser. Denna taxonomi ska styra investeringar för gröna omställningar. Detta får stor betydelse för framtida satsningar inte enbart på energieffektivisering, utan inom en rad miljöområden. Kraven på hållbarhet når därmed också finansiärerna.
Men just beträffande energiprestanda, kommer det för Sveriges del att bli aktuellt att all nyproduktion blir NollCO2, Nära-Noll-Energihus eller Plus-Hus?
– Jag tror det kommer att komma en mängd olika intressanta lösningar framöver, helt enkelt för att vi ska klara klimatmålet till 2045, och här tar också byggherrarna egna och viktiga initiativ för att visa att de verkligen bidrar till hållbarhet, anser Lotta Werner Flyborg.
Hur ska då byggherrar och andra aktörer välja i floran av certifieringssystem, svenska såväl som internationella? För de som är verksamma enbart i Sverige är kanske valet lätt. I de svenska systemen är alla miljöparametrar obligatoriska. De omfattar inte lika många parametrar som de internationella systemen BREEAM och LEED. Där väljer dock huvudmannen till viss del själv vilka parametrar som ska tas med. För internationellt verksamma aktörer har BREEAM och LEED fördelen att jämförelser mellan fastigheter i olika länder blir lättare. Svenska aktörer har tack vare SGBC en stor palett av certifieringssystem att välja bland, mot bakgrund av ambitionsnivå och marknadstäckning.
Ett certifieringssystem får flera funktioner. Med systemet får byggherren en klar strategi att arbeta efter. ”Närvaron” av ett system är också innovationsdrivande. Efter godkänd certifiering har sedan byggherren bevis och betyg på vilken hållbarhet byggnaden lever upp till.
//
