SCA Östrand – ny fabrik med sikte på en miljon ton massa

Av Kjell-Arne Larsson

SCA:s stora investering i Östrands massafabrik i Timrå har efter två och ett halvt års bygg-, montage- och installationsarbeten gått i mål. Projektet ger förutsättningar för bruket att fördubbla sin produktion av blekt sulfatmassa. Koncernen har investerat 7,8 miljarder kronor i ny maskinutrustning, nya byggnader och infrastruktur.

Förutom större försäljningsvolymer både i Europa och globalt är målen med projektet lägre specifika produktionskostnader och möjlighet att ytterligare öka massakvaliteten från en redan hög nivå. På fabriken tillverkas sulfatmassa och CTMP. Under 2017 producerades totalt 488000 ton massa, därav ungefär en femtedel CTMP. Sulfatmassan har varumärket Celeste, och där erbjuder företaget fyra produkter i olika ljusheter. För CTMP är varumärket Star och där tillverkas kundanpassade varianter i olika ljushetsnivåer baserade på fibrer från både tall, gran, björk och asp. I sortimentet finns både blekt och oblekt CTMP.

Investeringen medger att SCA Östrand kan öka sin produktion av sulfatmassa till 900000 ton, med möjlighet för ytterligare ökning till 1 miljon ton per år, genom vissa mindre åtgärder. Förutom de fördelar som har nämnts tillkommer att fler produkter kan utvecklas, något vi återkommer till.

Strategiska investeringar

Beslutet att investera i projektet togs i augusti 2015. Att fördubbla kapaciteten var inte någon helt ny tanke. I själva verket hade bruket och dess projektverksamhet länge förberett sig för att höja kapaciteten. År 2003 stod en ny kaj klar för mottagning och utskeppning via fartyg. Det har främst varit massaved och flis som tagits in i hamnen, men även natriumhydroxid, samt terpentin och tallolja som har skeppats ut.

Med början 2004 har landbygge pågått, det vill säga stranden har fyllts ut innanför en invallning. På detta sätt har det skapats nio hektar ny mark. Denna behövdes för delar som ingår i projektet, framförallt ny vedgård, ett nytt renseri med två linjer och för infrastruktur.

Under perioden 1995–2015 har massakapaciteten höjts med drygt 30 procent. Detta har gjorts genom en rad mindre flaskhalsprojekt och några större sådana. År 2006 invigdes en ny sodapanna – SP 6 – som fick ersätta en gammal. SP 6 fick för den tiden exceptionellt höga ångdata, nämligen 105 bar och 515 °C. Dessutom konstruerades den för att kunna byggas ut kapacitetsmässigt genom att flytta en av pannväggarna. Leverantör var Andritz och företaget hade tidigare svarat för motsvarande konstruktion till bland andra Södra Värö bruk. Projektet hos Östrand innebar också att en ny turbinanläggning byggdes med en mottrycksturbin.

År 2010–11 uppfördes en ny mesaugn. Den gamla ugnen som eldades med olja avvecklades till förmån för den nya som eldas med biobränsle. Mesaugnen överdimensionerades och konstruerades för att med smärre modifieringar kunna höja kapaciteten ytterligare. Mixeriets vitlutsfilter är av samma årgång som mesaugnen och även detta överdimensionerades. Alla dessa investeringar var mycket framsynta av SCA.

Framtidsutsikter

De goda framtidsutsikterna för massan från Östrand, som till stora delar går till producenter av tissue, motiverade företaget att utreda möjligheterna till fördubbling av kapaciteten för blekt sulfatmassa. Under sommaren 2014 gjordes en förstudie som sysselsatte 40 personer. Den gav så positivt utfall att ett förprojekt inleddes i september samma år. I augusti 2015 tog sedan styrelsen beslut att investera 7,8 miljarder kronor. Detta innebar att man – med undantag av de nyare delarna av fabriken och CTMP-linjen – behövde bygga en helt ny sulfatmassafabrik. Direkt efter beslutet inleddes de fysiska arbetena på plats.

Den sulfatfabrik som nu står klar har ett mycket rationellt grundkoncept. Både i början och slutet av produktionen – renseriet respektive torkavdelningen – finns två parallella linjer. Själva fiberlinjen utgörs dock av endast en linje. Det innebär mycket stora dimensioner på förimpregneringskärl, kokare och andra steg i processen. Fördelen med färre enheter blir en kostnadseffektiv produktion med lägre specifika personalinsatser. Underhållet blir mer rationellt och till lägre specifik kostnad.

Infrakt och renseri

Ett nytt järnvägsspår har byggts för massaved in på fabriksområdet. Den ökade volymen av ved ska till stor del komma med tåg. Det blir långa tåg som kräver plats. Den nya vedgården utgör – som buffert betraktad – ett lager för några dygns drift. Dessutom har SCA byggt ett buffertlager vid Torsboda, ungefär en mil längre norrut längs järnvägen. Behovet av denna ytterligare buffert var något som identifierades under projektets gång. Buffertlagren ska parera för störningar i godstågstrafiken.

Två parallella vedlinjer har uppförts Green Field på SCA:s landbyggnad. Linjerna har trummor för tummelbarkning av långa stockar. Dessa flisas i HHQ-huggar. Vedförbrukningen vid full kapacitet blir 4,5 miljoner kubikmeter fub för linjerna tillsammans. Deras utrustning är projekterad för det kalla och fuktiga klimat som kan råda i norra Sverige. Den ena linjen togs i drift i början av juli 2017 och den andra något senare. Renseriet har sedan dess gått på halv kapacitet, för att försörja den gamla fabriken med flis fram till att nya fabriken startades upp.

Renseriet är dimensionerat för all den flis som nya fabriken behöver. I dagsläget används dock cirka 25 procent sågverksflis. Man planerar att tills vidare hålla fast vid denna inblandningsgrad.

Flisstackarna kommer att ha samma placering som tidigare. Nytt är ett antal transportörer, främst från renseri till flisstackar samt från dessa upp till det cirka 60 meter höga kärlet där flisen förbasas och impregneras.

Helt ny fiberlinje

Det är Valmet som levererar kokare, fiberlinje inklusive blekeri och indunstningsanläggning. Först på processlinjen finns ett ImpBin™ förimpregneringskärl, följt av en Valmet Compact Cooking G2™. Denna kokare har 64 meters höjd och 12,5 meters diameter. På fiberlinjen märks framförallt nio stycken TwinRoll™ tvättpressar. De har en hög tvätteffektivitet med låg vattenanvändning, och detta minskar både ångförbrukning och avloppsflöde till externreningen.

Blekeriet är helt nytt. TCF-massa tillverkas som tidigare med bleksekvensen syrgas och väteperoxid. Nytt blir ECF-massa där de nämnda stegen kompletteras med klordioxidsteg. Därför finns också en ny klordioxidfabrik på plats. Blekeriet kommer att köras i kampanjer.

Fiberlinjen inklusive blekeriet togs i drift under ett förlängt stopp april–juni. Fiberlinjen är uppförd på den mark där det tidigare renseriet var placerat.

Parallella torkar

Den befintliga torkmaskin TM 5 har behållits. Denna har tidigare moderniserats med nya filtsträckare och kantspritspump samt försetts med automatisk spetsdragning som har eliminerat ett riskfyllt arbetsmoment. En ytterligare torkmaskin, som helt logiskt benämns TM 6, har byggts parallellt med den gamla. Den nya togs i drift i januari i år.

Torkmaskiner kan betraktas som förenklade pappersmaskiner som tillverkar mycket tjockt papper. Detta delas med en stor sax och balas för vidare transport.

Den befintliga balningslinjen har behållits och dessutom kompletterats med två nya linjer. De nya kan antingen betjäna TM 5 eller TM 6. Massan från båda linjerna klipps till ark på cirka 700 x 800 millimeter och staplas till 250 kg tunga balar. Dessa emballeras och sexton balar buntas till paket som lastas på bil för transport till hamnen i Tunadal. Befintlig lagerhall för balar i Tunadalshamnen har byggts ut. Uppehållstiden i hallen blir precis som tidigare kort; det är endast flödet som ökar.

Återvinningen – lut och energi

Valmet har levererat en helt ny indunstningsanläggning som ersätter två gamla. Den nya har 7,5 effekter och målet är att indunsta till 80 procent torrhalt. Anläggningens kapacitet är 1150 ton avdunstat vatten per timme.

Indunstningen är tillsammans med kokeri och fiberlinje energioptimerade på ett unikt sätt. Till anläggningen hör också en metanolstripper och terpentinåtervinning.

Sodapannan levererades som nämnts av Andritz 2006. För att öka kapaciteten med 50 procent har nu en av dess pannväggar flyttats ut, helt enligt den ursprungliga idén bakom konstruktionen. Denna åtgärd var det mest tidsödande arbetet under det förlängda stoppet och blev styrande för stopplängden. Under en lång period före stoppet gjorde Andritz alla de förberedande arbeten som var möjliga innan pannan eldades ner.

Så länge sodapannan användes för den gamla fabriken, kördes den på låg last. I och med 50 procent högre kapacitet och full last kommer den att klara dubblering av massaproduktionen.

Detta ger också en ny energisituation på bruket. Fram till nu har ångan från sodapannan och barkpannan gått till en mottrycksturbin. Tack vare högre ångproduktion kommer ångan att utnyttjas i en ytterligare mottrycksturbin som kombineras med en kondensturbin (på samma axel, så kallad kondenssvans). Effekten på dessa två turbiner är 124 MW. Energisituationen förbättras också genom att TM 5 har byggts om från att använda mellantrycksånga till att använda lågtrycksånga, precis som TM 6. Mellantrycksångan gör större nytta i turbinerna. Allt detta bidrar till att bruket kommer att gå från att ha varit en nettoimportör av el till att bli en nettoexportör. Precis som tidigare ger bruket ett överskott på värme, som även i fortsättningen kommer att levereras till fjärrvärmenäten i Timrå och Sundsvall.

I kemikalieåtervinningen har en hel del ny utrustning installerats. Det som i huvudsak behållits är det relativt nya vitlutsfiltret och mesaugnen. Grönlutklarnare har ersatts med två grönlutsfilter. Fördelen med filter är framförallt en bättre stabilitet i processen, eftersom en klarnare lättare drabbas av störningar. Även kausticeringskärlen är helt nya. Dessutom har en del buffertankar tillkommit.

Mesaugnen byggdes 2010–11 och var konstruerad med hög kapacitet som fram till nu inte har utnyttjats. Detta tillsammans med vissa smärre uppgraderingar, framförallt i bränslematningen, gör att den klarar dubbel kapacitet.

Externreningen

Den ökade produktionen av massa ger upphov till ökat flöde av avloppsvatten. Därför har befintlig reningslinje kompletterats med en ytterligare. Dessutom har eftersedimenteringen byggts ut till dubbel volym. Den specifika mängden föroreningar – per ton producerad massa – blir lägre med nya än med gamla fabriken. Detta mot bakgrund av främst bättre processutrustning.

Bra tidplan

När kördes då den nya fabriken igång? En så stor och ny fabrik körs inte igång på bara en dag. Det hela har skett i etapper under ungefär ett års tid och efter noggrann utcheckning av utrustningen på samtliga punkter. Kommunikationsdirektören Björn Lyngfelt refererar till några stora händelser de senaste tolv månaderna.

– Driftcentralen i en ny strategiskt placerad byggnad blev klar 1 juli förra året, berättar han. Då var också simulatorerna färdiga för användning. De har varit mycket bra hjälpmedel vid utbildning av operatörerna för den nya fabriken.

Till kontrollrummet har man samlat funktionerna från fem tidigare kontrollrum. Detta ger mer samarbete mellan de olika delarna av produktionen. Det är i stor sett bara TM 5 och TM 6 som inte styrs från nya kontrollrummet. För torkmaskinerna är operatörerna mer beroende av direkt åtkomst till sin maskinutrustning.

– Nya kontrollrummet med sin styr och övervakning utgör verkligen High End Technology och ger bästa tänkbara operatörsmiljö, fortsätter Björn Lyngfelt.

Renseriet som togs i drift i juli förra året har det första året körts från ett lokalt byggt kontrollrum. Efter provkörning gick det snart att dra upp flisproduktionen och de två linjerna visade mycket hög tillgänglighet.

Den nya indunstningsanläggningen togs i drift under december förra året. Timråborna märkte framförallt av lukter under inledningsskedet. Själva lukterna gick att åtgärda, men händelsen gav negativa reaktioner. För att i någon mån kompensera obehaget och för en god julstämning gjorde SCA en donation till fyra lokala välgörenhetsorganisationer inför den ståndande julen. Beträffande själva indunstningsprocessen fungerade den mycket bra när väl problemet var löst. Internt kan därför företaget vara mycket nöjda med anläggningen.

– Sedan kunde vår nya torkmaskin startas upp i januari innevarande år, berättar Björn Lyngfelt. Nya maskinen har visat mycket goda prestanda.

Kausticeringen följde under mars månad. Olika delar av fabrikens kemikalieåtervinning har tagits i drift i flera etapper, de sista under det avslutande inkopplingsstoppet.

– Att hela investeringsprojektet var välplanerat har visats genom att tidplanen höll och uppstarten av fiberlinjen lyckades i juni som det var planerat. Och inte minst genom att inga större problem ställde till det.

– Efter att först krypköra gäller det att justera och trimma in för att dra upp produktionen. Erfarenheter från andra projekt visar att detta kan ta 12–18 månader. Marknaden väntar på mer massa. Vi ser fortfarande en stigande efterfrågan på en bra marknad, något som inte går att förutspå exakt när beslut tas om så stora projekt.

Efterfrågan på massa för tissue förefaller öka mest och den massan kommer att utgöra en stigande andel av det som SCA säljer. Huvuddelen av massan går till andra koncerner, men ett mindre flöde går till SCA:s tryckpappersbruk Ortviken i Sundsvall.

– Genom att ECF-blekt massa tillkommer får vi nu ett större sortiment att erbjuda kunderna. Projektet har också gjort det möjligt för oss att förutom detta utveckla ytterligare massakvaliteter, avslutar Björn Lyngfelt.

Antalet anställda på Östrands massafabrik är knappt 300, med ytterligare cirka 80 medarbetare i den gemensamma underhållsorganisationen som har sitt tjänsteställe på Östrand. Den utbyggda fabriken ger endast marginellt fler arbetstillfällen. Däremot blir det fler sådana i andra led, försörjning med råvaror, försäljning av produkter, transporttjänster, service med mera.

Fotnot:

I projektet ingår smärre trimning av CTMP-fabriken – som är befintlig – för att öka kapaciteten från cirka 95000 ton till cirka 100000 ton per år. Beträffande sulfatmassan blir det möjligt att med mindre åtgärder höja kapaciteten från 900000 ton till 1 miljon ton per år.

Helios delprojekt:

Renseri och rening av avloppsvatten

Fiberlinje

Indunstning, hartskokeri och klordioxidfabrik

Kausticering

Sodapanna och turbinanläggning

Torkmaskiner och balning

Driftcentral

Gemensamma system

FAKTA

Fakta Projekt Helios

SCA:s investering för att fördubbla produktionen av blekt barrsulfatmassa vid Östrands massafabrik

Byggtid: januari 2016–maj 2018

Byggherre: SCA Östrand

Byggentreprenörer: Skanska, Peab

Maskinleverantörer: Valmet, Andritz m.fl.

Värde: 7,8 miljarder kronor

Miljötillstånd:

Tidigare hade SCA Östrand ett tillstånd som tillät en produktion av 660000 ton massa per år. Hösten 2014 gjordes en ansökan till Mark- och miljödomstolen om att höja nivån till 1,1 miljoner ton. Ett positivt beslut kom i november 2015, men detta överklagades av Naturvårdsverket med hänvisning till utsläppsnivåer av svavel och kväveoxider till luft. I juli 2016 kom ärendet upp i Mark- och miljööverdomstolen. Då beviljades tillstånd. Vissa miljöparametrar fick utsläppsvillkor, vilket innebär att SCA under ordinarie drift måste visa vilka nivåer som bruket kan klara. Detta är ett klokt arbetssätt för både industrin och myndigheterna, när det är svårt att i förväg bedöma miljöprestanda. Myndigheternas krav på industrins utsläpp baseras på att industrin använder bästa möjliga teknik – BAT – best available technology. De BAT-nivåer som ska användas som referenser tas fram av EU.

Gemensam medarbetardag:

Under det långa inkopplingsstoppet hade SCA Östrand ett unikt tillfälle att ordna en gemensam medarbetardag, med fokus på gemensam. På en processindustri av detta slag, som behöver bemanning dygnet runt, är ett sådant arrangemang annars aldrig möjligt. Under medarbetardagen tog man upp företagets bakgrund, verksamhet så här långt och planer för framtiden. Vid evenemanget presenterade sig också Kristina Enander, som är ny chef för affärsområde massa.

https://issuu.com/b2bnyheter.se/docs/nordiska_projekt_4-2018