Nyhet -
Renoveringsdagarna 2024
Både energieffektivisering och social hållbarhet – bland inriktningarna på konferens arrangerad av Realstad och tidningen Grönt Samhällsbyggande. Renoveringsdagarna är ett mycket uppskattat arrangemang som för andra året genomfördes i Stockholm. I det breda begrepp som omfattas av renovering finns flera särskilt aktuella inriktningar, inte minst energieffektivisering och återbruk.
AV KJELL-ARNE LARSSON
Vi fick mycket av den varan under årets upplaga, men även en gnutta energipolitik, fastighetsekonomi och flera inslag om social hållbarhet. De mer principiella genomgångarna varvades med projektpresentationer, föredömliga case som vi alla har mycket att lära av.
Konferensen var uppdelad i en teknikdag och en hållbarhetsdag. Det går ändå att formulera en övergripande frågeställning, nämligen hur fastighetsägarna till rimliga kostnader ska kunna svara upp mot både energikrav, redovisningsdirektiv, återbruk och social hållbarhet. Moderator för teknikdagen var Åsa Wahlström, adjungerad professor vid Lunds universitet, affärsområdeschef hos CIT Renergy och ansvarig koordinator för samverkansarenan LÅGAN.
Energiprestandadirektiv
EU tar fram en rad direktiv för att driva på bland annat klimatarbete och energieffektivisering. Parlamentet och ministerrådet beslutade nyligen om Direktivet för byggnaders energiprestanda – EPBD (Energy Performance Building Directive). Tobias Walla, som är departementssekreterare på Klimat- och näringslivsdepartementet, berättade om innebörden och betydelsen av direktivet. Detta är en del av EU:s Fit for 55-paket, som har målet om 55 procent minskning av CO2e-utsläppet till 2030, alla branscher inräknade. EPBD ska bidra till att bygg- och fastighetsbranschen gör sin del.
EPBD innebär krav på varje enskild stat att dess bostadsbestånd i genomsnitt ska göra en viss energibesparing. Energianvändningen i beståndet ska minska med minst 16 procent till 2030 och med minst 20–22 procent 2035. Basåret är 2020. Staterna har möjlighet att fastställa nivåer med alternativa metoder. Hänsyn ska kunna tas till om kraftig minskning av energianvändningen redan har åstadkommits.
Beträffande lokalbyggnader har EPBD krav på de specifika byggnaderna – MEPS (Minimum Energy Performance Standards). Till 2030 ska de 16 procent byggnaderna med sämst prestanda åtgärdas. Till 2033 ska de 26 procent byggnaderna med sämst prestanda åtgärdas. Åtgärderna ska leda till att respektive byggnad flyttas upp så den inte längre tillhör de sämsta 16 respektive 26 procenten. Även här är 2020 basår. Vissa byggnadstyper får undantas från MEPS, exempelvis kulturhistoriska sådana.
EPBD har också krav för installation av solenergi och krav på hållbar mobilitet med bland annat laddningspunkter.
Utställarna tar hand om intresserade under en paus
Nollutsläppsbyggnader
Med sikte på 2050 ska alla byggnader vara nollutsläppsbyggnader – ZEB (Zero Emission Building). Definitionen är att de inte ska ha några lokala utsläpp, ha hög energiprestanda och klara krav på vilken energi som får tillföras. Energiprestanda ska motsvara ”minst kostnadsoptimal nivå”. ZEB kommer som nybyggnadskrav, från 2028 för offentliga byggnader och 2030 för alla nya byggnader.
För att realisera EPBD ska respektive stat ta fram en byggnadsrenoveringsplan. Regeringskansliet tar hjälp av myndigheterna, exempelvis Boverket och Energimyndigheten, för att tolka och anpassa direktivet till Sverige. Allt i EPBD ska sedan börja gälla i maj 2026.
MEPS och andra krav i EPBD kommer att vara frikopplade från energiklassning. Nytt blir att gränserna mellan klasserna kommer att förändras och nya klasser tillkomma. Även i fortsättningen kommer energiklassning att användas vid energideklaration av byggnader.
Från direktiv till handling
Lotta Bångens, som är vd för Eneff (Energieffektiviseringsföretagen), talade under rubriken ”Hur går vi från ord till handling – renovering enligt nya krav, men hur?” Eneff är en intresseorganisation för de som säljer tjänster inom området, är beställare eller i övrigt engagerade i energieffektivisering.
Frågan är om vi ska agera direkt nu eller exempelvis vänta till 2026 då det mesta är på plats. Men inte bara direktiven utan också Taxonomin driver på.
– Det finns både möjligheter och risker med att vänta. Men klimatet väntar inte. Kanske är det bra att ni går före och blir förebild, menade Lotta Bångens.
Sikta på 2050 och sätt upp delmål på vägen dit! Om vi börjar energieffektivisera tidigt blir det lättare att nå 2050. Som Tobias Walla visade är det inte bara utsläppen som ska ner en viss grad, utan husen ska också bli väldigt energieffektiva – Zero Emission Buildings.
– Vi får inte missa ett enda tillfälle till energieffektivisering. Bra att få in åtgärder i underhållsplanerna. Och gör gärna paket av lönsamma åtgärder, enligt tanken bakom den så kallade Totalmetodiken.
Lätta åtgärder återstår
International Energy Agency har bedömt potentialen för energieffektivisering för industri, transport respektive byggnader. För de sistnämnda har 19 procent av potentialen realiserats, medan alltså 81 procent återstår, och här avses endast lönsamma åtgärder. Så merparten är kvar att göra.
Lotta Bångens berättade också hur intresseföreningen Eneff kan stödja sina medlemmar. Konceptet ”Kvarteret klimatspararna” riktas till brf:er och privata fastighetsägare. Genom gemensamma upphandlingar av energieffektiviseringstjänster sparar man tid och pengar och får högre kvalitet. En parallell till vad HBV är för Allmännyttan. Intresseföreningen driver också EnOff-modellen och auktoriserar företag inom energieffektivisering. En vinnande slogan är ”Mer från varje watt”.
– Vänta inte. 2050-målen finns. Lika bra att börja med en gång, avslutade Lotta Bångens.
Återbruk vid renoveringar
Fredrik Olsson, som är affärsstrateg hos Sweco, gjorde en spaning beträffande krav, behov och affärsmöjligheter. Hur ska vi lösa kunskapsbrist och behov i renoveringsbranschen? Han hänvisade inledningsvis till att bygg- och fastighetssektorn under de senaste åren stått för uppemot 20 miljoner ton CO2e per år, om även importerade varor och tjänster räknas in. Siffran har varit ungefär lika för varje år. Uppkommet avfall har däremot ökat och var 14 miljoner ton 2020.
Branschen måste satsa inom fyra viktiga områden: energianvändning, cirkulär ekonomi, hållbara material samt innovation och teknik. Allt detta för effektiva renoveringar. Inom EU behöver 35 miljoner byggnader renoveras till 2030. Enligt en rapport från svenska Riksrevisionen är underhållsbehovet i Allmännyttan 368 miljarder kronor. Allmännyttans egen siffra är 565 miljarder.
– Det innebär en mycket stor marknad för renovering och energieffektivisering. Det vore märkligt om det inte kommer in kapital som sätter igång detta, noterade Fredrik Olsson.
En av många frågeställningar är hur återbruk kan tillämpas vid renovering av lägenheter. Sweco startade Återbruksnätverket, som numera är en del av ”Östergötland bygger klimatneutralt”. Där ingår också Victoriahem, Stångåstaden, Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och Lundbergs. En undersökning visade att 2 av 3 hyresgäster var positiva till renovering med återbrukade delar. De pilotprojekt som genomfördes visade att CO2e-besparingen blev 75 procent. Men det fanns förstås hinder, som svårigheter att köpa in stora mängder av byggdelar och komponenter för återbruk. Marknaden är ännu inte mogen.
– Jag tror att cirkulära materialflöden fortfarande har stora utmaningar. Men mycket stora miljö- och klimatvinster finns att hämta. Därför är det viktigt att alla bidrar till att marknaden växer för att locka aktörer på området att skala upp sina verksamheter då alla vinner på det, säger Fredrik Olsson.
Han tog bland annat också upp behovet att förbättra högskoleutbildningar, för att också inkludera aspekter på befintliga hus, då det i framtiden är en mycket potentiell materialbank.
Ägare till kontorsfastigheter har generellt större möjligheter till återbruk. Renoveringar kan räknas hem på ett helt annat sätt än för bostäder, där ekonomin styrs av hyressättningen. För kontor exempelvis i trä och med återbrukade delar kan ägaren locka kunder som är beredda att betala mer för att genom sin lokal kunna sänka sitt klimatavtryck.
Automatiserad bedömning av renoveringsbehov
Ricardo Bernardo, föreståndare för avdelningen för energi och byggnadsdesign vid Lunds Tekniska Högskola, berättade om en metod och en mjukvara som baseras på AI. Ett fastighetsbolag kan se över hela sitt bestånd, och därefter prioritera sina renoveringsprojekt efter energibesparingspotential, investeringsnivå och klimatmål. Hittills är inriktningen på flerbostadshus.
En begränsad mängd indata krävs. Indata är gatuadress och Boverkets Energideklarationsregister. Baserat på adressuppgift hämtas data från Google Earth. Därefter skapas en digital tvilling i form av en 3D-modell för huset. Modellen innehåller bland annat energidata.
– Utifrån byggår och uppgifter om hur man byggde under olika tidsperioder i Sverige, gör AI en sannolikhetsbedömning av hur husets väggar, fasader, tak och så vidare är konstruerade, och mängden isolering, förklarar Ricardo Bernardo. Fastighetsägare får möjlighet att justera indata vid behov.
Träffsäkerheten för modellen är ungefär 85 procent. Om ägaren önskar kan teknisk besiktning göras på plats för att kontrollera överensstämmelse.
Uppflyttning av energiklass
För var och en av husen (eller för ett hus) visas utgångsläge samt resultat efter ett antal rangordnade åtgärder: IMD, solceller, takisolering, tilläggsruta, fasadisolering respektive FTX-aggregat. Andra åtgärder kan också vara aktuella, såsom byte av värmesystem, helt nytt ventilationssystem eller installation av värmepump. För var och en av åtgärderna redovisas: ekonomisk årlig avkastning (%), investering (kr, ackumulerat) och minskad klimatpåverkan (CO2e).
– Fastighetsägaren kan sedan bestämma hur långt denne vill gå i åtgärder och se vilken uppflyttning det blir i energiklass, fortsätter Ricardo Bernardo. Riktigt intressant blir det om hela fastighetsportföljen inkluderas. Då blir det lätt att prioritera och åtgärda de hus som har högst förbättringspotential.
Bakom produkten står företaget Zerotude som drivs av Ricardo Bernardo och Maximilian Deiters.
Återbruk i 50-talsstil
Därefter fick vi höra om tre projekt med hög grad av återbruk. Martin Lindström, projektledare på Ronnebyhus, och Ida Karlsson, fastighetschef på samma företag, berättade om renoveringen av ett tidstypiskt hus från början av 1950-talet, tillhörande de så kallade Flygarbostäderna i Ronneby. Huset var under rivningshot, men en kalkyl visade att det skulle bli betydligt mer lönsamt att renovera än att bygga nytt. 1950-talsstilen bibehölls, men lägenheterna fick helt modern utrustningsnivå. Det blev en standard och en hyresnivå som det också fanns efterfrågan på i staden, där det annars har byggts mycket nytt under senare år.
Ronnebyhus bestämde också att certifiera huset med Svanen, och klarade alla 46 obligatoriska punkter. Det blev först i Sverige med att certifieras som renoveringsprojekt enligt Svanen.
Till återbruket hörde att fönstren renoverades och försågs med energiglas, hög- och överskåp i kök behölls, fönsterbänkar återanvändes m.m. Till energiåtgärder hörde bland annat FTX, nytt värmesystem, markslingor (för kylning respektive förvärmning av luften till lägenheterna), IMD och solceller. Beräknad energiprestanda blev 65 kWh/kvm och år.
Sammantaget blev det flera lägenheter (jämfört med nybygge) till lägre investering, med lägre hyror och lägre miljöbelastning. Med andra ord win-win-win.
Annie Hohlfält från Framtiden berättade att företagets och Göteborgs stads satsningar har gjort att två utanförskapsområden kunnat avföras från Polisens lista. Bild: Sofia Sabel
Fabrik blir bostäder
Kristina Forslund, vd för Eslövs Bostads AB, och Christoffer Sandholm, byggnadsingenjör hos LINK Arkitektur, presenterade ett pågående projekt, nämligen Spritfabriken i Eslöv. Den byggs om, byggs på och byggs till, för att bli 55 lägenheter och 1350 kvadratmeter kontorslokaler.
Spritfabriken är ett gammalt byggnadskomplex i tegel, som stått tomt sedan 1957. Det var rivningshotat, men kommunen stoppade rivning, och några av fasaderna fick bevarandekrav.
– Efter att massor av förslag hade ritats och diskuterats landade det i att bygga bostäder samt kontor till oss själva, berättar Kristina Forslund. Vi värnar historien, men samtidigt blir det lägenheter som möter framtiden och det blir exempelvis vårt mest digitala boende.
En röd tråd är förstås också återbruk. Det bästa återbruket är när delar sitter kvar på plats och används igen. Sedan tas exempelvis stora mängder tegel ner, rekonditioneras och får ny användning. Gjutjärnsfönster och trappor demonteras och återbrukas. Vissa trädelar används för en ny pergola.
Christoffer Sandholm berättade att en av nycklarna till att kunna projektera var den 3D-skanning som gjordes inledningsvis och det punktmoln som framställdes. Det visade bland annat vad som kunde återbrukas och vilken omfattning det hade.
Kostnaden för hela projektet är för närvarande bedömd till 428 miljoner kronor. Det är kommunalpolitisk vilja som ligger bakom att rädda ett förfallet område och göra det till en tillgång i staden. Troligen skulle inget privat företag ge sig in på något dylikt projekt.
– Efter att massor av förslag hade ritats och diskuterats landade det i att bygga bostäder samt kontor till oss själva, berättar Kristina Forslund, vd för Eslövs Bostads AB. Vi värnar historien, men samtidigt blir det lägenheter som möter framtiden och det blir exempelvis vårt mest digitala boende. Med på scenen var även Christoffer Sandholm, Byggnadsingenjör, LINK Arkitektur.
Greenhouse
Viktor Sandberg som är projektutvecklingschef hos Humlegården, berättade om renovering och modernisering av en kontorsfastighet som tidigare hade inhyst Skatteverket. Hög grad av återbruk ska prägla denna fastighet som kallas Greenhouse Solna Strand.
Viktor Sandberg presenterade inledningsvis några tänkvärda nyckeltal. Vid nybyggnad orsakar stomme och fasad en klimatbelastning på 150–250 kg CO2e/kvadratmeter (livslängd 70–100 år). En lokalanpassning orsakar 40–90 kg CO2e/kvadratmeter (livslängd 3–10 år). Det är således viktigt att se till att man har flexibla kontorslokaler, som mer sällan behöver anpassas, och att giftfria och hållbara material väljs, som håller åtminstone 2–3 hyresgästcykler.
– Det har blivit allt viktigare vad kontor kan erbjuda, förklarade Viktor Sandberg. Vi erbjuder service och fina platser som man vill återvända till. Ett attraktivt kontor kan ha tillgång till gym, yogastudio, cykelrum och bra restauranger. Grönska är viktig. Vi ser att företagen har svårt att bestämma hur stor area de behöver, så vi måste också kunna erbjuda flexibla ytor.
Allt detta tar företaget fasta på i projektet Greenhouse Solna Strand. Lokalerna hade kylbafflar och rumsstyrning. Det blev i stället närvarostyrda bafflar med mycket bättre energiprestanda. Ett stort antal T5 lysrör byggdes om till LED med modern styrning. Ett retrofit-kit togs fram av Fagerhult, och armaturerna byggdes om på plats. Belysningarna kommunicerar med ett trådlöst Bluetooth Mesh nätverk. Det är möjligt exempelvis att följa belysningen rum för rum, se vilka som används lite och försöka öka nyttjandegraden där.
Beträffande armaturerna blir besparingen per produkt 7,3 kg CO2e, jämfört med nytillverkat. Sett över produktlivscykeln blir besparingen 27,1 kg CO2e, vilket motsvarar 39 procent minskning jämfört med ny produkt, och med en livslängd på 20 år.
– Återbruk kan således kopplas till minskad klimatpåverkan, och får vi upp detta på ledningens bord får vi bra genomslag att jobba med dessa frågor, säger Viktor Sandberg. Med energieffektiviseringsambitioner och klimatmål, som följer exempelvis Science Based Targets, får företaget också möjlighet att låna till lägre ränta.
Således kan återbruk även bidra till ekonomin.
Mäta och styra ger besparing snabbt
Anna Freiholtz, energichef hos Stockholmshem, och Allan Hansson, bolagssamordnare IT på samma företag, berättade hur det gick till vid installation av sensorer i ungefär 22000 lägenheter, på bara 14 månader. Bakgrunden var en önskan att mäta och styra mot lägre energiförbrukning samt kunna leverera bättre inomhusklimat för hyresgästerna. Stockholmshems ökade krav på fibernätet och leveransen av säker Internet till hyresgästerna ställde krav på att Telia skulle byta utrustning i varje lägenhet inom ett år. Stockholmshem tog då chansen att samtidigt installera sensorer för temp och fukt, kontrollera brandvarnarna samt göra en snabb översyn i lägenheterna. Det blev ett gigantiskt logistikprojekt som genomfördes på rekordtid!
Sensorerna kommunicerar trådlöst och krypterat med LoRa. Nätet ägs och hanteras av Stockholm Exergi där de bland annat har placerat ut gateways i nästan varje fastighet (300 hus). Styrningen sker med hjälp av AI. Temperaturdata används av fjärrvärmeleverantören Stockholm Exergi, som via deras koncept Intelligy, styr framledningstemperaturen i fjärrvärmen. Stockholm Exergi styr, men värdena syns samtidigt i Stockholmshems SCADA. Och kundtjänst kan nu se aktuell temperatur i varje lägenhet.
Efter en värmesäsong har energibesparingen blivit 6–7 procent, detta utan några omfattande injusteringar. Med den besparingen är Pay Off-tiden 2–2,5 år.
Fortsättningsvis ska förvaltningen göra digitala ronderingar 4–8 timmar per vecka, säkerställa fastigheternas funktion och kontrollera behov av injusteringar, isolering och tätning. Det är nu lätt att upptäcka lägenheter där det är svårt att hålla temperaturen. Tänk alltid på att injustering är en färskvara. Systemet kommer också att användas för att kapa effekttoppar i fjärrvärmetillförseln.
Rådande politik
Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlsson har en statssekreterare som heter Johan Davidsson. Denne berättade om regeringens tankar och planer för klimatomställningen i byggbranschen.
– Vi tror att klimatomställningen förutsätter tillväxt, men samtidigt att omställningen kan skapa tillväxt, genom att Sverige kan komma in på nya marknader globalt, säger Johan Davidsson.
EU:s initiativ och regleringar är centrala. Regeringen tror inte på särlösningar för Sverige. Regeringens klimathandlingsplan innefattar ett 70-tal åtgärder och ytterligare styrmedel utreds för att kunna nå målen enligt EU. Det finns initiativ för bygg- och fastighetsbranschen, och flera av åtgärderna är i linje med den färdplan för fossilfri konkurrenskraft (Bygg- och anläggningssektorn) som är framtagen i branschen.
– Det finns betydande klimatfördelar med att omvandla befintligt bestånd. Det kan användas mer effektivt. Lagar och regelverk för ombyggnad bör underlättas och Boverket gör en genomlysning av ombyggnadsbegrepp i PBL.
Cirkulär ekonomi är viktigt, också mot bakgrund av kostnader. Boverket genomför ett treårigt projekt om återbruk, och projektet ska redovisas i dec i år.
Davidsson nämnde bland annat också att klimatdeklarationer är ett viktigt verktyg för arkitekter, byggherrar med flera, och att kraven i deklarationerna behöver utvidgas.
SGBC – även inriktning på renoveringar
Carolina Larsson, som är avdelningschef certifiering och chef för certifieringssystemen Miljöbyggnad och Miljöbyggnad iDrift hos SGBC, berättade att organisationen nu har en ökad inriktning på befintlig bebyggelse. Idag finns glapp i certifieringsmöjligheterna mellan Miljöbyggnad och Miljöbyggnad iDrift.
– Vi kompletterar nu därför med Miljöbyggnad Ombyggnad där ett förslag nu är ute på remiss. Metodiken påminner om den för Miljöbyggnad. Vi ville skapa ett agilt verktyg som kan anpassas efter förutsättningarna, säger Carolina Larsson.
Det blir precis som i Miljöbyggnad 15 indikatorer inom fem områden: energi, klimatpåverkan, inomhusmiljö, cirkularitet och utomhusmiljö. En skillnad är att vissa av kriterierna under respektive indikator är valfria. En tanke med att inte sätta alltför stränga krav är att ge möjlighet för även de sämre byggnaderna att kunna bli förbättrade och certifierade.
Miljöbyggnad Ombyggnad ansluter till EU:s Taxonomi, som gäller sex områden: minska klimatpåverkan, skydda mot verkningar av klimatförändringarna, hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, cirkulär ekonomi, förebyggande och kontroll av föroreningar, samt skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.
Exempel på en indikator i Miljöbyggnad Ombyggnad är energi, som har krav på bland annat energideklaration och radonmätning. En annan är cirkulära materialflöden där återbruksinventering och andel återbrukat ska redovisas. Dessutom måste bland annat klimatberäkning göras för ombyggnadsprojektet och för byggnaden. En godkänd certifiering blir giltig i 3 år.
Kriterier och manualer till Miljöbyggnad Ombyggnad håller nu på att utformas.
SGBC ser också till att tilläggscertifieringen NollCO2 går att tillämpa på ombyggnader. Flera förutsättningar krävs för att ett projekt ska kunna bli aktuellt för denna certifiering, som att ombyggnaden har mer än en viss fysisk storlek och viss ekonomisk omfattning. En del bestämda gränsvärden måste klaras; klimatpåverkan i modul A1–A3 respektive A4–A5 samt B6 Energiklass.
Principen för att nå ner till netto noll klimatpåverkan är densamma som för nybyggnation, nämligen att balansering får göras med hjälp av installation och produktion av förnybar el, on- eller off site (initierad och finansierad av projektet) eller energieffektivisering i befintligt bestånd. Kompensering får göras med godkända svenska CCF-certifikat eller med biokol.
Ny manual för NollCO2 planeras klar fjärde kvartalet i år.
Tobias Walla, som är departementssekreterare på Klimat- och näringslivsdepartementet, berättade om innebörden och betydelsen av EPBD – Direktivet för byggnaders energiprestanda.
Bostadsbolaget Framtiden arbetar för trygghet i Göteborgs förorter
Renoveringsdagarna bjöd på flera presentationer med anknytning till social hållbarhet. Den avslutande handlade om hur Göteborg med det allmännyttiga Framtiden lyfter sina mest utsatta områden.
Göteborgs stad beslutade 2019 om ett arbete inriktat på förbättring av de områden som av Polisen ansågs särskilt utsatta. Framtiden tog fram ett program – Framtidenkoncernens strategi för utvecklingsområden 2020–2030 – som beskrev vad man kunde bidra med. Arbetet sker inom tre spår:
1 Trygghetsskapande
2 Stadsutveckling, nybyggnation, renovering etc.
3 Sociala insatser
Hela 11 miljarder kronor avsattes för strategin. Trygghetsskapandet kan också benämnas superförvaltning. I områdena Tynnered, Hjällbo, Lövgärdet, Bergsjön, Biskopsgården och Hammarkullen, har tryggheten förbättrats genom bättre belysning, vitmålade källare, säkrare förråd, bättre zonindelning av vilka utrymmen nycklar går till och ytterligare fysiska åtgärder som att klotter ska tas bort inom 24 timmar. Till mjuka åtgärder hör att grupper med 3–4 trygghetsvärdar är närvarande vardag som helgdag 15.00 – 23.00. Värdarna utför också visst underhåll som att byta lampor i allmänna utrymmen. Ytterligare både fysiska och mjuka förbättringar har genomförts.
– Vi har följt utfallet med hjälp av AktivBo-enkäter hos hyresgästerna, berättar Annie Hohlfält, utvecklingschef hos Framtiden. Från 2019 till december 2023 har den upplevda tryggheten ökat markant. Från att flertalet aspekter har varnat i rött, så lyser flertalet av dem idag grönt.
Insatserna har medgett att av de sex stadsdelarna har två kunnat avföras från Polisens lista.
– Det är såklart inte enbart våra insatser som har gjort att områdena strukits från Polisens lista. Det är gemensamma ansträngningar från Polisen, socialtjänsten, vi på Framtiden, med flera. Dock tror vi att vi kan göra stor skillnad och att det inte hade gått helt utan oss, avslutade Annie Hohlfält.
//
Utställare på Renoveringsdagarna 2024.
//
