Nyhet -
Pengar avgör kommunernas klimatarbete
Det är stora skillnader i klimatanpassning mellan landets kommuner. Vissa har kommit mycket långt medan andra inte gjort någonting för att klimatanpassa sina samhällen. Klimatförändringarna hotar samhällen och infrastruktur. Svenska Miljöinstitutet, IVL och Svensk Försäkring har rangordnat Sveriges kommuner och konstaterar att klimatanpassning är en fråga om pengar.
AV MIKAEL HEDLUND
Beroende på geografiskt läge ökar riskerna för extremvädrens konsekvenser. Stigande havsnivåer och ras och skred till följd av ihållande skyfall, samt extrem hetta är allt allvarligare hot och det är stora skillnader mellan kommuner i toppen och i botten av undersökningen som baseras på kommunernas egna bedömningar av klimatanpassningsarbetet. Av de i toppen framgår att samverkan på miljö- och klimatområdet mellan kommun, politiker, forskare och andra aktörer är bra och att klimatanpassningsplaner finns. Kommuner i botten anger tvärtom att klimatanpassningsarbete saknas. Politiska beslut och ansvariga saknas också, liksom förebyggande klimatåtgärder som får stå tillbaka för akuta åtgärder.
Magnus Hennlock, forskare på IVL som arbetat med undersökningen konstaterar för Svensk Byggtidning att kommuner mycket riktigt har kommit olika långt i sitt klimatanpassningsarbete.
– Stora kommuner har ofta kommit längre än små eftersom stora kommuner ofta har relativt större personella och finansiella resurser att etablera och förvalta kompetens, skapa samverkan i arbetet samt att integrera klimatanpassningsarbetet med planeringsprocesser. Att drabbas av naturskador ökar ofta också klimatanpassningsarbetet till följd av ökad medvetenhet. Kommuner som drabbats, eller är utpekade att löpa större risk att drabbas i analyser, har ofta kommit längre än kommuner som inte har detta.
Fler än nio av tio kommuner säger att de påverkats av extrema väderhändelser eller klimatförändringar och att höga vattenflöden, ökad nederbörd eller temperatur är vanligast. Endast sex av tio säger att politiska beslut i fullmäktige eller kommunstyrelser tagits för att råda bot på detta. Fyra av tio kommuner hävdar till och med att övergripande analyser saknas över hur de kan drabbas.
Magnus Hennlock säger också att lägre skadebelopp för naturskador minskar ökningstakten av miljöåtgärder. Det visar sig att det finns ett positivt samband mellan att ha högre skadebelopp ett visst år och att 1- till 2 år senare genomföra åtgärder i en kommun (under perioden 2015-2023).
– Extremväder och skadebelopp till följd av dessa varierar naturligt från år till år och en tillfällig minskning i beloppen bland Sveriges kommuner sammanfaller med en långsammare ökningstakt i enkäten 1-2 år senare. Vi arbetar i forskningen med att kvantifiera dessa samband.
De kommuner som kommit längst i arbete med att klimatanpassa sina samhällen är i tur och ordning, Norrköping, Boden och Lomma. I botten återfinns Uppvidinge, Sorsele och Säter.
Fakta
Undersökningen bygger på självskattning där kommunerna själva bedömt hur långt de kommit i klimatanpassningsarbetet. Svaren har sedan summerats och betygsatts.
//
