Nyhet -
Nya Slussen – ska klara miljökrav från alla håll och kanter
Projekt Slussen använder Byggvarubedömningen vid val av byggmaterial och produkter. Däremot tillämpas inte något miljöcertifieringssystem. Vilket inte alls betyder att projektet saknar miljöstyrning. Det måste leva upp till miljömål och miljökrav från många håll. Och miljöarbetet är mycket omsorgsfullt implementerat i projektet. Ledningen säkerställer miljöstyrningen och att den upprätthålls tills allt är i hamn.
AV KJELL-ARNE LARSSON
Givetvis måste projektet för det första klara villkoren i den miljödom som gäller. Sedan förhåller sig projektet till Stockholms stads övergripande miljömål. Därifrån har relevanta mål för projektet hämtats till miljöprogram som berör energi, klimat, kretslopp, rekreation, kultur och hälsa.
Miljöprogram har tagits fram för att lättare kunna arbeta med miljökrav och miljömål. I dessa, ett för Slussenanläggningen och ett för bussterminalen, redovisas villkor från miljödom, miljökrav från detaljplaner, relevanta miljömål från Staden samt andra projektspecifika miljökrav. Det omfattar både byggskedet och driftskedet.
Val av produkter
Beträffande val av byggmaterial och produkter måste projektet klara Stockholms stads krav. För att bedöma och hantera materialvalen används Byggvarubedömningen, och därmed erhålls en loggbok för respektive entreprenad för de inbyggda materialen. Om en produkt/ett material måste väljas trots att Byggvarubedömningen lyser rött (undviks) och/eller inte når upp till Stadens krav måste en materialavvikelse tas fram av antingen projektör eller entreprenör. Avvikelsen ska sedan godkännas av projektledningen. En tillåtelse enligt denna är specifik för en eller flera positioner, och det är således inte fritt fram att använda produkten var som helst i projektet.
Flera miljösamordnare
För att klara implementering av miljökrav och uppföljning finns två miljösamordnare, Lina Werneman och Eva Emell. Fysiskt indelas Slussenprojektet i delområdena land, vatten och berg, både vad gäller styrdokument och hur byggproduktionen är uppdelad. (Vissa styrdokument kan vara enbart för ett delområde eller entreprenad. Men de flesta styrdokumenten är projektövergripande och gäller för samtliga delområden och entreprenader.) Detta avspeglas också i fördelningen av miljösamordnare. Lina Werneman jobbar huvudsakligen med delområdena land och vatten, och Eva Emell med berg. Hos projektets projektörer och entreprenörer finns motsvarande funktioner.
Miljösamordnarna ingår i en funktion som heter Projektstyrning. I denna ingår, utöver miljö, även kompetenser som stöder hela projektet när det gäller kvalitet, risk och säkerhet, med flera områden.
Alla med ansvarig funktion i projektet och all relevant personal utbildas, dels genom allmän information (t.ex. om säker arbetsmiljö), dels fördjupad information bland annat om bullerproblematik, avfallshantering och kemikalier.
Personer i ansvariga roller måste också läras upp i dokumenthantering, kommunikation och hur projektverktyget Slussnet används. Projektet använder ett BIM-upplägg med 3D-modell och all dokumenthantering sker digitalt.
Projektet har flera parallella mål och riktlinjer som styr miljöarbetet.
Miljörapporter och miljöplaner
Hanteringen av dokument och direktiv är mycket omfattande. Projektörerna har miljöprogrammen som projekteringsunderlag. I miljörapporter redovisar de hur miljömål och miljökrav har arbetats in i bygghandlingar. Sedan är det givetvis de olika entreprenörerna som har ansvar för att kraven uppnås ute på bygget. Entreprenörerna måste innan dess upprätta miljöplaner som visar hur de ska klara kraven i kontrakten.
Projektet har regelbundna tillsynsmöten med berörda myndigheter. Då görs avstämningar av den löpande tillsynen. Projektet har även krav att ta fram en kvartalsrapport som sänds till tillsynsmyndigheterna. I den redovisas relevanta uppgifter för samtliga miljöaspekter inklusive eventuella avvikelser från kontrollprogrammen och eventuella extraordinära händelser.
- En av många utmaningar i projektet är att det har många olika kontrollprogram, för exempelvis buller, vattenföroreningar, grundvattenpåverkan och så vidare, som måste följas mer eller mindre kontinuerligt under resans gång, berättar Eva Emell. Det finns ett tiotal sådana kontrollplaner.
- Summa summarum är Slussen ett mycket komplext projekt, där det varit utmanande att få ett helhetsgrepp och se till att all styrning är på plats och följs upp, avslutar Lina Werneman.
Vissa kontroller är mycket krävande och experter måste anlitas, exempelvis akustiker för kontroll av buller och vibrationer.
När Nya Slussen står klar kommer projektet att sammanfatta hur det har lyckats att nå målen. Tillsynsmyndigheten Länsstyrelsen och stadens Miljöförvaltning har då fått rapporter löpande om exempelvis buller och gjort löpande tillsyner.
En del av den dokumentation som samlas kommer att användas också av de slutliga anläggningsägarna när Slussen en dag ska lämnas över till driften. De får nytta av bland annat av loggböckerna och 3D-modellen.
Flera utmaningar
Utmaningarna med Slussenbygget förefaller oändliga om alla miljö- och produktionsaspekter tas med i bedömningen. Tidplan och budget måste hållas. I många fall måste avvägningar göras mellan miljöaspekter och kostnader. Exempelvis finns inte möjlighet att tillämpa alla innovativa miljölösningar som uppkommer under hand. Dessutom, i det läge som nu råder i Europa, har entreprenörerna flaggat för att det kanske inte går att få fram alla byggprodukter som planerat.
Hon och kollegan Eva Emell har dock, efter 5–6 år på sina poster, ett mycket bra helhetsgrepp och ser resultat av att miljösamordningen har implementerats inom projektets alla delar.
//
FAKTA
Slussen
Nybyggnad, sluss och kommunikationsplats, Stockholm
Tidplan: 2015–2025
Byggherre: Stockholms stad exploateringskontoret
Byggentreprenörer: Skanska, JM, Veidekke m.fl.
Arkitekt: CF Møller, Foster+Partners
//
