Nyhet -
Mycket tänkvärt på årets BASTA-dag
BASTA är ett av de i Sverige tillgängliga miljöbedömningssystemen för att bedöma byggmaterial och byggprodukter. Syftet är att fasa ut särskilt farliga ämnen med tanke på risker för hälsa och miljö. BASTA är vetenskapligt baserat.
AV KJELL-ARNE LARSSON
För närvarande finns cirka 180000 miljöbedömda artiklar i BASTA:s databas. När det gäller kriterier för hälso- och miljöfarlighet, granskas produkternas innehåll med avseende på CMR (cancerogena, mutagena och reproduktionsstörande ämnen), hormonstörande, PBT (persistenta, bioackumulerbara och toxiska), särskilt farliga metaller, ozonnedbrytande ämnen samt fluorerade växthusgaser.
De produkter som bedöms får som betyg antingen BASTA, BETA eller DEKLARERAD. Elektronik klassas som ELEKTRONIK.
Pehr Hård, vd för BASTAonline, redogjorde för vilket utvecklingsarbete som har utförts sedan förra BASTA-dagen och vad som väntar härnäst. Väldigt mycket – från logotypernas design till funktioner hos BASTA-baserade verktyg – har förnyats till funktion och utseende.
Kriterierna har uppdaterats med bland annat emissionskriterier. Man har också lagt till de valfria kriterieområdena cirkularitet och förbarhet.
För registrering av artiklar har förfarandet förtydligats. Registreringen följer nu samma struktur som i kriteriedokumentet. Importfunktionen har uppdaterats och ny exportfunktion har lagts till.
BASTA:s artikeldatabas är öppen för alla att ta del av och använda. Sökfunktionen har breddats, bland annat till att omfatta företagssidor. Företagssidor är helt nytt hos BASTA. Varje anslutet företag (nu nästan 500 stycken) har en sida. Man kan nu gå in och kolla ett enskilt företag, vilka artiklar de har och hur många i respektive betygsnivå.
Data om produkter i BASTA som är öppna för alla ta del av, ligger framförallt på artikelsidorna. Där syns direkt vilket betyg produkten har, och ifall vissa kriterier inte har uppfyllts, vilka dessa är. Om produkten har en EPD, finns länk till denna, likaså om den har en eBVD. Det går även att se produktens relevans för krav enligt Trafikverket, Kemikalieinspektionen och certifieringssystem som Miljöbyggnad och BREEAM.
Koppling till andra system
BASTA:s loggbokstjänst är mycket användbar för att registrera vad som byggs in i byggnaden. Nu är det också möjligt att exportera data till verktyg som BM och Prodikt (för klimatberäkning) eller till ett eget Excel-ark.
En mycket viktig tillgång är BASTA:s öppna API som gör det möjligt att utbyta data med andra system. Det är kostnadsfritt för alla att använda detta API. Informationen i BASTA kan därmed kopplas till exempelvis webbhandel, egna verktyg eller till de system som förser bygghandeln med information. Till sådana som hämtar data från BASTA hör bland andra FINFO, Trafikverket, Svensk Byggtjänst och HBV.
Förnyelsen av BASTA:s API fortsätter och härnäst kommer vi att få en helt ny generation.
– Det kommer också nytt på artikelsidorna där vi ytterligare ska tydliggöra produkternas relevans vid certifieringar och med avseende på EU:s krav i taxonomin. Loggboken kommer att förbättras ytterligare med fler funktioner. Och givetvis så uppdaterar vi återkommande kriterierna för produkterna gentemot nya krav. Min uppmaning särskilt till er som inte har använt BASTA, att titta in i databasen, sök på företag och artiklar. Och till er alla, kom gärna med förslag till hur vi kan utveckla BASTA ytterligare, avslutade Pehr Hård.
– Det kommer också nytt på artikelsidorna där vi ytterligare ska tydliggöra produkternas relevans vid certifieringar och med avseende på EU:s krav i taxonomin, berättar Pehr Hård, vd, BASTAonline. Bild: Christin Philipson
Hur påverkar taxonomin?
I nästa presentation berättade Pehr Hård hur EU:s taxonomi kan komma att inverka på bedömningarna i BASTA och den information som ges av BASTA. Av de sex miljömålen i taxonomin är det ”pollution prevention and control” som har störst bäring på val av byggprodukter. EU:s taxonomi listar nio ekonomiska sektorer, där en är ”bygg- och fastighetsverksamhet”. Sektorn delas i olika aktiviteter, och av dessa är det uppförande av nya byggnader, renovering av befintliga byggnader respektive installation, underhåll och reparation av energieffektiv utrustning, som berör byggmaterial och byggprodukter.
Beträffande taxonomins specifika krav kommer förhoppningsvis beslut om dem innan årets slut. Förslag finns, med bland annat emissionskrav för material inomhus, vad gäller formaldehyd och cancerogena ämnen. Beträffande kvicksilver och kvicksilverföreningar hänvisas till att följa lagkrav enligt EU. Även för andra ämnen finns hänvisningar till lagkrav.
BASTA tillsammans med bland andra SGBC samarbetar både för att påverka och tolka EU:s detaljkrav. När dessa kommer på plats ska taxonomikraven implementeras i BASTA. Produkter som kan komma i kontakt med byggnadernas användare ska förutom krav på kemiskt innehåll även klara emissionskrav enligt taxonomin. Uppfyllnad av dessa och andra krav kommer att visas på artikelkorten. I vissa fall kan betyg på en produkt behöva uppdateras för att visa uppfyllnad mot taxonomin. Om ni är byggherrar eller byggare som ska klara taxonomins krav måste ni kunna förvissa er om att de produkter ni väljer lever upp till kraven.
Lagar på kemikalieområdet
I likhet med under tidigare BASTA-dagar upplyste Erik Gravenfors oss om nyheter på kemikalieområdet.
– Kemikalielagstiftningen är till nästan hundra procent driven av EU med lagar och regelverk på EU-nivån. Vi är med i utvecklingen av detta, berättade Erik Gravenfors som är strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.
CLP-förordningen – Classification, Labelling and Packaging – omarbetas. Förslaget är inte fullt klart; dock har fyra nya faroklasser tidigare beslutats av Kommissionen via delegerad akt:
• Hormonstörande – hälsa
• Hormonstörande – miljö
• PBT (Persistent, Bioaccumulative and Toxic)/vPvB (very Persistent, very Bioaccumulative)
• PMT (Persistent, Mobile and Toxic)/vPvM (very Persistent, very Mobile)
Kriterierna i varje faroklass omfattar klassificering och märkning för ämnen och blandningar. CLP kommer att bli den dominerande akten för kemikaliers farlighet.
ESPR – Ecodesign for Sustainable Products Regulation – kommer att ersätta nuvarande ekodesigndirektiv. I ESPR blir det mer betoning på vissa aspekter, bland annat cirkularitet, samt vissa kopplingar till byggproduktförordningen CPR – Construction Products Regulation. Vi vet ännu inte vilka produkter som kommer att omfattas. Förhandlingar pågår om ESPR och CPR. Det finns förslag på informationskrav för att spåra alla ämnen betecknade som SoC – Substances of Concern. Förslag finns om vad som ska tillhöra SoC, däribland luftvägssensibiliserande, kroniskt farliga för vattenmiljöer, farliga för ozonskiktet och organtoxiska ämnen. Det är intressant att det också tas med ämnen som inverkar negativt på återanvändningen och återvinningen av material i den produkt där ämnet finns.
På IVL:s eget kontor återbrukas dörrar, glaspartier, undertak och möbler.
Referensprojekt visar vägen
I byggbranschen talas alltmer om återbruk, men återbruk i praktiken är fortfarande en underutnyttjad möjlighet. Mer ”verkstad” och bra exempel behövs. CCBuild – Centrum för cirkulärt byggande – har samlat på sig mer än hundra referensprojekt från de aktörer som använder samverkansarenan och vill dela sina erfarenheter. Inspireras gärna av dessa case. Använd också de guider som finns, kanske framförallt Byggåterbruksguiden.
Carina Loh Lindholm, som är verksamhetsledare för CCBuild, berättade bland annat om den app som erbjuds för att inventera byggnader som ska rivas (demonteras) eller byggas om. Det som går att återanvända kan antingen användas i den egna organisationen (företaget) eller läggas ut på CCBuilds öppna marknadsplats.
– Det behövs mer kunskap, det får ni bland annat med hjälp av guiderna och också genom de återbruksinventerare som ni kan anlita, säger Carina Loh Lindholm. Sedan är marknaden inte riktigt mogen än. Det behövs fler aktörer och fler återbruksprodukter på marknaden.
Hinder för återbruk kan vara kostnader, men även osäkerhet om det kemiska innehållet. Här kan uppgifter om när huset är byggt vara till nytta, information om när vissa giftiga ämnen slutade användas i vissa produkter finns i Byggåterbruksguiden. När har asbest använts? Vilka ämnen i plast har använts under vilka tidsperioder?
För att samhället ska gå mot cirkularitet är det viktigt att också ställa krav på produkter som inhandlas och upphandla projekt på ett sätt som gynnar cirkularitet. Kräv hög andel återbrukat/återvunnet och bygg på ett sätt som underlättar återbruk/återvinning när det hela en dag ska demonteras.
– Med samverkan och erfarenhetsutbyte ställer vi snabbare om tillsammans, menar Carina Loh Lindholm.
Länkar: www.ccbuild.se
Referensprojekt: https://ccbuild.se/kunskapsbank/referensprojekt/
Kunskapsbank, guider: https://ccbuild.se/kunskapsbank/guider/
En tillverkares perspektiv
Vad tycker då tillverkare av byggprodukter om BASTA? Margareta Melander från Akzo Nobel berättade om deras perspektiv. Företaget har använt BASTA sedan 2005 och har 699 artiklar inlagda. Det mest kända varumärket är Nordsjö.
– BASTA är en seriös aktör som har tydliga kriterier som är lätta att tolka och de linjerar med kemikalielagstiftningen. Vi får kontroll och överblick över våra produkter. Det är lätt att lägga in information, uppdateringar och kompletteringar. Vi ser till att den aktuella informationen alltid finns tillgänglig i BASTA.
Den nya utformningen på artikelsidorna uppskattas. Planen framåt är att lägga in mer information:
• Säkerhetsdatablad
• eBVD
• EPD
• Emissionsdata
– Vi uppskattar att det är ett öppet system så att hela kundkedjan kommer åt data. Tack vare API kan även våra återförsäljare visa informationen från BASTA.
Margareta Melander säger att över tid har BASTA blivit en del i företagets miljöarbete. När nya produkter tas fram är målet att de ska de klara betyget BASTA.
En byggvaruhandels perspektiv
Beijer med 117 filialer lagerhåller över 65000 artiklar. Dessutom erbjuds ett brett anskaffningssortiment, tillsammans är det mer än en miljon artiklar. Det innebär krav på ett enormt stort flöde av data.
BASTA:s API är en tillgång som möjliggör för Beijer att i sin tur informera sina kunder.
– Digitalt hanterad masterdata är en möjliggörare för hållbar utveckling, anser Alexandra Rosenqvist, miljö- och hållbarhetschef hos Beijer. Miljödata är otroligt viktig, även internt för vår egen hållbara utveckling och mot bakgrund av olika hållbarhetsmål och krav, som exempelvis Science Based Targets.
Kunderna kan behöva klimatdata av precis samma skäl. De kan efterfråga uppgifter på CO2e-utsläpp för att ha möjlighet att räkna på sina utsläpp i Scope 3. Vissa kommer att behöva leva upp till EU:s taxonomi och CSRD (Corpotate Sustainability Reporting Directive). Data krävs dessutom för att göra klimatdeklarationer, alternativt som underlag för certifieringar som Miljöbyggnad och NollCO2.
Lagstiftaren har också sagt sitt och det finns en informationsplikt, exempelvis gällande innehåll av kandidatämne, att leva upp till.
En kundundersökning som frågade vilka trender som kommer att påverka affärerna framöver visade att 54 procent ansåg att hållbarhet är den parameter som kommer ha störst påverkan på deras verksamhet.
Krångligt blir enkelt
– Det är ofta administrativ tungt att bygga hållbart och vi i byggmaterialhandeln har ett viktigt uppdrag i att underlätta och göra det krångliga enklare. På så sätt kan vi få fler att bygga mer hållbart. Att försöka få flödena av data smidiga och göra data tillgängliga genom till exempel digitala verktyg är nyckeln för att lyckas.
Ett exempel är arbetet med att göra viktig information i PDF:er tillgänglig på ett digitalt strukturerat sätt så att informationen kan användas. Säkerhetsdatablad har historiskt bara funnits som PDF:er och främst använda för att läsas manuellt. Genom att också ha data digitalt kan Beijer använda informationen på ett strukturerat sätt och till exempel skapa kvalitetsregler. Det ökar kvaliteten och hjälper Beijer med mer kunskap om sina produkter, vilket i sin tur ger stora möjligheter.
– Det blir allt större behov av digitala verktyg för att hantera och flytta data på ett smidigt sätt, säger Alexandra Rosenqvist.
Hon liksom flera presentatörer under dagen gjorde en liknelse med ekonomisk redovisning. Där har vi under mycket lång tid haft metoder för planering, kontinuerlig uppföljning och redovisning av data och nyckeltal. Nu behövs en parallell när det handlar om miljö och andra hållbarhetsaspekter. Där måste nu även byggbranschen arbeta upp rutiner som håller i längden.
– Det vi inte kan mäta och redovisa, det kan vi inte hantera, avslutade Alexandra Rosenqvist.
– Det vi inte kan mäta och redovisa, det kan vi inte hantera, anser Alexandra Rosenqvist, miljö- och hållbarhetschef hos Beijer.
Stor potential för digital följesedel
Lars Redzler, chef branschutveckling hos Byggföretagen och Jeanette Green, gruppchef affärsutveckling hos IVL, presenterade resultatet så här långt, av projektet Miljödata NU, nämligen ett förslag till en digital följesedel som blir en viktig pusselbit i digital branschgemensam miljörapportering. Projektet engagerar bland andra Byggföretagen, IVL, Trafikverket, Byggvaruhandeln samt ett antal stora byggentreprenörer och byggproduktleverantörer.
Arbetet har tagit fasta på kravet på klimatdeklaration. Byggherren ansvarar för att lämna deklaration för varje byggprojekt (vissa byggnadstyper är undantagna) och därmed visa klimatpåverkan av den färdiga byggnaden. Boverket är tillsynsmyndighet och gör kontroller. Resultatet registreras i ett klimatdeklarationsregister. Boverket kräver att 50 procent av klimatpåverkan verifieras avseende byggprodukter, mängder, Boverks-ID och EPD:er för specifika klimatdata. Boverket har en ganska vid syn på vad som tillåts utgöra verifikat, här är följesedlar tillräckliga.
Idén hos Miljödata NU är att en digital följesedel ger verifikat. En digital följesedel kan inkludera transportklimatdata, GTIN (eller annat ID som kan länka till miljödata), logistikinformation, produktklimatdata med mera. (Om GTIN finns för produkten är mycket vunnet. Om inte något ID finns, försvåras länkning till annan miljödata.) Följesedeln som leverantören lämnar till köparen ska följa formatet BEAst 4.0 som i sin tur är en anvisning för byggbranschen kring tillämpning av internationella standarder för affärsmeddelanden.
Leverantörer kommunicerar till köparen genom att skicka BEAst (4.0) följesedeln via Peppol, ett system för överföring av affärsmeddelanden. Peppol används sedan 2019 av offentlig sektor för att skicka digitala fakturor. Kommunikationsnätverket gör det möjligt att koppla upp sig en gång och nå alla i nätverket.
Det finns olika sätt att kommunicera Klimatdata i följesedeln:
• Följesedel med Boverks-ID
• Följesedel med GWP samt länk till digital EPD
• Följesedel med GWP samt länk till analog EPD-data
• Följesedel med enbart GTIN
Hittills har Miljödata NU inriktats på direkthandel med de tunga klimatpåverkande produkterna betong, armering och gips. Nu tittar utvecklarna även på när handeln sker via byggvaruhandeln och underentreprenörer vilket kommer att inkludera fler material. Även att rapportera bränslen för att beräkna exempelvis transporternas klimatpåverkan i modul A4 kommer bli en viktig fråga framöver.
– Nu gäller det att skapa marknadstryck för att använda digitala följesedlar. Ställ krav i förfrågningsunderlag och i affärsavtal, säger Jeanette Green. Och förbered dig för att begära in och vara mottagare av klimatdata via Peppol-nätverket, och sedan att kunna aggregera datan på byggnadsnivån. Jag uppmanar också alla leverantörer att börja titta på hur man strukturerar sin miljödata och hur man ska kunna förmedla den via den digitala följesedeln i Peppol.
Vägledning finns på Byggföretagens hemsida:
• Så rapporterar du som leverantör
• Så ställer du krav som beställare
• Teknisk vägledning till branschstandarden BEAst Supply 4.0
BASTA är den kompletta tjänsten för att bedöma byggproduker och byggmaterial. Bild: BASTA
//
