Nyhet -
LFM30 ligger steget före i klimatberäkningar och åtgärder
Under ett seminarium rapporterade LFM30 hur långt man kommit i att utveckla och använda klimatberäkningar. Ett flertal pilotprojekt har genomförts och det visade sig också att många aktörer börjar tillämpa klimatkrav bland annat i upphandlingar.
AV KJELL-ARNE LARSSON
LFM30 är ett lokalt initiativ för att göra bygg- och anläggningssektorn i Malmö klimatneutral. Initiativet har gett klimatlöfte om minskning av utsläppen av växthusgaser till hälften 2025 och till netto noll 2030. Detta gäller alla de parter som är anslutna till LFM30, med 2020 som basår och alla bygg- och anläggningsprojekt. För att nå målen bedriver initiativet en rad utvecklingsprojekt och de anslutna aktörerna driver pilotprojekt, för att testa och ta fram beräkningsrutiner och prova sig fram till hur växthusgasutsläppen från sektorn kan minskas.
Nationell färdplan
Som bekant har bygg- och anläggningssektorn en nationell färdplan, och under seminariet var det Rikard Silverfur från Fastighetsägarna som redogjorde för den. Planen är en av ett tjugotal delplaner i ”Fossilfritt Sverige”. Den innebär att byggsektorn liksom alla andra sektorer ska nå netto noll 2045. Organisationen Byggföretagen följer varje år upp vägen mot målet.
Byggföretagen samlar all information som är nödvändig för alla aktörer, från leverantörer av byggmaterial, till konsulter, entreprenörer och fastighetsförvaltare. Byggföretagen ger ut en vägledning för hur klimatpåverkan ska beräknas. Detta arbete är delvis en nationell parallell till vad LFM30 gör. Byggföretagen genomför många andra satsningar, exempelvis en Road Show ”Renovera rätt och lönsamt”.
Det är framförallt åtta branschorganisationer och Trafikverket som driver den nationella färdplanen framåt. Man samarbetar med flera regionala och lokala initiativ, däribland LFM30.
Klimatbudget och upphandling
Andreas Holmberg från Byggnadsfirman Otto Magnusson, som är ordförande i LFM30:s styrgrupp, redogjorde för nätverkets arbete 2019-22 med fokus på metoden för klimatbudget, kriterier och upphandlingsstyrning. En aktörs arbete med klimatbudget görs i fem steg, enligt LFM30:s metod: beräkna, förbättra, sätta målgränsvärde, använda negativa utsläpp (kolsänkor) och kontrollera löpande. Kolsänkor får inte utnyttjats förrän alla åtgärder vidtagits i förbättringssteget.
LFM30 utvecklar, förankrar och testar metoder och kriterier för byggaktörer, som bland annat beskriver metoden för klimatbudget, och kriterier för att nå dess delstrategier och delmål. På LFM30:s hemsida lanseras detta och kompletteras, med exempelvis olika hjälpmedel för upphandlingsstyrning och egenkontroll.
Andreas Holmgren från Byggnadsfirman Otto Magnusson och Jeanette Nilsson från Cohive presenterade erfarenheter från 35 pilotprojekt. Sett till ett byggnadsverks livscykel (A1–D) härrör 50 procent av utsläppen från byggprocessen och av detta står stomme och grund för hälften. Driften står för 35 procent och ROT för 15 procent. Vid nyproduktion finns möjligheter att minska klimatavtrycket (A1–5) med 40–50 procent, vid ROT respektive anläggning är möjligheterna mycket stora och nu pågår arbete att kvantifiera detta i siffror.
Hur underlättar vi för klimatkalkyl i tidiga skeden?
Val av design och material i tidiga skeden inverkar förstås på den slutliga byggnadens klimatpåverkan. Ett problem är att de beräkningsverktyg som finns främst stöder beräkningar i senare skeden, när många avgörande beslut redan tagits. Vi behöver egentligen förstå byggnadens klimatavtryck från första skiss. Utvecklingsprojektet ”Klimat- och designdriven byggnation” har tagit tag i detta problem. Resultatet presenterades av Rasmus Andersson från IVL och Petra Jenning från Fojab Arkitekter.
Ett nytt verktyg, kallat ”Leaf Cutter Ant”, har tagits fram. Det kopplar i realtid samman 3D-modelleringsprogrammet Rhino/Grasshopper med Byggbranschens Miljöberäkningsverktyg BM. Beräkningar baseras på data för byggelement som tegel, gips och så vidare som aggregeras till byggdelar såsom bjälklag, ytterväggar, fönster och tak. Om en geometrisk parameter ändras i skissen, beräknas på nytt den samlade klimatpåverkan. Fallstudier har gjorts bland annat på ett kontorsbygge.
Utvecklingsprojektet är slutredovisat och en fortsättning är redan i gång ”Verktyg för klimatsmart byggdesign i tidiga skeden”.
Ett nytt verktyg, kallat ”Leaf Cutter Ant”, har tagits fram. Det kopplar i realtid samman 3D-modelleringsprogrammet Rhino/Grasshopper med Byggbranschens Miljöberäkningsverktyg BM. Beräkningar baseras på data för byggelement som tegel, gips och så vidare som aggregeras till byggdelar såsom bjälklag, ytterväggar, fönster och tak. Klimatbelastningen visas fördelad på respektive del.
Goda exempel
Seminariet gick vidare genom att presentera bland annat goda exempel på beräkningar från de så kallade ”Klimatberäkningsstugorna” inom LFM30.
Andreas Holmgren visade hur klimatkalkyler hade utförts i tidigt skede i ett ROT-projekt, nämligen ombyggnad av en vindslägenhet på 347 kvadratmeter hos MKB. Mängden CO2e hade beräknats för varje byggdel, med alternativa klimatval till rimlig kostnad. Kalkylverktyget Bidcon med dess klimatmodeller användes. Därefter summerades klimatpåverkan för hela ombyggnaden, och jämfördes med alternativa val. Lägenheten byggdes om cirka 16 procent bättre än ett vanligt projekt, men kunde ha minskat CO2e med ytterligare 32 procent, och till en lägre kostnad än för vad den faktiskt byggdes. Denna och fler lärdomar sprids nu inom branschen.
Nästa exempel gällde anläggning, närmare bestämt Sydvattens bygge av en 9 kilometer lång vattenledning. För presentationen stod Jenny Åström från Sydvatten och Diego Peñaloza från Peab. Sydvatten hade tidigare beräknat klimatpåverkan från företagets drift, men inte från något projekt.
Klimatpåverkan från bygget av vattenledningen beräknades uppdelade i de standardiserade faserna A1–A3 (produktskede), A4 (transporter) respektive A5 (byggarbetsplats), utifrån olika ingående delar såsom grävning och återläggning, tillförda massor respektive ledningsmaterial. Därefter kunde förändringar i klimatpåverkan beräknas, om exempelvis ledningsmaterialet segjärn ersattes med glasfiberarmerad plast. Det var också möjligt att beräkna koldioxidbesparingar av olika åtgärder såsom transportsätt för ledningsmaterialet från Antwerpen till Trelleborg, återbruk av schaktmassor, och med HVO i stället för diesel i arbetsmaskiner.
Hur tas då erfarenheterna vidare?
– LFM30:s klimatberäkningsstugor har gett oss stora insikter kring var de största klimatförbättrande åtgärderna ligger i våra anläggningsprojekt. Oftast är materialvalet den helt dominerande posten, berättade Jenny Åström. Därför kommer vi från och med nu att ha med klimatbelastning som en av parametrarna när tidiga inriktningsbeslut tas i projekten. Vi kan inte styra enbart på klimat i materialval då funktionskraven är många och varierar mellan projekten men vi kommer att göra medvetna val kring det.
Klimatneutrala
Slutligen presentades några byggstartade klimatneutrala projekt, som utgör piloter inom LFM30. Det första var bostadshuset Mariastugan i Höllviken. Presentationen gjordes av Cord Siegel och Fredrik Furrer från Siegel Architects.
Stommen är en platsbyggd hybridlösning, med betong där det ger tekniska fördelar avseende främst akustik och brand, samt lätt-/träkonstruktion där det är rimligt. Sedan valdes exempelvis fönster i trä i stället för aluminium, och fasad i ek. Resultatet av klimatberäkningen visade en påverkan med 210 kg CO2e per kvadratmeter ljus BTA (modul A1-5). Klimatpåverkan kompenseras med olika åtgärder som motsvarar 350 planterade träd, det blir 10 träd per lägenhet.
Fredrik Dahlgren från Plant och Stefan Andersson från Skanska berättade om bygget av Hyllie Terrass i Malmö, ett projekt som har ambitionen att certifiera både enligt LEED Platinum, WELL Gold och NollCO2. Arbetssättet baserades bland annat på att göra löpande beräkningar av klimatavtrycket. Samtliga produkter utreddes, evidensbaserat mot bakgrund av främst EPD:er. Produkterna klimatoptimerades och här utmanade projektet leverantörerna av material och byggprodukter. Resterande utsläpp balanserades med åtgärder, närmare bestämt Skanskas egenutvecklade biokol. Hyllie Terrass är pilotprojekt inom LFM30 och även för SGBC:s utveckling av NollCO2. Denna certifiering baseras på klimatberäkningar för hela livscykeln, från materialtillverkning till och med demontering. Projektet som ska bli klart 2023 är precertifierat för NollCO2.
Grönytor och träd ger kolsänkor
Slutligen presenterade Johanna Spjuth från AFRY kvarteret Gasklockan i Örebro. Där användes företagets eget verktyg CO2 Guide för klimatberäkning.
Byggområdet har tidigare rymt först ett gasverk och senare en bussdepå. AFRY har gjort fördjupad gestaltning och detaljprojektering av park, gator och torg. Klimatkalkyl utfördes i sent skede för anläggning motsvarande AMA Mark & Anläggning samt Belysnings-AMA. Kalkylen inkluderade inte rivning och sanering av mark.
Beräkningen visade på -4,4 kg CO2e per kvadratmeter, det vill säga ett upptag av CO2. Om utbyte av material räknades in, det vill säga byte av material med kortare livslängd än 50 år (beräkningstiden), blev det i stället ett utsläpp på 13 kg CO2 per kvadratmeter. Lärdomarna från projektet kan sammanfattas:
• Räkna tidigt i projektet
• Klimatsmarta material: stenmjölsgångar, träprodukter i parken, naturlek
• Stora grönytor och vegetation i gaturummen viktiga för att skapa kolsänkor
• Klimatneutralitet kan uppnås vid cirka 30 procent grön yta samt ett träd per 100 kvadratmeter
//
