Klimat- och energikickar från Sveriges Allmännytta

Av Kjell-Arne Larsson

Att lyssna till Allmännyttans digitala konferens gav verkligen en energikick. Programmet hade ett brett perspektiv med presentationer av strategier på många plan och en lång rad goda exempel. Medlemsföretagen har mycket att lära av varandra. Det står samtidigt klart att för att klara klimatfrågorna behöver fastighetsägarna samarbeta med många andra parter i samhället.

– Det är viktigt att dela goda exempel och att nätverka, och jag hoppas att dagen bjuder på mycket inspiration, sade inledningsvis Gabriella Castegren som är klimatexpert på Sveriges Allmännytta.

– I dagens situation känns det som vi är i ett avgörande och hoppfullt läge, menade Hans Dahlin som är energiexpert hos samma organisation. USA är förhoppningsvis snart med i Parisavtalet igen, EU presenterar ännu mer ambitiösa klimatmål och även Kina har satt upp mål.

Tydligt ledarskap

Klimat- och energikicken bjöd sedan på en rad exempel på strategier som finns inom allt från globala till kommunala nivåer och inte minst hos företagen. Det handlade om förnybara energikällor och framtidens drivmedel samt nya sätt att producera stål och betong. Varför då denna bredd?

”Vi får helheten och inte enbart inpass från mitt eget område” kommenterade en av deltagarna under dagen. Och detta var pricken över i-et. Den kommunala bostadsbranschen och faktiskt hela fastighetsbranschen är bara en del av den helhet som behövs för att klara klimatutmaningen. Hur ska man bygga ett hus med noll utsläpp om inte det ingående stålet och betongen är klimatsmarta?

Den första talaren var Svante Axelsson, som är nationell samordnare för Fossilfritt Sverige. Han tog fasta på det politiska engagemanget i EU och Kina, och snart också USA när de troligtvis återvänder till Parisavtalet.

– Vi börjar få ett ledarskap som drar på rejält, menade Svante Axelsson. I Sverige står vi inför en stor grön omställning, liksom i EU. Det som tidigare sågs som bördor blir till affärsmöjligheter. Idag är det näringslivets ledare som är mer angelägna än politikerna. Ska industrin göra goda affärer även 2050 måste den börja ställa om nu och de har tagit många bra initiativ.

Han räknade upp en rad exempel. SSAB ska genom projekt HYBRIT gå över från kol till vätgas för att tillverka stål. Och nyligen gick LKAB ut med att det behövs satsningar på cirka 400 miljarder kronor under 20 år för att avveckla kol- och oljeanvändningen vid produktion av malmprodukter. Vätgas som framställs genom elektrolys ska användas i stället. LKAB kommer i framtiden att behöva 55 TWh el årligen för detta.

Det går åt mycket el, men priserna på el sjunker, liksom priserna på de elektrolysörer som behövs. Elektrifieringen av industrin och av mobiliteten går mycket fort nu. De som inte klarar att köra på laddad el kan använda vätgas i bränsleceller eller metanol som tillverkas av vätgas och koldioxid. Insamlat plastavfall kan sönderdelas till molekyler som används för att tillverka ny plast.

– Även byggbranschen gör ett stort jobb för att gå mot klimatneutralitet. Tillsammans ska vi bli världens första fossilfria välfärdsland och bli ett gott exempel för andra, avslutade Svante Axelsson.

Mycket billigare sol-el

Johan Kuylenstierna som bland annat är vice ordförande i Klimatpolitiska rådet, talade även han om dagens stora miljöutmaningar och de fantastiska möjligheter som finns för att lösa utmaningarna.

– Vi ska inte bara hantera problem, utan samtidigt skapa nya värden, menade Kuylenstierna. Men det är viktigt att lyssna på vetenskapen.

Under klimatmötet i Köpenhamn 2009 hade vi kunskap, men inte verktyg. Nu börjar vi få verktygen, och hållbara affärsprocesser skyndar på den positiva utvecklingen. Johan Kuylenstierna hänvisade till FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Det är viktigt att jobba med flera mål parallellt och byggbranschen kan inte enbart agera inom sin bransch. Systemperspektiv krävs vid exempelvis nyproduktion av hus. Ett hus som ska ha noll utsläpp av koldioxid behöver fossilfritt stål och fossilfri betong. Byggsektorn behöver färdplaner för fossilfrihet, men också alla andra sektorer.

Johan Kuylenstierna pekade på disruptiva förändringar som skett mycket snabbt och exemplifierade med kostnaden för sol-el som var skyhög för tio år sedan, men nu globalt sett gått ner under oljans nivå. Notera också att i Europa har produktionen av el från vind och sol nu sprungit förbi elproduktion baserad på kol. Utvecklingen har på många sätt varit mycket mer positiv än vad någon prognosticerade för bara tio år sedan.

HYBRIT-projektet

Andreas Regnell, som är strategichef på Vattenfall presenterade projektet HYBRIT och framtidens fossilfria elsystem och frågade sig hur det går ihop. HYBRIT är ett samarbete mellan SSAB, LKAB och Vattenfall. Avsikten är att ersätta dagens masugnar där järnmalm reduceras med hjälp av kol till stål. Istället ska vätgas användas som reduktionsmedel. Fossilfri vätgas framställs genom elektrolys av vatten. Nu provkörs processen med vätgas framställd av naturgas. Våren 2021 ska provkörningar göras med vätgas från elektrolys. En fullskalig anläggning kräver i storleksordningen 10 TWh årligen, så frågan är hur vår elproduktion och distribution kommer att klara detta.

– Sverige och Norden har en fantastisk möjlighet att genomföra detta. Det blir en konkurrensfördel att kunna erbjuda fossilfritt stål till kunderna, säger Andreas Regnell.

I dagarna gick ju dessutom LKAB ut med planerna att avveckla sin användning av olja och kol för att från råmalmen i slutänden leverera pellets, för att övergå till att använda vätgas. Fullt genomförbart kräver detta 55 TWh el årligen.

Hur ska då elen räcka till allt detta? I ett första steg har vi ett elöverskott på cirka 20 TWh som kan användas. Dessutom har vi många bra vindlägen för att bygga ut vindkraften. Solkraft kan också bidra. Samtidigt behövs stora investeringar i elnät.

När vattenkraften byggdes i Sverige hade vi en plan och detsamma gällde kärnkraften. Nu behövs en plan för ökad elektrifiering och därför har regeringen börjat ta fram en Elektrifieringsstrategi.

– För att sedan klara elproduktionen tror vi på Vattenfall att kärnkraften kommer att bli kvar under dess livslängd, dvs. till 2040-45. Att bygga ny kärnkraft är inte konkurrenskraftigt, avslutade Andreas Regnell.

En slutsats är att ett starkt och fossilfritt elsystem är nyckeln för att möjliggöra ett fossilfritt Sverige år 2045.

Elfordonspool

Therese Silvander, som är projektledare för elfordonspoolsprojektet GoMate 2.0 på Energikontor Norra Småland, berättade om erfarenheterna av en pilotstudie. Syftet med denna var att testa hur man kan driva utvecklingen från parkering och fossilbränsledrivna bilar till hållbar mobilitet. Studien gjordes i två förtätningsområden i Jönköping. Genom elfordonspoolen erbjöds elcyklar, elassisterade lådcyklar och elbilar. Bland annat gjordes brukarstudier (resedagböcker och intervjuer) av forskare. Ett par av slutsatserna var att elcykeltjänster tar andelar från bilar och fyller nischen av vardagsresor, medan elbilen fyller nischen av sällanresor.

En annan viktig slutsats är att mobilitetslösningar ska vara smidiga, men olika målgrupper har olika syn på smidighet. En erfarenhet var att det kan vara svårt att få det tekniska att fungera i praktiken, bland annat beträffande API:er, eftersom cykelpoolen hade ett kommunikationsgränssnitt och aktören som svarade för elbilarna ett annat. Pilotprojektet GoMate hann av flera anledningar inte testa affärsmodellen fullt ut.

– Det gäller att få ekonomi i mobilitetslösningen också, annars blir det inte hållbart i längden, avslutade Therese Silvander.

Den som önskar veta mer rekommenderas att läsa rapporten ”Guidelines för mobilitetstjänster vid boendet” som tas fram av IVL på uppdrag av Energikontor Norra Småland. Kommer att vara klar efter årsskiftet.

Fordonpool hos GotlandsHem

GotlandsHem har sedan 2015 installerat laddplatser vid nybyggnationer. Idag finns 18 laddplatser med två laddpunkter på varje.

– De har använts relativt lite och nu vi ville driva mobilitetslösningar för att främja hållbarhet, berättar Jon Rytterbro, hållbarhets- och kvalitetsansvarig hos GotlandsHem.

Man introducerade dels en fast fordonspool, riktad till hyresgäster och där bilarna hade en dedikerad plats, dels en flytande fordonspool som var öppen för alla och där målet för en resa var vilken laddplats som helst. Användandet av laddplatserna gick upp ungefär som förväntat.

– Vi utnyttjade vår laddinfrastruktur bättre, men för att mobilitetstjänster ska bli lönsamma måste användandet öka, säger Jon Rytterbro.

– Det är inte lönsamt för oss att bygga ens konventionella parkeringsplatser vid bostäder, därför att vi tar ut låg hyra för platserna. Vi ser en möjlighet att genom att erbjuda mobilitet kan vi få rabatt från kommunen på p-normer och då kan det vara idé att satsa mer på mobilitet. Ett tips till andra är att testa i liten skala, för affärsmodellerna är inte mogna än, avslutade Jon Rytterbro.

Aktuellt hos Sveriges Allmännytta

Allmännyttans energiexpert Hans Dahlin gav en överblick över vad som nu är på gång inom energiområdet:

LAGKRAV OCH STYRMEDEL
• Energisparstöd
• BBR-kraven
• Laddstolpar – nya krav
• Elmarknadsfrågor
• IMD-krav
Beträffande IMD – Individuell Mätning och Debitering – gäller att undantag görs om:
• Det inte är teknisk genomförbart eller proportionellt i förhållande till möjliga energibesparingar i det enskilda fallet (dvs. ej lönsamt)
• Om andra konkreta, planerade energieffektiviserande åtgärder vidtas

ANNAT PÅ GÅNG
• Allmännyttans informationssatsningar
• Nils Holgerssonrapporten 25 år
• Prisdialogen
• Värmemarknad Sverige – etapp IV

EU:s Gröna Giv

Aylin Farid som är ansvarig för internationella frågor på Allmännyttan, berättade om den gröna given och andra initiativ från EU. Den gröna given lanserades i december 2019 och nu tar EU fram en gemensam klimatlag som ska bli rättsligt bindande. För byggsektorn handlar det mest om åtgärder för energimässig hållbarhet. I oktober i år presenterades en strategi för byggbranschen, som benämns ”renoveringsvågen”. EU vill fördubbla renoveringstakten fram till 2030. Ungefär 35 miljoner byggnader kan komma att renoveras fram till dess, bland annat för att få ner energianvändning och utsläpp.

För Allmännyttan innebär renoveringsvågen en revision av energideklarationssystemet och förslag att introducera så kallade ”obligatoriska minimi-energiprestandakrav” för alla typer av byggnader i EPBD – EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda – under 2021.

EU står också bakom New European Bauhaus-initiativet, som är en motsvarighet till Allmännyttans Kombo-hus. Det är tänkt att EU, stater, privata aktörer och medborgare ska ta fram huskonstruktioner i naturliga material som kan uppföras till rimliga priser.

Klimatkrav vid upphandling

Sofia Heintz som är expert på nyproduktion och fastighetsutveckling hos Allmännyttan berättade om projektet ”Klimatkrav till rimlig kostnad” som tagit fram en vägledning för att underlätta att ställa krav vid byggprojekt. Projektet är ett samarbete mellan Sveriges Allmännytta, IVL och Kommuninvest.

– Förutsättningen för att ställa klimatkrav är att det finns ett enhetligt sätt att beräkna klimatpåverkan så att till exempel beräkningar från olika anbudsgivare är möjliga att jämföra, säger Sofia Heintz.

Projektet föreslår fyra steg för att införa klimatkrav i upphandling:

Den sista punkten innebär att beräkningarna ska granskas, verifieras och utvärderas i olika faser. Inte minst viktigt är detta givetvis i anbudsskedet.

– Vilken typ av klimatkrav som en byggherre kan använda beror på flera parametrar, till exempel har vissa kommuner eller bostadsbolag mål för att minska klimatbelastningen i nyproduktion, men det kan även vara utifrån geografiskt läge eller hur byggmarknadens konjunktur ser ut, säger Sofia Heintz. I vägledningen är kravtyper indelade för att möta dessa olika klimatkrav:
Informationskrav: kunskapsbyggande krav om att redovisa byggnadens
klimatpåverkan
• Förbättringskrav: entreprenören föreslår klimatförbättrande åtgärder
• Prestandakrav: gränsvärde på klimatpåverkan som måste understigas
• Tilldelningskriterier: hur anbudsgivare ska utvärderas utifrån beräknad klimatpåverkan i anbudsskedet
• Verifiering: hur delar av slutlig klimatdeklaration ska verifieras mot
verkligt utförande
• Ekonomiska konsekvenser: hur projekt kan belönas eller missgynnas beroende på uppfyllnad av klimatkrav

Oavsett vad som ska upphandlas och vilka syftena är med kravställandet är det mycket viktigt att formellt följa vad som stadgas enligt LOU. Den 16 mars nästa år arrangerar Allmännyttan en kunskapsdag i hur klimatkrav ställs på leverantörer vid nyproduktion av byggnader.

Inom ett annat projekt – LFM30 – gjordes en beräkning av klimatpåverkan för fem olika byggstommar, dels redovisade som koldioxidekvivalenter per kvadratmeter A-temp, dels som koldioxidekvivalenter per kvadratmeter BTA. I båda fallen för faserna A1 – A5. Byggplattformarna var:
Platsgjuten betongstomme och yttervägg med kvarsittande form
• Platsgjuten betongstomme med lätta utfackningsväggar i trä och stål
• Prefabricerad betongstomme med bärande ytterväggar och håldäcksbjälklag
• Volymelement i trä
• Massiv stomme i KL-trä

Allmännyttans klimatinitiativ

Slutligen presenterades målsättningar och resultat hittills av Klimatinitiativet. De övergripande målen till 2030 är ”En fossilfri allmännytta” och ”30 procent lägre energiförbrukning”. Hela 182 medlemsföretag är anslutna med sammanlagt 712000 lägenheter.

Utfallet av företagens strategiska arbete kan nu redovisas i reda siffor eftersom det finns resultat för 2018 och 2019. Fossilfriheten var 93,5 procent det förstnämnda året och 95,5 procent det sistnämnda. Fossilfriheten i köpt fjärrvärme gick upp från 94,9 till 96,4 procent och i bränsle (till uppvärmning) från 89,9 till 92 procent, medan andelen fossilfria drivmedel ökade från 20,4 till 25,8 procent.

Energieffektiviseringen går stadigt bättre, från 152 kWh/kvm år 2007 till 131 år 2019; därmed en minskning med 14 procent och med absolutvärden under snittet enligt nationell energistatistik. Inom Klimatinitiativet finns 84 företag med egna solceller. Egenproducerad sol, vind och vattenkraft var 161 GWh.

För den som vill hålla sig välinformerad rekommenderas bland annat Energieffektiviseringsdagen 10 mars och en träff om laddstationer 20 maj nästa år.

Fem vinnare

Till slut tillkännagavs vinnarna i tävlingen om de bästa klimatinitiativen. Deltagarna hade tävlat i fem olika klasser.

https://www.svenskbyggtidning.se/