Isländsk bostadsbrist kräver nya lösningar

Text: Eva Paulsen Foto: Thomas Kolbein Bjørk Olsen

‒ Under boomen för tio år sedan tog vi in utländsk arbetskraft i stora mängder. Men när krisen kom drabbades nog ingen industri hårdare än vår. Vi var tvungna att sparka en massa folk, kronan föll snabbt och lönerna också, säger Sigurður R. Ragnarsson, som är VD för ett av Islands största byggföretag, ÍAV.

Vi möter islänningen strax utanför Reykjavik, där hans företag just nu bygger de första 57 av 620 nya lägenheter i helt nytt område, ett jätteprojekt som fått namnet 201 Smári. Det är en enorm förändring sedan krisåren, då bostadsbyggandet på Island i princip stod still.

Under åren mellan 2009 och 2013 lämnade isländska ingenjörer, arkitekter, elektriker och hantverkare hemlandet i floder för att söka arbete på andra håll. Men 2014 kom vändningen och i dag har marknaden nått upp till normalläget före boomen. Anledningen till den snabba återhämtningen är en turism som ökat lavinartat de senaste åren.

‒ Vulkanutbrotten satte oss på kartan, vi blev väldigt populära som besöksmål och är det fortfarande. Visst, som islänning kan man ibland tycka att vi börjar nå gränsen för vad som är för mycket turism, men samtidigt hjälpte den oss ur krisen väldigt snabbt, säger Ragnarsson.

Ett av de stora projekt som fått Island att börja importera arbetskraft på nytt är utvidgningen av flygplatsen Keflavik. I dag passerar mellan 8 och 9 miljoner passagerare här årligen, via 30 olika flygbolag. För fem år sedan hade de inhemska flyglinjerna tio flygplan. I dag består flottan av mellan 40 och 50 plan.

‒ Att bygga ut infrastrukturen är högprioriterat. Staten kommer till exempel att investera i att förbättra vägnätet framöver, det har inte tagits om hand de senaste tio åren och är inte byggt för dagens påfrestningar, berättar han.

Men i nuläget är den isländska byggbranschens avgjort största utmaning bristen på bostäder. Eftersom nästan inga byggdes mellan 2008 och 2015 saknas både billiga bostadsrätter och hyresrätter. Den största efterfrågan kommer från unga islänningar, men också gästarbetare inom de olika växande industrierna behöver någonstans att bo.

‒ Problemet är att Reykjaviks kommun främst fokuserat på att bygga på tomma tomter i centrum. Men de är dyra och hamnar därför inte i händerna på folk som köper sitt första hem, istället får vi fler hotell och Airbnb-lägenheter. De borde fokusera på att bygga i bostadsområden i utkanterna av stan där marken är billigare, suckar Ragnarsson.

Även om byggindustrin arbetar för fullt med att minska klyftan mellan efterfrågan och utbud spår han att det kommer att dröja ytterligare några år innan man nått en balans. Bland de lösningar som marknaden har börjat snegla på för att skynda på processen finns bland annat modulära trähus. De bemöts dock med viss skepsis.

‒ Islänningarna är väldigt konservativa, vare sig de är investerare, byggare eller köpare. Många gamla stenhus har problem med mögel och folk tänker att trä klarar fukt ännu sämre. Helst vill ingen vara den första som tar risken. Men faktum är att det är livsstilen som förändrats, husen är inte byggda för att alla ska ha var sin tvättmaskin och duscha flera gånger om dagen. Folk anpassar sig inte till det genom att till exempel vädra mer - det är problemet, menar han.

Någon som försöker tackla den utmaningen är Júlíus Þór Júlíusson, som efter att ha arbetat som konsult med järnvägs- och sjukhusprojekt i Norge tagit med sig norska Urbanhus produkter tillbaka till hemlandet. Sedan februari har han försökt introducera trähusen på marknaden.

‒ Alla är inte redo att lägga sina pengar på det så att säga! Det är inte normalt att bygga trähus här, eftersom det inte finns någon träindustri. När islänningar tänker på trähus så tänker de på de äldsta husen på Island. Men Urbanhus är väldigt moderna och ger många möjligheter. De är har ventilation som inte är en standard här och dessutom är de prisvärda, anser jag. Man måste bara förklara det för folk. Men jag är inte stressad, det tar tid att komma in på en sådan marknad, säger han.

Ett visst intresse har trots allt kunnat skönjas från flera håll på ön. Júlíusson har också ansökt till en tävling om prisvärda bostäder inne i huvudstaden, där han kan vinna tomter att bygga på. Och han tänker inte ge upp i första taget.

‒ Vi måste se på alla möjligheter för att komma vidare på bostadsmarknaden. Är det så dyrt att bygga som vi gör nu så måste vi helt enkelt bygga på nya sätt, så fler kan komma in i en bostad med sin familj. Jag hoppas att jag ska kunna hjälpa till med det.