Nyhet -
Inspirerande BREEAM-dag – allt från risker till möjligheter
Grönt Samhällsbyggande bevakar! - I november kunde SGBC återigen genomföra BREEAM-dagen som ett arrangemang med fysisk närvaro. Programmet bjöd på nyheter bland annat vad gäller den nya manualversion som kommer inom kort. Och inte minst fick vi till livs flera inspirerande case.
AV KJELL-ARNE LARSSON
Inledningsvis redogjorde Sabina Jonestrand och medarbetare från SGBC för uppdateringen av BREEAM-manualen. Den nya versionen linjerar med EU-taxonomin och är ett förbättrat verktyg för klimatpåverkan bland annat. Den nya engelska versionen väntas nu under december. Den svenska kommer nästa år och då ordnar SGBC ett lanseringsevent. Då återkommer också Grönt Samhällsbyggande med en sammanfattning av nyheterna i BREEAM.
Tony Christensen från Position Green Group gav en översiktlig presentation av hur byggbranschen kommer att påverkas av EU-taxonomin. Denna ska styra investeringar mot allt mer hållbara sådana. Notera att även mänskliga rättigheter ska räknas in. Vad gäller yttre miljö pekar taxonomin ut sex områden:
• Klimatåtgärder
• Klimatanpassning
• Vatten
• Cirkulär ekonomi
• Förhindra föroreningar
• Biologisk mångfald
Taxonomin för de två första är publicerade, de övriga väntas inom kort. En princip är att företagen måste bidra till minst ett av de sex målen, utan att göra skada på de övriga – här talas det om Do No Significant Harm – DNSH.
Taxonomin innebär bland annat att företagens finans- och hållbarhetsavdelningar måste samarbeta mycket mer än hittills.
Klimatsmart byggande
Anders Enebjörk från NCC gav en bakgrund till klimatsmart byggande och visade exempel på klimatpåverkan från olika byggnader. För att jobba strategiskt har NCC formulerat en ”Handlingsplan för en klimatneutral framtid – NCC Buildings åtgärder och insatser för att minska klimatpåverkan och bidra till en hållbar och klimatneutral framtid”.
Klimatpåverkan från en byggnad kan beräknas på olika sätt och inkludera olika delar av byggnaden, respektive olika skeden i livscykeln. Det är viktigt att räkna på samma sätt om byggnader ska jämföras.
Under de senaste decennierna har Sveriges bygg- och fastighetsbransch minskat energiförbrukningen i byggnadernas driftskede. Det innebär att produktionsskedet och materialvalet relativt sett i dag har en större påverkan på klimatavtrycket. Här orsakar ofta betong ett stort avtryck. Detta kan minskas med flera åtgärder:
• Optimera konstruktionen i tidigt skede
• Använd inte högre betongkvalitet än konstruktionens olika delar kräver
• Arbeta med klimatförbättrad betong
Anders Enebjörk visade jämförelser i klimatpåverkan mellan olika bostäder respektive olika kontor. Det stod klart att det är viktigt att jobba på alla fronter för att minska klimatpåverkan, att introducera klimatarbetet tidigt i projekt och under alla dess faser. NCC har sammanställt en klimatguide som ger en generell uppfattning om olika byggnadsdelars klimatpåverkan och vilken påverkan på kostnader det kan innebära att byta ut dessa delar. Guiden hjälper till att skapa samsyn och riktning tidigt i byggprojektet och kan användas som underlag för att diskutera val och lösningar, med syfte att åstadkomma en kostnadseffektiv klimatreducering.
House of choice är helt i linje med Fabeges affär som präglas av hållbarhet.
House of choice
Caroline Ödin från Fabege och Filippa Persson från PE Teknik och Arkitektur talade om erfarenheter från planering, bygge och uppföljning av House of Choice. Detta är Skandinaviens första nollenergihotell och det har uppförts i Arenastaden i Stockholm. Byggnaden har certifierats med BREEAM-SE Excellent och enligt FEBY Guld Plushus. House of Choice är byggt med passivhusteknik. Värme och kyla fås via värmepumpar som laddar och hämtar geoenergi via ett lager med 25 borrhål. På fasad och tak finns nästan 2500 kvadratmeter solceller (499 kWp). Byggnadens årliga solenergiproduktion överstiger dess årliga fastighetsenergianvändning. Byggnaden uppnår nollenergi över året.
Projektet är helt i linje med Fabeges affär, som präglas av hållbarhet. Till de uppställda målen hör:
• Klimatneutral förvaltning 2030 (Scope 1 & 2)
• Halvering av indirekta koldioxidutsläpp (Scope 3) 2030
• 100 % BREEAM-certifierad nyproduktion
• 100 % grön finansiering
Beträffande House of Choise har Fabege bland många aspekter jobbat mycket med klimatanpassning, inkluderande riskbedömningar. Beträffande livscykelpåverkan kan nämnas att livscykelanalyser utfördes med verktyget One Click LCA. LCA användes exempelvis för att se hur mycket kol som byggdes in i byggnadsdelarna.
Mycket intressant var de livscykelkostnader som kalkylerades tidigt i programskedet. LCC:n ställde tre alternativ mot varandra:
• 1 Standardhus
• 2 Nollenergihus
• 3 Nollenergihus med BREEAM-certifiering
2 har lägre LCC-värde än 1, tack vare att nollenergihus innebär en stor minskning i energianvändning samt mindre fönsterarea än standardhuset.
3 har något högre LCC än 2. Det kostar att använda BREEAM, men denna kostnad räknas hem genom en lägre kapitalkostnad tack vare lägre låneränta snarare än lägre LCC.
Äntligen återbruk på agendan
Johanna Åfreds som tillsammans med Martina Strand Nyhlin skrivit boken ”Återbruk av byggmaterial” gav en både praktisk och lite filosofisk bakgrund till återbruk. Intresset för detta har accelererat och nästan alla större fastighetsägare har numera detta på agendan. Men ett hinder är att återbruk ännu inte blivit så stort att det finns en tillräckligt stor återbruksmarknad. Här hoppas vi att CCBuild växer till att täcka hela landet, alla aktörer och flertalet produktgrupper. (Under BREEAM-dagen presenterades CCBuild av Carina Loh Lindholm från IVL.)
Johanna Åfreds visade flera exempel på byggprojekt där återbruk ingår. Bostäderna Resource Rows i Köpenhamn, som främst karaktäriseras av återbrukade tegelfasader, har enligt en LCA minskat avfallsmängden med 463 ton, detta i ett projekt med 92 bostäder. På Medicinareberget i Göteborg har Akademiska Hus tagit tillvara växter som räddats från avverkning i olika projekt. I denna återbrukspark väntar växterna på att sättas ut på ny plats. Det sparar in både köp av nya växter och resurser för att driva upp dem.
Ett mycket besparande koncept används av det danska företaget Fischer Lighting som bygger om gamla ljusarmaturer och förser dem med ny insats som har LED-ljuskälla. I likhet med annat återbruk blir ofta slutresultatet något oväntat och kreativt, där arkitekturen ibland bär spår av historia. En rad arkitektkontor har numera återbruk som en av inriktningarna. Dessutom har det vuxit fram nya roller i byggbranschen, som återbruksinventerare och återbruksledare. Det är samtidigt intressant att byggnadsvård och återbruk tangerar varandra.
Risker och sårbarhet
Karl-Johan Wall från Hufvudstaden AB berättade om klimatanpassning i praktiken. Han betonade bland annat vikten att skilja på risk och sårbarhet. Risk är risken att exempelvis en översvämning inträffar. Sårbarheten är proportionen på skadan, vad den vållar för avbräck. En skada som kostar 10 miljoner kronor att reparera i ett hus som är värt 20 mkr innebär förstås hög sårbarhet. Om huset är värt 2 miljarder kronor är sårbarheten kanske överkomlig.
Hufvudstaden äger fastigheter i Stockholm och Göteborg. Man utför riskanalyser på byggnaderna. Riskerna är främst kopplade till skyfall. Karl-Johan Wall räknade upp några riskkonstruktioner:
• Lågpunkter i ”landskapet”. Teknik som fläktar, ställverk och servrar finns numera ofta i källare.
• Avlopp utan separat dagvatten.
• Invändig takavvattning.
• Garagenedfarter.
• Invändiga gårdar.
• Entréer utan trappor. Är ofta så numera, för tillgängligheten.
En rekommendation – efter att ha gjort riskanalyser för städer, stadsdelar eller kvarter – är att detaljanalysera fastigheter med högre risk:
• Vilken teknik finns i källarna?
• Tidigare översvämningar
• Inkommande avlopp
• Takavvattning, invändig, skick etc.
• Är rör klamrade och säkrade?
• Brunnar och avvattning från gårdar
• Hur kan vatten ta sig ner i källarna?
Bland lösningar som Hufvudstaden har vidtagit hör backventiler på inkommande avlopp, breddavlopp från gårdar, byggt bort invändig takavattning, säkrat viktiga funktioner såsom ställverk och säkrat avloppsrör/takavvattning.
Karl-Johan Wall underströk att det är viktigt att ha kontakt med andra aktörer. I Stockholm samarbetar företaget med Stockholm Vatten och Avfall samt med Ellevio.
Användningen av BREEAM In-Use för Ekebo i Upplands-Väsby gjorde bland annat att fastighetsägaren fick ett kvitto på sitt hållbarhetsarbete.
BREEAM In-Use i praktiken
Systemet BREEAM In-Use har utvecklats för att kunna certifiera befintliga fastigheter. Mattias Sikström och Frida Hedengren från Stena Fastigheter och Lukas Lindstedt och Åsa Bergqvist från EBAB, berättade hur detta hade gått till i praktiken beträffande Ekebo, ett bostadsområde i Upplands-Väsby. Området har byggår 1972–1976 och omfattar 732 lägenheter.
Det tog ungefär ett halvår, fram till oktober 2021, för att certifiera området med betyget Very Good. I Ekebo är det flera bra förutsättningar för ett hållbart bostadsområde. Det består av tvåvåningshus som har rikligt med dagsljus och omges av ren luft tack vare mycket begränsad motortrafik. En hel del träd och vegetation har hunnit växa till sig. Det förekommer inga fluorerade gaser från värmepumpar eller motsvarande. Området värms med fjärrvärme som har hög andel förnybart.
Ett energiprojekt har genomförts som har omfattat byte av kulvertar, nya undercentraler, energisnåla fläktar, vattensparprojekt, IMD av vatten, solceller, LED-belysning och ny fastighetsautomation med AI-styrning. Man hade också ett projekt för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, bland annat med dagvattenfördröjningsytor på innergårdar och ängsmark.
Stena Fastigheter och EBAB uppskattade BREEAM-manualens anpassning till bostäder. För Ekebo utgjorde BREEAM ett verktyg för hållbarhetsarbetet, var lärande att arbeta med och gav slutligen ett kvitto på områdets hållbarhet, något som även ägarens förvaltare tog del av.
Presentationen under BREEAM-dagen berörde också några klimatutmaningar för Ekebo (och även många andra bostadsområden):
• Temperaturen stiger och det blir varmare.
• Behov av solavskärmning (och kyla) för att erhålla ett bra inneklimat.
• Viktigt att bevara och sköta träd och grönska som på ett naturligt sätt minskar solvärmelasten.
• Risken för bränder ökar. Behövs förebyggande åtgärder för bränder i skog och mark.
ICA:s e-handelslager i Göteborg fick pris som Årets BREEAM-byggnad.
ICA:s e-handelslager i Göteborg
I nästa föredrag presenterades det projekt som vann priset som årets BREEAM-byggnad, Stora Bergstomten ICA EHL – ICA:s e-handelslager för livsmedel i Arendal Green Park på Hisingen, strax intill Göteborgs hamn. Lagret omfattar 17200 kvadratmeter och förser kunderna med hemleveranser sju dagar i veckan. Detta utgör därmed ett nytt koncept; tidigare plockades varorna ihop i varje butik.
Projektet presenterades av Paulina Schönning, chef logistikfastigheter hos ICA Fastigheter och Anders Enebjörk, hållbarhetsspecialist hos NCC. ICA Fastigheter köpte anläggningen nyckelfärdig från NCC. Den stod färdig hösten 2020.
ICA Fastigheter har tagit beslut att certifiera både nybyggen och befintliga byggnader. BREEAM kan hjälpa transport- och logistikbranschen framåt, och är ett stort stöd vid utformning av logistikbyggnader. Även andra certifieringssystem kommer att användas av ICA Fastigheter. Företaget har också målet att vara netto noll utsläppare av växthusgaser till 2030.
Generellt var det tidigare få fastigheter som certifierades med BREEAM, men i dag är det flera och det går att nå höga betyg. För ICA:s e-handelslager lyckades man skrapa ihop 88 procent av möjliga poäng, och höjde betyget från ambitionen Excellent till Outstanding. Full pott uppnåddes för ”Pollution” och ”Waste”, och nära fullt för ”Management”. ”Materials” var svårast och ”Energy” ganska svårt, trots flera bra lösningar. Lufttäthet var viktigt. Olika fasadlösningar provades. Lufttäthet testades både i en provbyggnad och i hela byggnaden, samt separata test för kyl/frysrum. En passiv energiåtgärd var att ha frysrum samlade och placerade inne i kylrum.
Dels återvinns energi, dels används ett berglager med värmepump. Fastigheten behöver ingen tillförd värme. Energiprestanda ligger 60 procent bättre än BBR-krav. Energiberäkningar som utfördes överensstämde med verkligt utfall.
Utmaningarna med projektet var förstås målen för miljö & hållbarhet, dessa kombinerade med utformning och krav gällande exempelvis:
• Brand
• Flexibilitet
• Temperaturzoner
• Energi
• Lufttäthet
I övrigt gjordes ansträngningar bland annat för att underlätta persontransporter till anläggningen, detta mot bakgrund av begränsad kollektivtrafik. Laddplatser för el-bilar installerades. Cykelbanor iordningsställdes och ytterligare åtgärder genomfördes för att underlätta för de som cyklar till arbetsplatsen.
För att öka den biologiska mångfalden planterades träd och anlades gräsmattor.
Anläggningen är framtidsanpassad inte minst för att klara klimatförändringar, och här var dagvattenhanteringen en stor utmaning:
• Termiska krav klaras vid klimatförändringar
• Utformning och system ger låg energianvändning
• Tillvaratar spillvärme
• Vatteneffektiva armaturer minskar vattenbehovet
• Material valda för att ha lång livslängd och klara påverkan från ökad nederbörd, vind och luftfuktighet
• Området kan omhänderta stora mängder vatten
• Dagvattensystem utformat för att minimera utsläpp
Vi kan notera att det finns en rad fördelar med att ha verksamhet i en byggnad som är certifierad med BREEAM Outstanding:
• Energieffektiv byggnad
• Låg vattenförbrukning
• Uppmuntra till hållbart resande
• Byggnad och mark anpassad till klimatförändringar
Sammanfattningsvis för ICA:s e-handelslager var BREEAM ett mycket bra stöd under planering, förstudier och under utförande. BREEAM bidrar kort och gott till mer hållbara lösningar.
Sabina Jonestrand från SGBC summerade dagen med att konstatera det givande i att höra erfarenheter från olika case. Vi fick bland annat också höra om betydelsen att påbörja ett certiferingsarbete i tid. Och som så ofta är fallet, att samverkan mellan olika parter är något som ger framgång.
Sabina Jonestrand, chef för BREEAM hos SGBC konstaterade avslutningsvis bland annat nyttan med att höra erfarenheter från olika case. Bild: SGBC
//
BREEAM är ett miljöcertifieringssystem från Storbritannien, som har funnits sedan 1990. Det är det mest spridda systemet för miljöcertifiering i Europa och har använts i över 500 000 byggnader över hela världen. Sedan 2013 hanterar Sweden Green Building Council den svenska versionen, BREEAM-SE.
//
Artikeln ovan är en av intressanta artiklar i nästkommande nummer av Grönt Samhällsbyggande, 4 2022, med distribution i början av december månad.
//
