Nyhet -
Hållbarhet präglade Ljusdagen
Arkitekter, ljusdesigner och beställare ropar allt mer efter produkter som främjar hållbarhet. Armaturer och ljuskällor som- håller längre, som går att återbruka eller åtminstone återvinna med samvetet i behåll. Samtidigt med att önskemålen från byggbranschen ökar, skärps EU:s regelverk, inte minst ekodesigndirektivet.
AV KJELL-ARNE LARSSON
Ljusdagen arrangeras av Belysningsbranschen, som organiserar landets tillverkare och importörer av ljuskällor, armaturer och komponenter. Efter två års uppehåll återkom arrangemanget som en tillställning med fysisk närvaro.
Hoppas ni uppskattar vår lite nya form av Ljusdagen med bland annat miniutställning, sa inledningsvis organisationens vd Mikael Castanius. Tack alla ni i branschen som ställt upp, utan er hade det inte blivit någon Ljusdag.
Denna gång har vi fokus på hållbarhet, hur det går att spara mer resurser och energi, fortsatte Mikael Castanius.
Jag tror att genom att räkna på ljusföroreningar, då får vi verkliga incitament att minska dessa och hitta ny balans mellan ljus och mörker, menade Clara Frænkel.
Jag tycker och anser och står för det här, att de som tillverkar armaturer borde se till att de går att återbruka. Spårbarhet och återbrukbarhet ska krävas. Om inte tillverkare gör något åt detta, kommer jag att organisera att slutanvändare driver en kamp mot er! avslutade Johan Moritz.
Under årets Ljusdag har vi fokus på hållbarhet, bland annat hur vi i större utsträckning ska kunna spara resurser och energi, sa Mikael Castanius, vd för Belysningsbranschen.
Hållbarhet
Hållbarhetstemat kom framförallt till uttryck i form av nio snabbpresentationer. Peter Bennich från Energimyndigheten berättade om aktuella och kommande regelverk från EU. Lina Färje som är ljusdesigner på Tyréns tog upp det cirkulära tänkandet. Hon visade exempel på återbruk och pekade på nyttan av inventeringsappar och på nödvändigheten att återbruksmarknaden växer.
Johannes Lindén som är ljusforskare vid Lunds universitet berättade om flimmer, denna subjektiva upplevelse som man försöker mäta objektivt. Antingen mäts elektriciteten som matar armaturen (spänningsfluktuationer) eller så utgör ljuskällan mätobjektet (ljusfluktuationer). Observera att EU:s ekodesigndirektiv har gränsvärden för flimmer och stroboskopiska effekter.
Håkan Gidlund från Trafikverket visade exempel på närvarostyrd belysning utomhus, bland annat på cykel- och gångbanor. Flera tillämpningar finns redan i full skala.
White Arkitekter har en ljusgrupp där arkitekten Clara Frænkel ingår. Hon tog upp problematiken med ljusföroreningar; det vill säga spill av ljus som orsakar miljöförsämringar för människor och djur, men även för växter. Det är möjligt att beräkna spilljus.
NorDark är ett pågående forskningsprojekt för exteriör belysning. Det presenterades av Ute Besenecker från KTH och Eva Persson från Tyréns. Målet med projektet är att leda till nya planeringsmetoder för att möta både människans och naturens behov av ljus respektive mörker. Precis som föregående talare vill forskarna beakta mer än bara människans reaktioner på ljusförorening.
Gubbängens fördelningsstation fick ett hedersomnämnande i den årliga tävlingen Svensk Ljuspriset (exteriörklassen). Ljusdesign: Sweco Architects. Bild: Belysningsbranschen/Måns Berg
LED-BELYSNING
Ekologen Annika Jägerbrand från Halmstads högskola och forskaren Maria Nilsson Tengelin från RISE visade ett annat projekt, där frågeställningen var vad som händer med uttjänt LED-belysning. För den återvinns väl? Projektet har namnet ”Kasta eller återvinna? En förstudie om ödet för uttjänt belysning.” I verkligheten är flödet av olika avfallstyper svårt att överblicka och LED-ljuskällor blandas med annat avfall. Producenterna känner till ekodesigndirektivet men har inte implementerat detta. En slutsats är att direktivets innehåll måste förklaras för producenterna.
Sessionen om hållbarhet avrundades av Johan Moritz som är ljusdesigner hos Malmö Stad. Han var tuff i sin kritik mot producenterna:
Jag tycker och anser och står för det här, att de som tillverkar armaturer borde se till att de går att återbruka. Spårbarhet och återbrukbarhet ska krävas. Om inte tillverkare gör något åt detta, kommer jag att organisera att slutanvändare driver en kamp mot er! avslutade Johan Moritz.
//
