Framtidens tvättstuga - en hållbar förändringsmöjlighet

Den älskade och hatade gemensamma tvättstugan har funnits i hundra år och är hetare än någonsin när bostadshus ska energieffektiviseras. Men hur ska fastighetsägarna få in hyresgästerna i tvättstugan igen? Frågan diskuterades nyligen på ett webbinarium som ordnades av Gröna städer och Electrolux Professional.

Av Martina Nyhlin

Den gemensamma tvättstugan är en mångårig scen för grann-osämja och arga lappar. Det, och även ökade krav på individuell bekvämlighet har gjort att individuella tvättmaskiner nu ofta installeras i lägenheter. När Fastighetsägaren Fribo i Borås jobbade med ett nytt bostadsområde hade de en lång kö med intressenter. Men när det avslöjades på ett informationsmöte att husen enbart skulle ha gemensamma tvättstugor blev det protester.

–Många av de som köat länge tillhörde en grupp äldre som bor i villa och ville flytta till hyresrätt på äldre dagar. De markerade direkt att ”vi flyttar inte dit om vi inte har har tvättstuga i lägenheten”. Det slutade med att vi tog bort tvättstugan och ritade in maskiner i lägenheterna, berättade Kjell-Ove Sethson, vd Fribo i Borås.

Men om vi ska nå klimatmålen är gemensamma tvättstugor en viktig del i arbetet. Peter Sundqvist som är försäljningschef på Electrolux Professional berättade hur två tvättmaskiner, ett torkskåp och en torktumlare kan ta hand om 35 tvåbarnsfamiljers gemensamma tvätt, i stället för 70 maskiner, om de skulle installeras individuellt.

–Om man sköter om professionella produkter så kan maskinerna stå upp till femton år i tvättstugan, sa Peter Sundkvist.

Delningsekonomi

Delningsekonomin som är på allas läppar måste alltså i allra högsta grad även handla om tvätt. Martin Fors, fastighetschef på fastighetsägaren Einar Mattsson tror till och med att individuella tvättstugor snart inte längre kommer få plats i markanvisningar.

–Inom fem år tror jag inte Stockholms stad kommer att tillåta en lösning där man har tvättstugor i lägenheten i markanvisningar. Det kommer inte gå ihop med stadens ganska ambitiösa klimatagenda, sa han.

Möjligheterna att åstadkomma förbättringar för miljön i gemensamma tvättstugor är stor. Med energisnålare tvättmaskiner kan man till exempel frigöra mängder av el som kan användas för laddstolpar till elbilar.

–Det kommer att bli så att vi måste erbjuda laddmöjligheter för hemmaladdning av elbil även i kommunala bostadsbolag. Det medför en del problem och ger högre energieffekt för hela fastighetens anläggning, så vi måste börja effektoptimera. Och då är tvättstugorna en av de få områden vi har att spela på. Det finns inte så många fler ställen att effektivisera än tvättstugor och undercentralen i våra hus, sa Christian Sjölund, energistrateg MKB Malmö.

I framtiden tror han solceller, laddplatser och tvättstuga kommer byggas ihop. Det kommer ställa stora krav på driften av tvättstugor.

Många fastighetsbolag jobbar nu för att energieffektivisera sina tvättstugor. Bostadsbolaget,Göteborgs äldsta allmännyttiga bostadsbolag har bland annat föreskrivit värmepumpteknik för torkning i tvättstugor. Det har också gjort en inventering av alla tvättstugor och byggt in varmvattenkopplade maskiner och håller på att ta bort bort torkrum.

–Vi har också testat maskiner som återvinner gråvatten och dessutom rensar vattnet från mikroplaster. Det är en lösning som ger oss lägre kostnader och hyresgästen renare kläder, säger Oskar Scheine, energichef på Bostadsbolaget.

För fastighetsägare finns det också annat att vinna på gemensamma tvättstugor, menar Martin Fors på Einar Mattsson. Att inte ha tvättmaskiner i lägenheterna minskar kraftigt risken för vattenskador.

–Hus och vatten går inte ihop, det är alltid en riskkonstruktion. Ser man över 50 år så är det ungefär 10 vattenskador i ett hus, ofta på grund av att tvättlösningen finns i lägenheten, säger Martin Fors.

Co-working

Men hur får man då in svenskarna i tvättstugan igen? Jo, det gäller att göra tvättstugan attraktiv. På KTHs campus i Stockholm har man till exempel byggt en tvättstuga med kombinerad co-working, där studenterna kan studera medan de tvättar. I Malmö har MKB redan tagit fram konceptet ”Framtiden tvättstuga” där man flyttar upp tvättstugan från källarnivån, och gör den mysigare med soffor och tidningar.

–Vi vinner mycket på att grannar möts, ur trygghetssynpunkt och rent välmående. Tvättstugan är ett utmärkt ställe att träffa sina grannar, säger Christian Sjölund, MKB.

Fribo i Borås skissar också på nytänkande tvättstugor.

–Vi funderar också på framtidens tvättstuga som har fler tjänster än bara tvätt. Kan man ha andra maskiner som man delar i huset? Fler och fler jobbar hemifrån, och skaffat sig den vanan och insett hur mycket tid man sparar på att undvika pendling. Då tror jag att ett grannskapskontor där du kan som är en social mötesplats där du kan ha bättre ergonomi än hemma vid köksbordet kan vara en framtidslösning i kombination med tvättstugan, sa Kjell-Ove Sethson, vd för Fribo.

Han går till och med så långt som att han tänker sig nya affärsmodeller för att behålla tvättstugorna.

–Vi har en kunskap i våra bostadsbolag om hur man hanterar tvättstugan, kanske skulle vi kunna sälja ren tvätt som tjänst - bemanna tvättstugor och ge hyresgästerna all-inclusive boende, sa han.

//

Hållbart boende med gemensam tvätt

Seminariet ordnades av Electrolux Professional

l och Gröna städer, en organisation som vill stimulera arbete mellan företag och organisationer inom hållbar samhällsbyggnad.

Medverkade gjorde Peter Sundqvist (Electrolux Professional), Martin Fors, (Einar Mattsson) Oskar Scheiene, (Bostadsbolaget), Kjell-Ove Sethson (Fribo), Christian Sjölund (MKB) och moderator Anders Ekdahl för Gröna städer.

//

https://www.svenskbyggtidning.se/