Nyhet -
Fler fastighetsägare borde mäta radonhalt
Fler fastighetsägare borde mäta radon i bostäder och arbetsplatser. Och just nu under vintersäsongen, då strålningen är som störst, är det särskilt viktigt att utföra mätningar för att kunna ta fram aktuella årsmedelvärden.
AV GÖSTA LÖFSTRÖM
– Det är viktigt att ta radonproblematiken på allvar. Förhöjda radonvärden är inte bra, men det går att sanera, säger Dag Sedin, ordförande i Svenska Radonföreningen, som driver en informationskampanj för att öka kunskapen om radon, vikten av att mäta och vid behov åtgärda.
Radon är en radioaktiv gas (Rn, atomnummer 86), som förekommer naturligt i berggrunden men också i äldre byggmaterial, så kallad blåbetong. Även i nyare hus kan man drabbas av för höga radonhalter. I höga doser och med lång exponering kan radon förorsaka lungcancer. Mer än tio procent av svenska bostäder har en radonstrålning på över riktvärdet 200 Bq (Becquerel) per kubikmeter inomhusluft, vilket alltså är hälsovådligt om man inte ombesörjt att ventilera bort den.
Naturligt förekommande
Markradon är naturligt förekommande över hela landet, men mest i viss typ av mark, exempelvis rullstensåsar, och kommer alltid att finnas. I bostäder finns radon framför allt i hus byggda med blåbetong, mellan 1927 och 1970-talet.
När det gäller markradon talar man om lågriskmark där radonstrålningen är upp till 10 000 Bq per kubikmeter luft, mellanrisk med mellan 10 000 och 50 000 Bq och högriskmark där halten är över 50 000 Bq. Det är dock byggnadskonstruktionen som framför allt avgör radonhalten i inomhusluften och det enda sättet att kontrollera halten är att mäta i inomhusluften.
Nu är det årstid för radonmätningar av bostadsfastigheter och arbetsplatser. Strålningen varierar över tid och vintertid är strålningen som högst och då är det särskilt viktigt att mäta för att söka årsmedelvärden. Strålsäkerhetsmyndigheten föreskriver att mätningar ska göras under perioden första oktober till sista april.
– Det går alltid att hitta lösningar på radonproblem, säger Dag Sedin. Man kan alltid suga bort radon under en bottenplatta eller ventilera bort radon från bostäder, bara man inte skapar mer undertryck. Det måste alltid tillföras luft.
Ägare av flerbostadshus har skyldighet att vart tionde år mäta radonhalt i inomhusluften, eller när större förändringar gjorts i fastigheten, till exempel om fönster bytts ut. Det gäller både hyresvärdar och bostadsrättsföreningar. Och hyresgäster har rätt till information om när den senaste mätningen har gjorts och vilket resultat den gett.
– På Svenska Radonföreningen rekommenderar vi att mätning sker vart femte år. Vissa kommuner praktiserar vitesförelägganden om hyresvärdar inte utfört mätningar, andra skickar förelägganden mot avgift tills de får in rapporter.
För villafastigheter finns inga tvingande regler, men kommunerna har en upplysningsplikt kring problematiken gentemot villaägare.
Många lever med förhöjda värden
Svensk Radonförening är en branschorganisation för mätlaboratorier som är ackrediterade av Swedac, åtgärdsföretag, konsulter och tillverkare och den vill bland annat främja medvetenheten om riskerna med radon. Föreningen har drygt 80 medlemmar, vilket motsvarar 80 procent av branschen.
Det finns tre stora mätlaboratorier som har digitaliserat sina mätresultat. De flesta bostadsrättsföreningar har egna inloggningar där de kan se sina resultat.
– Vissa data finns hos kommunerna och på Svensk Radonförenings hemsida finns diverse sökfunktioner. Man kan också söka information via kommunernas miljökontor.
Dag Sedin säger att man från föreningen är besviken på politiken, där engagemanget för radonproblematiken för närvarande är som bortblåst. Tidigare bidrag för radonsaneringar lyser med sin frånvaro.
– Det är bekymmersamt att många inte tar ansvar för de kontroller som behöver göras. Det gör att många människor idag arbetar och lever i bostäder med förhöjda värden, säger Dag Sedin.
//
