Återbruk inom bygg och anläggning – många lovande case

Av Kjell-Arne Larsson

Återbruk Väst bjöd in till ett webinarium med titeln ”Så lyckas vi med återbruk i bygg- och fastighetsbranschen”. Nätverket ”Återbruk Väst” samlar fastighetsägare, arkitekter, andra konsulter, offentliga aktörer och forskare. Målet är att hitta sätt att skala upp dagens återbruk till industriell nivå. Webinariet bjöd på många bra exempel från verkligen. Framtidsutsikterna är lovande för aktörer inom återbruk, men samtidigt står de inför många utmaningar.

Moderator för webinariet var Jeanette Green från IVL – Svenska Miljöinstitutet. IVL tillsammans med Business Region Göteborg är projektledare för nätverket.

– Det är roligt att det är ett enormt stort intresse för vårt arrangemang med över två hundra deltagare, inledde Jeanette Green.

Grundläggande upplägg

Det första passet på webinariet handlade om resan mot mer cirkulära materialflöden. Det stod snart klart hur återbruk – litet eller stort – kan gå till under ett byggprojekt. Ett grundläggande upplägg är att tidigt engagera en återbrukssamordnare, en arkitekt som är inställd på återbruk och inventera vad som finns att återbruka, antingen i ett rivning- eller ombyggnadsprojekt, eller ute på återbruksmarknaden som hittills är väldigt blygsam. Vad som går att återbruka ska först inventeras, därefter införlivas detta under projekteringen. Denna bör innefatta kalkyler för hur stora vinster som görs med återbruk, miljömässigt och ekonomiskt. Material och utrustning kan behöva mellanlagras. Under byggproduktionen kan man behöva justera användningen/göra korrigerande underhandsprojektering. Slutligen bör fastighetsägaren helst ha dokumentation på vad i form av återbrukade material som har byggts in i huset.

Mia Edofsson som är hållbarhetschef hos Akademiska Hus nämnde inledningsvis att företaget har klimat- och hållbarhetsmål i framkant och att återbruk kommer att bli en viktig del för att nå målen. Akademiska Hus håller på att ta fram en strategi för ökad cirkularitet genom återvinning och återbruk. Dessa kan bidra till att minska klimatlasten och det är viktigt att ta fram nyckeltal på denna när byggherren står inför olika alternativ.

Vid bygget av en ny byggnad för Handelshögskolan i Göteborg gjordes i inledande skede inventering av material, innan demontering och rivning. Återbrukbart material lagrades och man jobbade hårt för att få avsättning för detta i egna byggprojekt och projekterade då med delar av det som var återbrukbart.

– Vi bedömde återbrukspotentialen samt beräknade avfallsminskningen och klimatnyttan, berättade Mia Edofsson. Vi använde CCBuild:s marknadsplats för att tillgängliggöra återbruksprodukter som vi inte själva använde.

Akademiska Hus återbrukade marmor, marksten, växter och andra material till Handelshögskolan och andra projekt, fortsatte Mia Edofsson.

– Bland annat flyttades växter, först till ett mellanlager i en befintlig park, och sedan till vår nya innovations- och kontorsarena på Chalmers i Göteborg. Det hela blev en stor vinst för både ekonomin och miljön.

– Vi behöver jobba med återbruk både i stora och små projekt och i olika skeden av byggprocessen. Mitt budskap är att man ska ha en tydlig strategi och vara beredd att undanröja skepsis och andra hinder. Målet är att få in återbruk i våra löpande byggprocesser, avslutade Mia Edofsson.

Återbruk hos Klövern

Teresa Mattisson som är hållbarhetschef för Klövern presenterade ett pågående projekt med återbruksambitioner. Klöverns kontor i Kista renoveras fram till sommaren. Målsättningen är 100 procent återbruk av stomme, interiöra material och tekniska installationer samt 100 procent återbruk eller up-cycling/re-design av möbler, textilier och rumsbelysning.

– White som ursprungligen ritade huset är med som konsult under hela renoverings- och återbruksprojektet, och det är oerhört betydelsefullt, menade Teresa Mattisson. Återbruksinventering och klimatberäkning utfördes av Kompanjonen och Bengt Dahlgren. Rivning, demontering och bygg av Lindesbergs Bygg, medan Rekomo svarade för möbler och lös inredning.

Klövern har siffror på bland annat andelen gipsväggar och glaspartier som flyttas respektive bevaras. Den bedömda klimatpåverkan av alla åtgärder uppskattas till över 60 ton CO2.

– Mitt budskap är att välja rätt projekt för återbruk. Samarbeta tidigt och tätt med byggentreprenören och arkitekten. Med bra förutsättningar kan också kostnaderna reduceras för bygget. Affärsnytta och klimatnytta går hand i hand, avslutade Teresa Mattisson.

Till saken hör att finansiärer av byggprojekt i allt högre grad efterfrågar klimatdata. Då gäller det att ha bra underlag att redovisa. Klimatpåverkan ska beaktas i fastighetens alla faser.

Testbäddar

Förskolan Hoppet i Göteborg är en fossilfri byggnation. Projektet ingår i samverkansarenan Återbruk Väst och det hela utgörs egentligen av ett omfattande innovationsprojekt för fossilfritt och klimatneutralt byggande. Till ”Hoppet” hör en rad testbäddar och pilotprojekt. Den fossilfria byggnationen baseras på fem strategier:

Biobaserat
Återbrukat och återvunnet
Utesluta och minimera riskämnen
Livscykelperspektiv
Fossilfri byggarbetsplats

Inom mark- och anläggningsarbetena för ”Hoppet” görs insatserna för återbruk i fyra steg:

Inventering
Projektering
Samlat lager
Byggnation

– Inventeringen bestod av två delar, berättar Angélica Karlsson, miljöingenjör på Göteborgs stad och med placering på lokalförvaltningen. Först tittade vi på vad som kunde bevaras på den befintliga tomten. Därefter inventerades både vårt eget utomhusförråd och byggentreprenörens.

En sammanställning gjordes för typer av material och deras respektive mängd. Projekteringen utfördes delvis för flexibla lösningar, eftersom vissa ställningstaganden måste göras på plats. Ritningarna fick lämna öppet för alternativa lösningar. Angélica Karlsson visade bilder på olika detaljlösningar i markarbetena.

– Sammanfattningsvis så krävs det engagemang, bland annat från byggentreprenören, och beredskap inför utmaningar. Flexibilitet under projektering och produktion är viktig liksom att samverka under hela projekttiden, avslutade Angélica Karlsson.

Rymdrum

Chalmersfastigheter har anlitat Projektutsikter i West AB och Jonas Dahlstrand som projektledare för tillbyggnaden av besökscentret vid Onsala rymdobservatorium. I en befintlig byggnad på 400 kvm ska 200 kvm demonteras och cirka 300 kvm byggas till. Målet är 85 procent återbruk och då ska allt vara inkluderat, även installationer.

– Tillsammans med Chalmersfastigheters togs det fram ett förfrågningsunderlag där anbudsgivarna skulle redovisa klimatpåverkan i form av koldioxidekvivalenter, berättade Jonas Dahlstrand. Anbud kom in och beställaren kunde sedan skriva partneringkontrakt med NCC.

Projektet har haft och har flera utmaningar, exempelvis:

Går det att år 2021 nå 85 procent återbruk?
Vilka tekniska egenskapskrav ska ställas på återbrukade komponenter?
Hur ska man säkerställa att återbrukat organiskt material, inte har oönskad påväxt?
Hur hanterar man garantifrågan vid återbruk?
Hur fungerar återbruk i relation till bygglov, BBR och CE-märkning?

Det kan nämnas att inom projektet har man lärt sig att testa organiskt material för att säkerställa att det inte byggs in mögelangripet material. Beträffande garantier lämnar entreprenören garantiansvar för utfört arbete, nya material och produkter enligt AB/ABT. Byggherren tar garantiansvaret för återbrukade produkter och material.

– Fastighetsägaren ställer krav på vad som byggs in i huset. Det är skillnad om det sätts in ett återbrukat fönster som är 2 år eller 20 år gammalt, menade Jonas Dahlstrand. Projektet innebär utmaningar, men de är hanterbara och inom närtid inleds byggproduktionen på plats.

Inventering av material och produkter möjliga att återbruka

Sedan fick vi höra hur en återbrukssamordnare och en -arkitekt samarbetar med bland annat inventeringar. Återbrukssamordnaren var Anton Franker med sitt företag ReclaimD och återbruksarkitekten Anna-Maria Blixt från LINK Arkitektur. En återbrukssamordnare arbetar som projektstöd, med förmedling & försäljning, lager & logistik, inköp och fastighetsrådgivning. En återbruksarkitekt arbetar med strategi, arkitektur och inredning (alla cirkulära), transformation och re:design. I teamwork svarar de två för bland annat inventeringar.

Det är viktigt att både återbrukssamordnare och -arkitekt finns med från början i projektet och är beredda att samarbeta med alla parter i bygget. Beträffande det tidigare nämnda projektet Nya handelshögskolan gjordes en inventering av befintlig fastighet som skulle rivas. Kvaliteten var hög på material och produkter och mycket hade potential att återbrukas, bland annat kalkstensfasad, marmorgolv, dörrpartier i teak, växter och marksten. Fastigheten Studiehuset som skulle byggas om inventerades också. Bland annat planeras att använda minerit-plattor från fasaden i ett annat projekt. Växter återanvänds inom projektet.

Anton Franker och Anna-Maria Blixt utvecklade tillsammans två ”verktyg”, nämligen en återbruksmatris och en urvalshierarki. Med hjälp av återbruksmatrisen kan man vikta olika inventerade produkt- och materialvärden mot varandra. Utifrån återbruksmatrisen används materialet i enighet med framtagen urvalshierarki för projektet.

– Det är ofta ekonomiskt och miljömässigt fördelaktigt att cirkulera så mycket som möjligt av materialen inom den aktuella fastigheten, påpekar Anton Franker.

Alla aktörer i ett återbruksprojekt måste vara beredda att möta utmaningar och att testa olika idéer.

– Vi ska inte fråga ”Kan vi det här?” utan ”Hur gör vi det här?”, avslutade Anna-Maria Blixt.

Även installationer

För att nå den höga återbruksgraden på 85 procent som nämndes tidigare är det nödvändigt att återanvända även tekniska installationer. Att detta också är möjligt visas av de pionjärarbeten som görs hos Bengt Dahlgren AB. Företaget driver sedan 2019 innovationsprojektet Återbruk och man vill leda utvecklingen så att:

Återbrukade installationer finns tillgängliga på marknaden
Det finns system för hantering och lagerhållning
Byggprocessen och dess aktörer har rätt förutsättningar

– Vårt mål är att kunna projektera återbrukade installationer för våra kunder, säger Anton Zita som är innovationsledare för Bengt Dahlgren i Göteborg.

Installationer kan kanske betraktas som en dold potential eftersom de inte syns så mycket. Detta medger å andra sidan att skav/mindre skador kan tillåtas så länge funktionen är intakt.

– Att många installationer innehåller mycket stål talar för återanvändning, eftersom ett kilo nytt stål motsvarar 2,5 kilo koldioxidekvivalenter, påpekade Anton Zita.

Vid återbruk ska hänsyn tas bland annat till om den återbrukade produkten har större vatten- och energiförbrukning än motsvarande ny. Det är möjligt att räkna ut vid vilken tidpunkt Break Even inträffar för en befintlig produkt i förhållande till en ny. Viktiga bedömningsfaktorer generellt är klimatpåverkan, livslängd, ekonomiskt värde, driftskede (energi/vatten) och praktiska möjligheter.

Bengt Dahlgren har haft uppdrag där återbruk varit aktuellt, däribland förskolan Hoppet och Rymdrummet som nämndes tidigare. Bland annat har återbruksprojektering och inventeringar utförts.

Återbruk har tidigare generellt visat sig användbart för exempelvis kabelstegar, belysningsarmaturer, brytare och apparatskåp. Av lätt insedda skäl är det mer tveksamt för utrustning som innehåller avancerade styrfunktioner. Bengt Dahlgrens egen Tio I Topp-lista innehåller:

Ventilationskanaler
Till- och frånluftsdon
Apparatskåp
Givare och rumsregulatorer
WC
Ljusarmaturer
Porslin och blandare
Kabelstegar
Kablage
Radiatorer

– Testa att återbruka minst en installationsprodukt i varje projekt och dela med dig av dina erfarenheter. Det minimerar kostnaden och risken för det enskilda projektet samtidigt som det gör att vi tillsammans snabbt kan komma upp i stor industriell skala, förespråkade Maria Perzon, senior miljökonsult och hållbarhetsansvarig på Bengt Dahlgren.

Återbrukspotential

Sedan berättade Hanna Gerhardsson, som är expert på IVL, om den utvärdering och beräkning av återbrukspotentialen som har genomförts inom Återbruks Väst olika projekt.

Hanna Gerhardsson presenterade preliminära siffor för produktskick, reduktion av avfallsmängder, minskade klimatavtryck och ekonomi. För respektive beräkning redovisades också fördelningen på de olika kategorierna av material.

Hon frågade sig också om återbruk alltid är bra för klimatet och jämförde linjär materialanvändning med återbruk. Processer vid återbruk kan omfatta inbyggnad, drift, demontering, transport, lagerhållning och rekonditionering. För återbruk av produkter med en klimatpåverkan i driftskedet finns en risk att driften av den återbrukade produkten i längden ger större klimatpåverkan, exempelvis genom energi- och vattenförbrukning, än för en ny. Utredningar bör göras i varje aktuellt fall. Risken att driften ”äter upp” klimatbesparingen för återbruk är generellt sett större än risken kopplat till klimatpåverkan orsakat av transport, lagring och rekonditionering inför återbruk.

Slutligen bör det påminnas om de digitala tjänster som CCBuild – Centrum för cirkulärt byggande – erbjuder, med inventeringsapp (vilka produkter finns tillgängliga för återbruk), produktbank (vilken återbrukspotential finns i mitt projekt/min organisation?) och marknadsplats (välj produkter baserade på återbrukspotential).

//

https://www.svenskbyggtidning.se/