Snabbt stigande skattetryck i Stockholmsregionen

Statens skatteintäkter från Stockholmsregionen ökar betydligt snabbare än hushållens och företagens inkomster. Detta "skattegap" har vuxit snabbt under det senaste decenniet. Även under de år tillväxten i Stockholm varit svagare än i övriga riket har vår regions andel av statens skatteintäkter fortsatt att öka. Det framgår av en ny rapport "Skärpt beskattning på Stockholmsregionen" som Inregia tagit fram på uppdrag av Stockholms Handelskammare. Under tillväxtåren 1995 - 2000 ökade hushållens totala inkomster med 12 procent per år i Stockholms län. Samtidigt ökade de direkta statsskatterna med 31 procent per år. Det innebär att Stockholms läns andel av statens direkta skatteintäkter ökat från 34 procent till 41 procent. Och den höga beskattningsnivån behölls 2001 och 2002 trots att Stockholmsregionen då drabbades hårt av IT-kraschen och hade en påtagligt lägre ekonomisk tillväxt än landet i övrigt. Av rapporten framgår att år 2002 så var 20 procent av skattebetalarna bosatta i Stockholm, de tjänade 29 procent av landets totala inkomster och stod för 44 procent av statens skatteintäkter. Sett ur de enskilda hushållens och företagens ekonomi är det viktigt att också väga in de kommunala skatterna. Från år 2000 till år 2002 ökade de kommunala skatterna ungefär lika mycket i Stockholm som i övriga landet, med drygt tio procent. Efter år 2002 har de dock ökat mångdubbelt snabbare i Stockholmsregionen, bland annat som en konsekvens av skatteutjämningssystemet. - Denna exempellösa ökning av skattetrycket under det senaste decenniet har självfallet dämpat utvecklingskraften och tillväxten i vår region. Nu när tillväxten äntligen börjar ta fart i Stockholm igen är risken stor att uppgången blir kortvarig som en följd av skattesystemet, säger Peter Egardt, VD för Stockholms Handelskammare. - Stockholm ska fungera som tillväxtmotor för hela Sverige, inte som statens mjölkkossa. Med en anständig beskattning har Stockholm mycket goda förutsättningar att hävda sig i den internationella konkurrensen. Men det krävs snabba politiska beslut, säger Peter Egardt.