Ny rapport: Var tredje person i den organiserade brottsligheten har haft företagskoppling

Var tredje person inom den organiserade brottsligheten har haft en företagskoppling. Maffialiknande organisationer och MC-gäng är de kriminella miljöer som har mest företagsengagemang och här är det dessutom många som har arbetat i samhällskänsliga verksamheter. Bland maffialiknande organisationer i Sverige har 15 procent av de studerade haft anställningar inom samhällskänsliga yrken.

Detta visar rapporten “Kriminella entreprenörer”, i vilken Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle, och Hernan Mondani, docent i sociologi vid Umeå Universitet, båda också verksamma vid Institutet för framtidsstudier, studerar den organiserade brottslighetens kopplingar till näringslivet. Rapporten är skriven på uppdrag av Stockholms Handelskammare.

I studien ingår 12 768 personer som Polismyndigheten bedömer är en del av den organiserade brottsligheten i Sverige och av dessa har 34 procent haft företagsengagemang, som till exempel styrelseledamot i företag.

— Det är lätt att få intrycket att den organiserade brottligheten helt domineras av unga killars narkotikahandel i utsatta områden, men det är tydligt att kriminaliteten är mer omfattade och mer raffinerad. Den utförs många gånger i företagsform inom en mängd branscher och de negativa konsekvenserna blir i förlängningen systemhotande, säger Fredrik Erfelt, ansvarig för trygghets- och säkerhetsfrågor på Stockholms Handelskammare.

Nästan tolv procent av de studerade individerna inom den organiserade brottsligheten har haft sysselsättning inom samhällskänsliga yrken och mindre än en procent har haft lokalpolitiska förtroendeuppdrag. En tidigare studie av författarna visar att polisregion Stockholm dominerar brottsfördelningen för de flesta kriminella miljöerna inom den organiserade brottsligheten, även när hänsyn tas till folkmängden.

— Kriminaliteten söker sig till städernas stora ekonomier, men det är inte desto mindre allvarligt att Stockholm blivit ett getingbo av organiserade brottslingar. Det gör det svårare att driva företag samt rubbar den sunda konkurrensen. När en del av näringslivet spelar med egna regler och backas upp med våldskapital och tvättade pengar, så drabbas svensk ekonomi hårt, säger Fredrik Erfelt.

Rapporten föreslår flera åtgärder för att kunna motverka den organiserade brottslighetens påverkan på näringslivet. Rapportförfattarna föreslår att näringslivet, inklusive arbetstagarorganisationer, involveras i kampen mot organiserad brottslighet, och att den kampen stärks genom bättre samordning och samverkan med myndigheter. Det kan ske genom att det inrättas ett näringslivsråd för att underlätta ett samarbete. Rapportförfattarna föreslår också att den svenska modellen med kollektivavtal bör värnas. Att arbetare organiserar sig är ett motmedel mot både arbetslivskriminalitet och människoexploatering samt att fler åtgärder som riktar sig mot brottsligt företagande, organisering och samarbeten införs, exempelvis en svensk RICO-lagstiftning.

— Rapporten kompletterar tidigare forskning och rapporter som visar att den organiserade brottsligheten utgör en stor utmaning för både näringslivet och samhället i stort. I detta sammanhang krävs en stärkt organisering och ökad effektivitet från de goda krafterna för att kunna bekämpa den organiserade brottsligheten, säger Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle