Ny mutlagstiftning vässar arbetet mot korruption

I dag lägger Mutbrottsutredningen fram sina förslag till ny lagstiftning mot mutor. Institutet Mot Mutor (IMM), som var initiativtagare till utredningen, anser att utredningens förslag innebär klara förbättringar av lagstiftningen.

IMM välkomnar att näringslivet får inflytande över vad som ska vara straffbart. Näringslivet har nämligen utarbetat en kod för beslutspåverkan och denna kommer i hög grad att bestämma var gränserna för det straffbara området går.

– Detta blir av stor betydelse för företag som behöver veta vad man får göra utan att riskera att fällas för mutbrott, säger Claes Sandgren, ordförande för IMM.

Bland förslagen märks också att lagföringen av företag som lämnar mutor för att vinna internationella kontrakt kommer att kunna skärpas. Det är bra därför att ett litet exportberoende land med begränsat inflytande har allt att vinna på att internationella affärer görs på ett korrekt sätt.

Ett annat bra förslag är att frilansjournalister och andra konsulter inte längre ska kunna ta emot pengar i det fördolda för att gynna någon viss intressent. Det är likaså utmärkt att utredningen föreslår att betalning av mutor i samband med kommersiell vadhållning ska bli straffbar.

Ett huvudskäl för IMM att ta initiativ till utredningen var behovet att få en klar och begriplig reglering av mutbrottet. Lagtexten kommer dock även fortsättningsvis att vara vag och svårtolkad. Utredningen har vidare försummat tillfället att göra en särskild lag mot mutor som är tydlig och sänder en signal till omvärlden att Sverige tar korruptionen på allvar. Det är också beklagligt att utredningen inte lagt förslag om hur s.k. whistleblowers skulle kunna få stärkt skydd.

Upplysningar om lagförslagen lämnas av IMM:s ordförande, professor Claes Sandgren, tel: 073-935 5453.

Upplysningar om näringslivskoden lämnas av chefsjuristen Einar Lundgren, tel: 070-563 7420.

Om Institutet mot mutor
Institutet Mot Mutor (IMM) är en ideell näringslivsorganisation som inrättades 1923. IMM:s huvudmän är Stockholms Handelskammare, Svensk Handel och Svenskt Näringsliv. Institutets uppgift är att verka för god sed för beslutspåverkan inom näringslivet liksom samhället i övrigt och att söka motverka användningen av mutor och andra otillbörliga förmåner som medel för sådan påverkan. Tyngdpunkten i verksamheten ligger på information till företag, näringslivets organisationer, myndigheter och massmedier om kontakt- och relationsfrämjande förmåner, gällande lagstiftning och rättspraxis beträffande bestickning, korruptiv marknadsföring och mutbrott.