Handelskammaren om regeringens miljardstöd: "Hade varit bättre att börja med att ta fram åtgärder och därefter finansiera dessa"

Regeringen har i dag presenterat ett stöd på 2,2 miljarder för att motverka segregation till 32 kommuner med utsatta områden.

Stockholms Handelskammare har lämnat in sex förslag på åtgärder till regeringen.

- Det är inte fel att skjuta till pengar, men det krävs styrning så att pengar går till rätt åtgärder, säger Ahmed Abdirahman.

Förslagen lämnades in under slutet av förra veckan till statsråden Ibrahim Baylan och Mikael Damberg.

Ahmed Abdirahman, integrationsprojektledare på Stockholms Handelskammare, menar att pengar inte är hela lösningen.

- Jag ser, tyvärr, en risk att bara ett tillskott av pengar inte löser problemet om man inte är extremt tydlig med vad pengarna ska användas till. Det hade varit bättre att börja med att ta fram åtgärder och därefter finansiera dessa, säger Ahmed Abdirahman.

Befolkningen i de 25 utsatta områdena i Stockholms län är ung, en tredjedel är under 25 år. Sammantaget rör det sig om cirka 90 000 barn och unga i Stockholms län som är under 25 år och bor i dessa områden.

Ahmed Abdirahman kommenterar Stockholms Handelskammares förslag.

- Sverige har inte råd att förlora en stor del av framtidens entreprenörer, arbetsgivare och anställda i dåligt fungerande skolor och misslyckad integration. Vi vill se en kriskommission som förutsättningslöst tittar på vad som fungerar respektive inte fungerar och kommer med skarpa förslag för att få ordning på skolorna i de utsatta områdena, säger Ahmed Abdirahman.

- Vi ser att på kort sikt måste tryggheten stärkas med fler poliser, större tillgång till kameror och förutsättningar för fler kommunala ordningsvakter. Det är framförallt viktigt för att företagen ska kunna skapa tillväxt och jobb så att det finns fler vägar än kriminalitet, säger Ahmed Abdirahman.

1. Stärk den polisiära närvaron

Polisen måste stärka sin närvaro i de mest utsatta områdena. Internationell forskning visar att hot spot policing är ett ytterst effektivt verktyg. Satsningar som polisens ”Initiativ Mareld” är ett steg i rätt riktning, men det behövs mer för att bekämpa den organiserade grova brottsligheten. Stärkt samarbete mellan polis, kommunen och övriga myndigheter är nödvändigt. Utfallet från ”Tore II” i Södertälje visar hur sådana insatser kan göra skillnad. Mångfalden inom poliskåren behöver öka. Rekrytera nya poliser från dessa områden som förstår kulturen och språket.

2. Anställ kommunala ordningsvakter

För att kontrollera säkerhetsproblemet måste kommunen anställa ordningsvakter. Även om det ytterst är polisens uppgift att säkra gator och torg är situationen i vissa områden så allvarlig att en övergångslösning behövs. Ordningsvakterna bör inte enbart vara rekryterade från utanförskapsområden. Syftet ska vara att avskräcka människor från att begå brott. En blandning i rekryteringen skulle gynna området då språk och kunskap tas tillvara. Vi föreslår att ordningsvakterna ska rotera för att minska risken att vänskap uppstår mellan dessa och de kriminella. Överväg att skapa så kallade paragraf 3-områden som ger ordningsvakterna utökade befogenheter.

3. Förbättrat samarbete mellan olika kommuner

Många kommuner har prövat lösningar som fungerat och lösningar som inte fungerat. Kommuner med utsatta områden bör utöka och fördjupa sitt samarbete för att använda sina resurser bättre. Samverkansöverenskommelser/kontrakt kommuner emellan bör upprättas för att möjliggöra kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Det krävs extra personella resurser i kommunerna som kan ansvara för företagarsamordningen.

4. Tillsätt en kris- eller haverikommission för skolor i utanförskapsområden

Befolkningen i de 25 utsatta områdena i Stockholms län är ung, en tredjedel är under 25 år. Resultaten i dessa skolor har försämrats under lång tid. Vissa skolor i utsatta områden får ca 50 000 kronor i extra skolpeng per elev och år. Trots detta har resultaten fortsatt att sjunka och ordningen i skolorna har försämrats. En bra och trygg skolgång har visat sig vara en av de starkaste skyddsfaktorerna mot senare sociala problem såsom till exempel kriminalitet.

Stockholms Handelskammare anser att nuvarande system med en ökad skolpeng inte varit tillräckligt framgångsrikt och föreslår att staten tillsätter en haverikommission med fokus på grundskolorna i de utsatta områdena.

Kommissionen bör analysera vilka åtgärder som fungerat för att höja resultat och skapa en trygg skolgång. Vad kännetecknar de skolor som når bättre resultat i dessa områden? Därutöver bör kommissionen ge förslag på lösningar utifrån internationella erfarenheter på vad som går att förbättra och hur det ska göras. I kommissionens uppdrag bör också ingå att analysera om statens och kommunens verktyg för att stänga skolor som under en längre tid inte klarat att ge likvärdig utbildning och hög behörighetsgrad till gymnasiet är tillräckligt effektiva.

5. Utökad kameraövervakning

Det ökade antalet kameraövervakade platser har gett positiva effekter som att den öppna droghandeln har flyttats från centrumområdet. Kameraövervakning har också gett polisen fördelar i uppsamling av bevismaterial då tystnadskulturen är djupt rotad i dessa områden. För att öka möjligheterna att spåra brottslingar som trots kameraövervakning begår grova brott bör polisen öka antalet kameror ytterligare och dessutom se över placeringen av kameror. Kameror bör sättas särskilt vid vägarna in och ut ur ett utsatt område. Polisen kan lättare då följa upp kriminella som flyr med fordon ut eller in i området. Kameraövervakning utanför och inne i butiks – och restauranglokaler är också avgörande för säkerheten och trygghet i utsatta områden.

6. Riktade företagarstöd

För företagen i utsatta områdena är kundunderlaget sämre än i övriga kommuner i Stockholms län då 2/3 av alla hushåll har låg eller medellåg köpkraft. Brott såsom bilbränder, skadegörelser mot kommunala eller privategendom och våldsbrott är vardag. Brottslighetens konsekvenser är höjda försäkringspremier för företagen. Dessutom är många av företagen verksamma i branscher med redan höga risker (restauranger, växelkontor, butiker m.fl.).

Försäkringspremien kan bli lägre om företagen vidtar vissa säkerhetsåtgärder men för många företag är sådana alternativ för dyra eller så saknas kunskap om möjligheterna.

Handelskammaren föreslår därför ett finansiellt stöd till företag som önskar kameraövervakning och tysta larm. Företagen behöver också hjälp med att övergå till kontantlös verksamhet och samarbeten och avtal med teknik- och säkerhetsbranschen behöver skapas.

Företagare behöver utbildas och stärkas. Språk, nätverk, och kunskapsinhämtning i segregerade områden är i dag mycket svåråtkomliga och det är svårt för en företagare eller anställd att veta vart man kan vända sig om man blir utsatt för hot och/eller våld.

Staten kan bidra med information på olika språk om vilka myndigheter och organisationer som erbjuder kunskap kring trygghet och säkerhet. Driva eget-kurser på flera språk bör finansernas. Utbildningarna bör innehålla allt från säkerhetsarbete och skattefrågor till bemötande mot poliser och hur man kan anmäla eller söka kontakt med polisen.