Förslag till nya regler om offentliga uppköpserbjudanden på den svenska aktiemarknaden (takeovers)

Näringslivets Börskommitté (NBK) offentliggör i dag ett förslag till nya regler om offentliga uppköpserbjudanden (takeovers) för reglerade marknader (NASDAQ OMX Stockholm och NGM).

De viktigaste ändringarna är i korthet:

• Skärpta krav för "pre announcements"
• Nya regler för prisdifferenser mellan A- och B-aktier
• Skärpta regler om återkallelse av erbjudanden
• Begränsningar i rätten att ändra lämnade erbjudanden
• Skärpta krav på oberoende vid utfärdande av "fairness opinion"
• Tydligare regler om målbolagsstyrelsens roll
• Regler om hantering av intressekonflikter i målbolagets styrelse
• Begränsningar i budgivarens rätt att återkomma med ett nytt erbjudande

NBK avser att i ett nästa steg föreslå en utvidgning av reglernas tillämpningsområde till fler marknadsplatser samt skärpta lagregler om budplikt av innebörd att ytterligare en budpliktsgräns införs.

- Det är glädjande att NBK, som har en bred representation från intressenterna på aktiemarknaden, nu kan lägga fram ett förslag som säkrar en fortsatt hög kvalité och internationell standard på de svenska takeover-reglerna, säger Lars Otterbeck, ordförande i NBK.

NBK, som verkar för god sed på den svenska aktiemarknaden, har i ljuset av utvecklingen på den svenska och internationella kapitalmarknaden genomfört en genomgripande bearbetning av de svenska takeover-reglerna. Översynen har också sin bakgrund i ett antal uppmärksammade affärer. Aktiemarknadens intressenter ges nu att tillfälle att lämna synpunkter på förslaget innan NBK överlämnar det slutliga förslaget till marknadsplatserna.

Nedan beskrivs förslaget något mer utförligt. Det fullständiga förslaget finns tillgängligt på NBK:s webbplats: www.naringslivetsborskommitte.se.

Fram till den 15 april finns möjlighet att lämna skriftliga synpunkter på förslaget.

Kontaktpersoner: Lars Otterbeck, ordförande NBK, tel: 0705-100036
Rolf Skog, tillförordnad utredare, tel: 0708-179654

De viktigaste ändringarna:

Skärpta regler om "pre announcements"
När någon beslutat att lämna ett offentligt erbjudande är det av hänsyn till bl.a. prisbildningen på aktierna av största vikt att erbjudandet så snart som möjligt offentliggörs. Det finns idag utförliga regler om hur det ska gå till. I förslaget tydliggörs att det i princip inte får förekomma att någon offentliggör en avsikt att eller övervägande om att lämna ett offentligt erbjudande. Sådana s.k. pre announcements är inte förenliga med reglerna eller de principer dessa vilar på, annat än vid informationsläckage.

Skärpta regler om återkallelse av ett erbjudande
En budgivare är bunden av sitt erbjudande. Utrymmet för att ställa upp och återkalla ett lämnat erbjudande med hänvisning till olika slag av s.k. fullföljandevillkor är begränsat. Förslaget innebär ytterligare skärpningar i det hänseendet. Bl.a. klargörs att det normalt inte är tillåtet att dra tillbaka ett lämnat erbjudande med hänvisning till att målbolagets styrelse rekommenderat aktieägarna att inte acceptera erbjudandet.

Skärpta regler om acceptfrist
Tiden för accept av ett uppköpserbjudande ska enligt gällande regler vara minst tre och högst tio veckor. Acceptfristen får förlängas om budgivaren förbehållit sig rätten att göra detta eller om erläggandet av vederlag till dem som redan har accepterat erbjudandet inte fördröjs av förlängningen. Förslaget innebär bl.a. att acceptfristen inte får förlängas om budgivaren offentliggjort att förlängning inte kommer att ske, att fristen inte får förlängas på obestämd tid och att den sammanlagda acceptfristen inte får överstiga tre månader. Om fullföljandet av erbjudandet är villkorat av myndighetstillstånd får acceptfristen i avvaktan på sådant tillstånd sammanlagt uppgå till högst nio månader.

Aktieägarnas bundenhet vid gjord accept
En aktieägare som har accepterat ett uppköpserbjudande får som utgångspunkt inte återkalla sin accept. Förslaget innebär bl.a. att, om den sammanlagda acceptfristen efter förlängning är längre än tio veckor, så har aktieägare som accepterat erbjudandet rätt att från och med elfte veckan återkalla en redan gjord accept.

Begränsningar i rätten att ändra ett lämnat erbjudande
I de nya reglerna klargörs att ett lämnat erbjudande får ändras endast om erbjudandet blir förmånligare för aktieägarna och det efter ändringen återstår minst två veckors acceptfrist.

Nya regler för prisdifferenser mellan A- och B-aktier
Förslaget innebär en skärpning i fråga om vilket pris som kan erbjudas för aktier av olika slag.

Om skillnaden mellan aktieslagen är hänförlig endast till aktiernas röstvärde (A- respektive B-aktier) och endast ett aktieslag är upptaget till handel på börsen ska enligt förslaget samma pris erbjudas för samtliga aktier oavsett slag. Om exempelvis endast B-aktien är upptagen till handel, vilket är vanligt, ska således samma pris erbjudas för såväl A- som B-aktier.

Om såväl A- som B-aktierna är upptagna till handel på börsen är grundprincipen att budgivaren ska erbjuda samma pris för alla aktier oavsett slag. Budgivaren kan emellertid, om börskursen är olika på A-aktierna respektive B-aktierna, begära hos Aktiemarknadsnämnden att få erbjuda olika pris för de olika aktieslagen. Nämnden får medge en sådan begäran endast om likviditeten i de berörda aktieslagen är tillräcklig för att ge en rättvisande prisbild, kursskillnaden inte är endast tillfällig och inte är hänförlig till endast en eller fåtal köpares efterfrågan.

Aktiemarknadsnämnden kan också under mycket speciella förhållanden i andra fall medge att olika pris betalas för olika aktieslag, om nämnden vid en helhetsbedömning kommer till slutsatsen att detta skulle ligga i samtliga aktieägares intresse och inte kunna rubba förtroendet för regelverket.

Ledamoten Anders Nyrén har reserverat sig mot förslaget i denna del och i stället förordat att nuvarande regler behålls.

Skärpta regler vid affärer utanför erbjudandet
Som ett uttryck för likabehandlingsprincipen gäller att, om en budgivare inom sex månader innan ett erbjudande lämnas, eller under erbjudandetiden men utanför erbjudandet, förvärvar mer än tio procent av samtliga aktier i målbolaget mot kontant ersättning, ska även de aktieägare som omfattas av erbjudandet ha rätt att få kontant betalning. Enligt förslaget ska motsvarande gälla för- och sidoaffärer i aktier eller andra värdepapper. Det innebär exempelvis att om budgivaren i en för- eller sidoaffär förvärvar mer än tio procent av aktierna i målbolaget genom en apportemission, ska målbolagets övriga aktieägare ha samma möjlighet att få betalt i aktier.

Ny tidsfrist för efteraffärer
Enligt dagens regler gäller att om en budgivare inom nio månader efter ett genomfört uppköpserbjudande förvärvar aktier i målbolaget till ett högre pris än i erbjudandet, ska kompensation utgå till de aktieägare som accepterade erbjudandet. Förslaget innebär att tidsfristen anpassas till motsvarande tidsfrist i det brittiska regelverket, nämligen sex månader.

Skärpta krav på oberoende vid utfärdande av "fairness opinion"
Om ett uppköpserbjudande, direkt eller indirekt, lämnas av en eller flera styrelseledamöter eller ledande befattningshavare i målbolaget, ska bolaget inhämta och senast två veckor före acceptfristens utgång offentliggöra en fairness opinion avseende aktierna i målbolaget från oberoende expertis. I förslaget understryks att den expertis som anlitas för att ta fram ett sådant utlåtande ska ha en oberoende och självständig ställning i förhållande till budgivaren. Det innebär bl.a. att arvodet för utlåtandet inte får innehålla en s.k. success fee.

Tydligare regler om målbolagsstyrelsens roll
Ett uppköpserbjudande är riktat till målbolagets aktieägare. Det är aktieägarna som ska ta ställning till budet. I förslaget markeras att detta inte innebär att målbolagets styrelse står utanför uppköpsprocessen. Tvärtom har styrelsen en central roll i sammanhanget och ska sträva efter att agera i aktieägarnas intresse. Styrelsen får inte agera i eget intresse eller låta sig styras av endast en eller vissa aktieägares intressen. Finns det mer än en budgivare får styrelsen inte heller främja en viss budgivare.

Regler om hantering av intressekonflikter i målbolagets styrelse
Förslaget innebär att en ledamot av målbolagets styrelse eller målbolagets verkställande direktör inte får delta i handläggningen av en fråga som är relaterad till erbjudandet, om han eller hon till följd av intressegemenskap med budgivaren kan ha ett intresse i frågan som strider mot aktieägarnas intresse. Ett exempel på sådan intressegemenskap är att styrelseledamoten också är ägare i budgivarbolaget.

Målbolagsstyrelsens skyldighet att uttala sig om erbjudandet
Målbolagets styrelse ska offentliggöra sin uppfattning om erbjudandet. Förslaget innebär att uttalandet ska göras senast två veckor före acceptfristens utgång. Det tydliggörs också att styrelsen ska uttala sig inte bara om det sammanlagda belopp som budgivaren erbjuder sig att betala för bolaget utan framför allt om det pris och övriga villkor som budgivaren erbjuder för varje aktie, i förekommande fall av respektive aktieslag.

Skärpta regler om budgivarens skyldighet att offentliggöra utfallet av erbjudandet
Budgivaren ska skyndsamt räkna samman inkomna accepter och så snart som möjligt efter acceptfristens utgång informera om utfallet av erbjudandet.

Begränsningar i budgivarens rätt att återkomma med ett nytt erbjudande
En ny regel i förslaget är att en budgivare som misslyckas med erbjudandet och inte fullföljer budet får återkomma med ett nytt erbjudande tidigast efter ett år.

Under årens lopp har Näringslivets Börskommitté tagit fram ett flertal regler, som samtliga efterlevts väl av marknadens aktörer. Det har t.ex. gällt information om ledande befattningshavares förmåner, flaggningsregler, utformning av prospekt samt köp och försäljning av egna aktier. Reglerna är numera en del av lagstiftningen på värdepaappersmarknaden. De viktigaste av NBKs regler har dock gällt offentliga erbjudanden av aktieförvärv (take-overs).

Om Näringslivets Börskommitté
Näringslivets Börskommitté, som bildades 1968 av Stockholms Handelskammare och Sveriges Industriförbund, är numera en del av Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden.

NBKs ledamöter är: Lars Otterbeck (ordförande), Claes Beyer, Peggy Bruzelius, Johan Bygge, Björn Franzon, Tomas Nicolin, Marianne Nilsson, Anders Nyrén, Eva Persson, Göran Tidström samt Hans Wibom.

Sekretariat: Ulf Franke och Jan Persson