70 procent av stockholmarna tänker rösta nej till trängselskatten

70 procent av invånarna i Stockholms Stad tänker rösta nej till trängselskatten. Det visar en ny undersökning som SKOP genomfört på Handelskammarens uppdrag. Samtidigt ökar stödet för en komplett ringled runt Stockholms innerstad. I oktober 1999 ville 68 procent av stockholmarna att ringleden skulle byggas. I dag svarar 74 procent att de vill ha ringleden. Stockholmarnas motstånd mot trängselskatten är kompakt – oberoende av ålder, kön, facklig tillhörighet och var i länet man bor. På frågan ”Det ska hållas en folkomröstning i Stockholms Stad om att införa en trängselskatt i Stockholms innerstad. Om folkomröstningen hölls i dag, skulle du då rösta ja eller nej till trängselskatten?” svarar 71 procent av invånarna i Stockholms län ”nej”, bara 28 procent svarar ”ja”. Motståndet är stort vare sig man åker bil ofta till Stockholms innerstad eller inte, men något större bland dem som åker en gång om dagen eller oftare. I den gruppen svarar 86 procent att de skulle rösta nej till trängselskatten. Av undersökningen framgår också att en majoritet inom alla politiska partier stöder tanken på en ringled. Skop frågade ”Tycker du att man skall bygga ut Södra Länken och Essingeleden till en ringled runt hela Stockholms innerstad”. Majoriteten, 74 procent, svarar ”ja absolut” eller ”ja kanske”. Bara 5 procent svarar att de inte vill bygga ringleden och 20 procent är osäkra. Mest positiva är moderaternas väljare, men även bland miljöpartiets sympatisörer finns stöd för ringleden - 50 procent. - Beskedet från stockholmarna är mycket tydligt: nej till trängselskatten, ja till ringleden. Skop har ställt enkla och ovillkorade frågor som inte ger utrymme för några alternativa tolkningar, säger Peter Egardt, VD för Stockholms Handelskammare i en kommentar. - Att införa en försöksverksamhet mot stockholmarnas uttalade vilja och som de omedelbart kommer att rösta bort är uttryck för ett beklämmande dåligt politiskt ledarskap i såväl riksdag och regering som i Stadshuset. Detta politiska experimenterande med huvudstaden kommer att kosta skattebetalarna minst 3 miljarder kronor. Pengar som kunde ha kommit till nytta och använts till något stockholmarna efterfrågar och som gynnar den ekonomiska tillväxten och utvecklingen i regionen, nämligen investeringar i ny infrastruktur, säger Peter Egardt.