Sällsynt vinterägg av Alma Pihl för firma Fabergé i vårens Klassiska & Asiatiska

Bland smyckena i vårens Klassiska & Asiatiska gömmer sig en särskilt sällsynt skatt. Detta oemotståndliga lilla vinterägg av firma Fabergé är en hyllning till den nordiska vintern – hänget är tillverkat av verkmästare Albert Holmström för firma Fabergé runt 1913–1914 efter skisser utförda av Holmströms då 23-åriga lärling och systerdotter Alma Pihl.

I dag är Alma Pihl en av våra mest omtalade smyckesformgivare, men trots att hon är avsändare till några av det kejserliga Rysslands mest berömda skatter var hon nästan helt okänd fram till för bara 20 år sedan. Efter att hon, liksom många andra finlandssvenska mästare, flydde undan den ryska revolutionen för att istället leva ett tyst liv som teckningslärarinna i den lilla bruksorten Kuusankoski i Finland. Men innan dess, år 1888, föddes hon i Moskva med guldsmide i generna. Alma var nämligen barnbarn till August Holmström – Fabergés verkmästare i Sankt Petersburg – och dotter till Fanny Holmström och Oscar Pihl – Fabergés verkmästare i Moskva – och därmed systerdotter till Albert Holmström som tog över sin fars titel 1904.

Vinteräggets resa började 1911 när Fabergés kund Dr. Emanuel Nobel, chef för det Nobelska oljeimperiet i Ryssland och brorson till Alfred Nobel, lämnade en beställning på 40 mindre smycken. Med specifikationen att designidén måste vara originell och smyckena tillverkade i ädelmaterial – men inte så dyrbara att mottagarna skulle kunna uppfatta dem som mutgåvor.

Inspirerad av de skira frostblommorna på fönstret ovanför sitt arbetsbord, skissade den unga konstnärinnan Alma Pihl sex olika broscher i form av strålande iskristaller. En symbolik som var perfekt lämpad för diplomatiska gåvor från Rysslands gnistrande vinterlandskap. Smyckena blev en succé och broscherna följdes därefter av en lång serie isblommor i olika skepnader: halssmycken, armband, hängen och berlocker. De skänktes som gåvor vid banketter åt Nobels kvinnliga gäster och gömdes ofta i kuvertets vita linneservett. Faktum var att Dr. Emanuel Nobel var så nöjd med den vintriga tematiken i Alma Pihls smycken att han bad att få monopol på den. Fabergé själv ställde då motkravet att få göra ett undantag, att använda temat till ett av de kejserliga påskäggen. Resultatet blev det berömda Vinterägget som tsar Nikolaj II av Ryssland gav sin mor i gåva år 1913, Mosaikägget av Alma Pihl följde året därpå. Under sin tid som formgivare för Fabergé, 1911–1917, formgav Alma Pihl närmare 2 000 smycken.

– Att få äran att sälja ett av Alma Pihls högkvalitativa arbeten är få förunnat, om man bara tittar på de senaste åren så har endast nio föremål tillskrivna Alma Pihl sålts på auktion sedan 1994. Det är väldigt sällan formgivaren Alma Pihl ens nämns i historien, oftast är det hennes morbror Albert Holmström man talar om. Faktum är att hon inte figurerade på marknaden överhuvudtaget förrän på 1970-talet när Ulla Tillander-Godenhielm fann hennes skisser, förklarar Sandra Johansson.

Ulla Tillander-Godenhielm är konsthistoriker, juvelexpert och specialist på Peter Carl Fabergés produktion. Dessutom dotter till hovjuveleraren Herbert Tillander och är alltså även själv uppvuxen i en juvelerarfamilj, vars företag nu är inne på sin fjärde generation. Hennes farfarsfar startade sitt företag i det kejserliga Sankt Petersburg och var en av alla de finlandssvenska mästarna som flydde Ryssland efter revolutionens utbrott, för att sedan bilda en egen gemenskap hemma i Finland.

– Två av Alma Pihls bröder arbetade hela sina liv hos oss, Oskar Pihl var vår designer ända fram till sin bortgång 1959 och efteråt har jag inte kunnat låta bli att undra över om Alma kanske gav honom en hjälpande hand ibland? Han var en oerhört skicklig formgivare men vissa föremål påminner särskilt starkt om hennes design. Men vi umgicks tillsammans alla familjerna – Pihl, Holmström, Bohlin och Tillander – på dop, bröllop, kalas och begravningar. Det var ett sammanhang som gav stor trygghet åt oss alla och en krets där man tog hand om varandra, berättar Ulla Tillander-Godenhielm.

– Jag var bara en liten flicka när jag kom i kontakt med Alma Pihl första gången, hon kom ofta och hälsade på oss men då visste jag ju ingenting om henne eller vad hon hade gjort, men jag var väldigt intresserad av den där tidsperioden i Sankt Petersburg som kändes nästan förtrollande magisk för mig då.

Efter flykten från Sankt Petersburg fick Alma Pihls make Nikolaj Klee anställning på Kymmene aktiebolag i Kuusankoski och hon fick arbete som teckningslärarinna på den lilla ortens svenskspråkiga bruksskola. Hon var väldigt omtyckt av sina elever, även om många undrade hur hon hade lärt sig alla konstnärliga färdigheter. För hon talade inte om sina meriter som smyckesformgivare hos Fabergé. Långt senare var det hennes brorsdotter som öppnade dörren till Alma Pihls historia, efter att nyfiket ha suttit vid sin fasters fötter och ihärdigt frågat om Sankt Petersburgsåren. Det är genom henne som Ulla Tillander-Godenhielm fått sådan god insikt i "tant Almas" liv och sedan dess har hon sett till att också eftervärlden känner till Alma Pihls historia och gärning. Även om hon själv aldrig kände behovet av att berätta för världen hur hon ritade om kartan för den kejserliga smyckesformgivningen.

– Den ryska smyckeskonsten var väldigt svulstig under den här tiden men Alma Pihls formspråk graviterar snarare mot art deco, med en mer skir och ungdomlig känsla. Råmaterialet i det här smycket har inget större värde i dag, värdet sitter i firman Fabergés hantverksmässiga verkshöjd och Alma Pihls kvaliteér som formgivare. De här eftertraktade smyckena är extremt ovanliga och väldigt få av dem finns bevarade för eftervärlden. Det här vinterägget har dessutom dubbel proveniens eftersom beställaren tillhörde familjen Nobel, i min värld blir det knappast bättre än såhär, säger Sandra Johansson.

Hänget i platinasilver med diamanter och bergskristall kommer att gå under klubban i Stockholms Auktionsverks Klassiska & Asiatiska den 12 juni, visningen inför auktionen pågår den 4–10 juni.