Årstafruns kabinettskåp och ätten Bielkes praktspegel – specialisten Markus Anderzons höjdpunkter ur Klassiska & Asiatiska

Årstafruns blå kabinettskåp, ätten Bielkes praktfulla Burchardt Precht-spegel och Lars Fredric Sanderholms unika bordspendyl – i vårens Klassiska & Asiatiska möts vi av ett noggrant kurerat urval signerat Stockholms Auktionsverks konsthantverksavdelning. Fine Art-auktionen klubbas den 11–12 juni på Nybrogatan 32, där visningen pågår från och med i dag fram till den 10 juni. Markus Anderzon, specialist inom konsthantverk och antika möbler, presenterar sina utvalda höjdpunkter ur auktionen:

– Till vårens upplaga av Klassiska & Asiatiska har vi handplockat en samling högklassiga föremål med stor kulturhistorisk relevans. Utöver det att katalogen består av väldigt fina föremål så har vi medvetet fokuserat på solitära pjäser, det är inte så mycket dubbletter och upplagor att tala om alltså – bara det bästa i varje föremålskategori duger för Klassiska.

Ett föremål som imponerar både i storlek och utförande är Stureforsspegeln av bildhuggaren Burchardt Precht. Ett högklassigt stockholmsarbete i karolinsk barock, med stomme i furu och dekor av förgyllda blyornament med infattade glas.

– Burchardt Prechts praktspeglar har en oerhört hög status även internationellt. Även om vi i dag talar om honom som en av grundarna till den karolinska barocken, så märker vi alltid att utländska intressenter håller koll på hans speglar. Det är särskilt kul att se hur en konsthantverkare som trots allt arbetade på en så pass liten arena som 1600- och 1700-talets Stockholm, dyker upp på auktioner i England och USA, berättar Markus Anderzon och fortsätter:

– Det passar särskilt väl med tanke på vårt stora jubileumsår, eftersom Precht är så signifikant för just den här tidseran. Hans uttryck och estetik är tydligt associerad med det sena 1600-talet. Det är han, slottsarkitekten Nicodemus Tessin och hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl som är de mest tongivande namnen under karolinska barocken. Den här praktspegeln har dessutom en enastående proveniens från grevliga ätten Bielke på Sturefors slott i Östergötland, något som gör den ännu mer spännande så klart.

Just speglar har varit en tydlig statussymbol genom historien, den som tittar i bouppteckningar efter adelspersoner som gick bort under den här tiden hittar speglarna bland de mest dyrbara föremålen. Ofta näst på tur efter guld och ädelstenar.

– Man kommer ju inte ifrån att det är en ganska fåfäng produkt, dess hela syfte är att finnas till för ägarens egen beundran. Men just därför ger också speglarna en så tydlig känsla av närvaro. Det är svindlande att själv se sig i spegeln och tänka på alla andra personer som gjort samma sak genom historien. Vem vet vilka angenäma 1700-talspersoner som kan ha stått framför samma glas och rättat till kravatten på någon bjudning? Spegeln blir som ett fönster till svunna tider och livet på Sturefors slott, Nils Bielke var ju grundare av sin släkt så det är högst troligt att det även var han som beställde den här spegeln av Burchardt Precht

I auktionskatalogen märks även ett högklassigt gustavianskt stockholmsarbete utfört i Georg Haupts krets under 1770/80-talet, med utsökt intarsiaarbete och mästerliga beslag. En nyupptäckt byrå som nära ansluter till den världsberömde mästarens oeuvre, känd för sin oerhörda känsla för komposition, färg och teknik. Och inte minst sina höga krav på material och hantverkskvalitet. Värden som även införlivas i Lars Fredric Sanderholms mästerstycke som efter att ha gått i arv i 201 år , kommer att förmedlas av Stockholms Auktionsverk. Den unika bordspendylen säljs tillsammans med Sanderholms gesällbrev från 1817 och burskapshandlingar från 1823.

En annan möbel med namnkunnig proveniens är det blåmålade kabinettskåpet som tillhört Märta Helena Reenstierna, mer känd som Årstafrun. Vars dagböcker är en flitigt använd källa för såväl kulturhistoriker som meteorologer – då väderleken är ett lika centralt samtalsämne då som nu. I sina anteckningar berättar hon om svårigheterna att få tag i bra hantverkare, hur hon behöver sitta sig vid kakelugnen för att slippa undan vinterkylan när hon stoppar strumpor.

– Årstafrun har en väldigt museal aura och hennes föremål bär alltid på en viss magi. År 2010 sålde vi ett av hennes möblemang, som ursprungligen var beställt av en dansksvensk möbelsnickare 1821, och som då köptes av Nordiska Museet. De har också sett till att köpa det mesta som tillhört Årstafrun, inklusive hennes berömda dagböcker. Så hon lever på många sätt vidare där.

Det finns så klart andra personer som också skrev dagbok under den här tiden, Hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlotta till exempel, med de beskriver sin samtid ur helt andra perspektiv. Den senare behandlar politiska händelser och beskriver läget i Europa, medan Årstafrun berättar om livet i Stockholm på ett mer vardagligt vis. Hur hennes renovering går, hur hon åker till stan för att handla, hur hennes son behöver hitta någon som kan laga en klocka.

– Hon beskriver livet för mer än 200 år sedan på ett ovanligt tillgängligt sätt. Jag tror att det handlar om totalt 5 000 sidor fyllda med vardagsbetraktelser och funderingar. Dagens samlare vill ha föremål med puls, och då blir det inte bättre än Årstafruns proveniens. Enligt författaren Kristina Ekero Eriksson, som skrivit boken om Märta Helena Reenstierna, tros det här kabinettskåpet ha stått i det blå förmaket. Årstafruns favoritrum med kakelugnen, vars renovering finns väl dokumenterad i dagböckerna, och därför får det också livet på Årsta gård att kännas särskilt nära, avslutar Markus Anderzon.